LP: Faithful Breath - Gold n´ Glory! (1984)
Taffligt omslag? Närå, inte alls! Det är METAL!
Amon Amarths farsor med ICA-Jerry på trummor? Fler band borde spela i vikingahjälmar säger jag bara. Och visst ser trummisen stenhård ut med sitt tvåfärgade hår och den lilla vita magen?
På tal om ICA-Jerry så har han lånat en "very special snare" från Accept-trummisen Stefan Kaufmann. Han, Kaufmann alltså, är ju som du vet numera gitarrist i U.D.O.
A:
Don't Feel Hate / King of the Rock / Jailbreaker / A Million Hearts
B:
Gold 'n' Glory / Play the Game / Princess in Disguise / Don't Drive Me Mad
Producent:
Udo Dirkschneider, Michael Wagener
Skivbolag:
Mausoleum
FAITHFUL BREATH:
Heinz Mikus, vocals, guitar
Andy Hönig, guitar
Horst "Piet" Stabenow, bass
Jürgen Düsterloh, drums
För när jag plockar fram tyska Faithful Breath ur skivhyllan för att ge den en debutspinn på vinylsvarven har jag bubblande hånskratt i halsen.
För kolla på omslaget, vilket jävla skitomslag. Är det en 10-åring som målat det eller?
Och när sen början på öppningslåten "Don't Feel Hate" kommer studsande genom högtalarna så småkluckar jag för mig själv. Det här är väl ändå helt värdelöst? Jag kollar på bandfotot igen, HAHAHAHA!!!!
Men 10 sekunder in i låten fastnar mitt skratt i halsen.
Fan, det här svänger ju.
Det rockar ju fett.
Det är ju bra. Nej, fel. Det är ju hur jävla bra som helst!
Vilket jättefynd och där kom minsann luftgitarren fram!
Faithful Breath bildades redan 1967 (!) och spelade då progressiv rock men ändrade på 80-talet kurs till, ja vad ska man säga... vikingametal? och spelar på denna skiva taktfast (det är ju tyskt vetdu) och robust metal i makligt Accept-tempo med sjukt allsångsvänliga refränger. Skivan är ju producerad av allas vår favorittysk Udo tillsammans med parhästen Michael Wagener så ljudet är både klockrent och mullrande. Och låter jättemycket som Accept. Och så sjunger gitarristen Heinz som en hel karl, mäktigt minst sagt!
Skivan innnehåller även den bästa ballad jag hört sedan valfri Accept (eller möjligen Scorpions), nämligen den ljuvliga "A million hearts". En låt som givetvis hade varit jättehit om folk bara hade hört den.
Klockrent bra skiva som jag rekommenderar å det varmaste. Och jag måste genast försöka hitta deras tre andra alster, den fantastiskt betitlade LP "Skol" är först i kön. 1986 bytte Faithful Breath namn till Risk och där slutar tyvärr alla spår.
UPPTÄCK GENAST!
Men då, omslaget osar ju 80-tals metal. Det är ju ett vackert konstverk. Ett band jag aldrig hört talas om, men sim jag gärna köpt för vettig peng för omslagets skull.
Smaken är som baken.
"För när jag plockar fram tyska Faithful Breaths debutskiva/.../"
Detta är faktiskt deras 5:e platta i ordningen och inte debutplatta.
http://www.progarchives.com/artist.asp?id=4108
Aaaaarrrghhh, jag skrev fel! Kan du fatta! Tack Robban, har ändrat det nu. Även solen har fläckar osv.
Hey den där låten var ju faktiskt riktigt grym! Tack för en bra blogg förresten, keep up the good work.
Oj, tack så mycket "kix", det ska jag göra. Och visst är den bra, hela skivan är kalasbra!
Köpte skivan Skol i dag....mycket pga pga att jag läst om bandet här! Den är nog nästan mer ovanlig själv om den kom året efter...men då inte på Mausoleum. Svinbra "Accept" stuk..men sångaren blandar bra prestationer med lite tveksamma.