CD: Blur - The great escape! (1995)



BLUR?! Jamenvisst,  jag gillar deras kantiga pop skarpt och särskilt den här skivan. Väl värd de 20 kronor jag betalade för den. Del tre i Blurs "Life"-trilogi, där "Modern Life Is Rubbish" var del ett och "Parklife" var del två.
 


En kul grej är att Blur skriver ut gitarrackorden, mera sånt från alla band, tack! Så slipper jag stå och gissa när jag spelar gitarr till skivorna.
 


"Country House", "The Universal", "Stereotypes" och "Charmless Man" blev alla topp 10 hits hemma i England.



CD-häftet uppvikt i all sin prakt.



Tyvärr blev Blur lite svåra och körde lite mera amerikanskt lo-fi/alternativ rockstuk på de följande skivorna "13" och "Blur" men jag gillar dom också. Men dom är inte lika bra som den här skivan som är helt fantastisk. Lyssna! Upptäck!
 
1. "Stereotypes" 3:10
2. "Country House" 3:57
3. "Best Days" 4:49
4. "Charmless Man" 3:34
5. "Fade Away" 4:19
6. "Top Man" 4:00
7. "The Universal" 3:58
8. "Mr. Robinson's Quango" 4:02
9. "He Thought of Cars" 4:15
10. "It Could Be You" 3:14
11. "Ernold Same" 2:07
12. "Globe Alone" 2:23
13. "Dan Abnormal" 3:24
14. "Entertain Me" 4:19
15. "Yuko and Hiro" 5:24

Producent:
Stephen Street

Skivbolag:
Food

BLUR:
Blur Damon Albarn, sång, keyboards
Graham Coxon, gitarr, banjo, saxofon
Alex James, bas
Dave Rowntree, trummor

***

***

Film på Blu-ray: Argento Collection!



Sex stycken klassiska Argentofilmer på Blu-ray för 99 spänn! Vadå, jag köpa dom snabbt! Jamen, du ser ju själv: The bird with the crystal plumage, Deep red, Suspiria, Tenebre, Phenomena och Opera.



Har förutom Bird with the crystal plumage sett alla filmer förut men det var jättejättelänge sen så jag ser verkligen fram emot att se dom igen, nu på knivskarp blådisk. Sist jag såg dom här var på 80-talet, och då var det risiga VHS-kopior som gällde. 







Särskilt dessa två kommer att bli en högtidsstund. Av nån anledning var det skitsvårt att få tag på Tenebre riktigt oklippt på VHS, i alla fall i Umeå 1983, så det kommer att bli en höjdare.







Phenomena har jag haft på VHS men den filmen är numera puts väck borta. Opera såg jag på jättejätteknastrig VHS-kopia 1987 eller 1988. Speedad? Jag? Nädå.



 
 

Iiiiiiiiiiii, vad läskigt det kommer att bli! Hoppas att det spöregnar resten av semestern.
 

CD: Scorpions - Humanity hour I! (2007)



Scorpions diggar jag stenhårt och jag har bland annat deras sex första skönt 70-talsflummiga skivor på vinyl men den här skivan hade jag inte en susning om att den ens fanns. Hittade den hos en säljare på Discogs där jag hittade den tidigare nämnda "X" med Def Leppard och då den här bara kostade 2 euro fick den också hänga med i beställningen.



En konceptskiva om en nära framtid där mänskligheten plågas av ett krig mellan människor och robotar. Historien påhittad av producenten Desmond Child. Sett Terminator tro?



Klaus tuffar till sig framför en halnaken tjej/robot,



Matthias Jabs. Läs meningen till höger och försök få nåt sammanhang, jag går tyvärr bet.





För först gången ever; en bild på Rudolf Schenker när han håller käften stängd.



Blev lite orolig då första låten låter som Rammstein men på de övriga låtarna låter det som Scorpions ska låta. Och jösses vilka ballader det fanns på den här skivan, sticker ut hakan här och säger att du kommer inte att hitta mera klistriga ballader än "The future never dies", "Love will keep us alive" och "Your last song"Trivia: Hootersgitarristen Eric Bazilian har hjälpt till med låtskrivandet på inte mindre än 6 låtar. Andreas "Idol" Carlsson (japp, han igen) har tillsammans med Rudolf, Desmond och nyss nämnde Eric skrivit "You´re loving med to death". Kanonbra skiva som snurrat nonstop sedan inköpet, se bara till att hoppa över första låten. 
 
 
1. "Hour I" 3:26
2. "The Game of Life" 4:04
3. "We Were Born to Fly" 3:59
4. "The Future Never Dies" 4:03
5. "You're Lovin' Me to Death" 3:15
6. "321" 3:53
7. "Love Will Keep Us Alive" 4:32
8. "We Will Rise Again" 3:49
9. "Your Last Song" 3:44
10. "Love Is War" 4:20
11. "The Cross" 4:28
12. "Humanity" 5:26

Producent:
Desmond Child, James Michael

Skivbolag:
Sony/BMG

SCORPIONS:
Klaus Meine, sång
Matthias Jabs, gitarr, kör
Rudolf Schenker, gitarr, kör
Paweł Mąciwoda, bas, kör
James Kottak, trummor

***

***

LP: Saga - Saga! (1978)



Debutplattan från Saga med klassikerna "How long" och "Humble Stance". Synthbeströdd progrock och Saga är nog enda bandet i hela världen som har en kille på keyboards och en annan på "lead keyboards". Ja, det står så på innerpåsen.

.

Observera att SAGA har en vänsterhänt trummis. Coolt som attan



SAGA är kanonbra och det här är en skitbra skiva som jag återupptäcker lite titt som tätt.


A:
How Long
Humble Stance
Climbing the Ladder
Will It Be You? (Chapter 4)

B:
Perfectionist
Give 'Em the Money
Ice Nice
Tired World (Chapter 6)

Producent: 
Paul Gross 

Skivbolag:
Polydor

SAGA:
Ian Crichton, gitarr
Jim Crichton, synthesizer, bas
Peter Rochon, keyboards
Steve Negus, trummor
Michael Sadler, sång, gitarr, keyboards

***
Mäh! Finns inte på Spotify

***

CD: Def Leppard - X! (2002)



"X" med Def Leppard från 2002. "X"-et ska nog betyda att det är deras tionde skiva men det här är deras åttonde studioalbum, vete katten hur dom räknat... Bra skiva, men vid första lyssningen trodde jag faktiskt att det var Backstreet Boys, för oj vad pojkbandspoppigt det var.



Andreas "Idol" Carlsson har tillsammans med Max Martin skrivit den väldigt pojkbandiga "Unbelievable". För övrigt står trummisen Rick Allen med som medkompositör på 12 av skivans 14 spår. 



Men iiiihhhh vad gulliga dom är! 

 
 Riktigt bra skiva vad folk än säger, men du bör nog vara en refrängälskade softie som mig för att riktigt uppskatta den.
 
 
1. "Now" 3:58
2. "Unbelievable" 3:58
3. "You're So Beautiful" 3:31
4. "Everyday" 3:08
5. "Long, Long Way to Go" 4:38
6. "Four Letter Word" 3:07
7. "Torn to Shreds" 2:56
8. "Love Don't Lie" 4:46
9. "Gravity" 2:33
10. "Cry" 3:17
11. "Girl Like You" 2:49
12. "Let Me Be the One" 3:29
13. "Scar" 4:59
14. "Kiss the day" 4:27

Producent:
Pete Woodroffe, Def Leppard

Skivbolag:
Bludgeon Riffola/Mercury

DEF LEPPARD:
Rick Allen, trummor
Vivian Campbell, gitarr, sång
Phil Collen, gitarr, sång
Joe Elliott, sång
Rick "Sav" Savage, bas, sång

***

***

CD: King Diamond - House of god! (2000)


Nionde fullängdaren från vår danske favoritsångare. Enda skivan med gitarristen Glen Drover (som sen hamnade i Megadeth) och basisten David Harbour som även är en klippa på keyboard. Trivia: efter avhoppet från King Diamond spelade David Harbour keyboards på blackmetalgänget Absus skiva "Tara" där en viss King Diamond, under aliaset Masthema Mazziqim, la körsång och allehanda spöklika skrik.



Kim Bendix Petersen. Vilken kille.



Som vanligt har han svensken Anders "Andy LaRocque" Allhage vid sin sida.



Som vanligt när det gäller King Diamond är det ett konceptalbum som berättar följande historia: en man som rider genom skogen The Devil's Hide och stöter på en vargflock. Vargarna döda honom dock inte utan stannar hos honom. På morgonen när han vaknar är det bara en varg kvar och det är en av de vackraste varelser han har sett. Han följer vargen till en kyrka där hon förvandlas till en underbar kvinna. Hon berättar för honom om en pakt som man skriver åt någon för att bli avlöst, annars dör man om man inte hunnit att göra det inom ett år. Mannen skriver på pakten och kvinnan är fri att gå. Nu är det bara ensamhet kvar, tills det händer någonting underligt.

Historien baserad på legenden om slottet Rennes-le-Château, du vet slottet där följande teori utspelas.  Aha, det är därför den här skivan börjar med monologen ""Upon the Cross he did not die, they tortured him, but he survived. Smuggled across the open sea, to Southern France, tranquility. There he married Magdalene, and founded another dynasty. A church was built upon a hill, to serve all of the gods at will."
 
1. "Upon the Cross" 1:44
2. "The Trees Have Eyes" 4:46
3. "Follow the Wolf" 4:27
4. "House of God" 5:36
5. "Black Devil" 4:28
6. "The Pact" 4:10
7. "Goodbye" 1:59
8. "Just a Shadow" 4:36
9. "Help!!!" 4:21
10. "Passage to Hell" 1:59
11. "Catacomb" 5:01
12. "This Place Is Terrible" 5:34
13. "Peace of Mind" (Instrumental) 2:31

Producent:
King Diamond Andy LaRocque Kol Marshall

Skivbolag:
Massacre

KING DIAMOND:
King Diamond, sång, keyboards
Andy LaRocque, gitarr
Glen Drover, gitarr
David Harbour, bas 
John Hébert, trummor

***

***

LP: Ian Gillan Band - Scarabus! (1977)



Tredje och sista skivan från Ian Gillan och hans jazzrockiga Ian Gillan Band. Efter tre skivor som inte sålt ett skvatt fattade Ian vad resten av världen vetat och velat sedan 1973 då han hoppade av Deep Purple: herr Gillan ska sjunga hårdrock, inte jazzrock och han han tog med sig polaren Colin Towns till sitt nästa band, det mäktiga Gillan!



Trivia: Om du tycker att du känner igen sångmelodin så har du alldeles rätt. Gillan återanvände den till "Disturbing the priest" som finns på skivan "Born again", du vet från när Gillan var sångare i Deep Sabba... jag menar Black Purpl... Black Sabbath. Ännu mer trivia: Det Gillan-frontade Sabbath körde "Smoke on the water" som extranummer. Weird.



Nåväl, den här skivan är såklart hur bra som helst om man gillar småtrixig och småflummig jazzrock och som tur är gör jag det. Och hur kan man inte gilla sångaren Ian Gillan?

 
A:
"Scarabus" 4:53
"Twin Exhausted" 4:08
"Poor Boy Hero" 3:08
"Mercury High" 3:31
"Pre-release" 4:22

B:
"Slags to Bitches" 5:09
"Apathy" 4:19
"Mad Elaine" 4:15
"Country Lights" 3:16
"Fool's Mate" 4:19

Producent:
Ian Gillan Band

Skivbolag: 
Island

IAN GILLAN BAND:
Ian Gillan, sång
Colin Towns, keyboard
John Gustafson, bas, sång
Ray Fenwick, gitarr, sång
Mark Nauseef, trummor

***

***

LP: Plasmatics - New hope for the wretched! (1980)



Otroligt brötig debutskivan från Plasmatics, en LP som jag utan att tveka köpte olyssnad direkt på släppdagen 1980. Plasmatics var nämligen väldigt i ropet då och det tisslade och tasslades en massa om detta nya, galna New York-band. Och när min dåvarande husbibel Kerrang sen visade bilder på bandet Plasmatics var man såklart fast!



Jamen, kolla på dom! Hur kan man inte älska sånt här?! Basist i Plasmatics var förresten Jean Beauvoir som senare i sin karriär skrev "Thrills in the Night" och "Who Wants to Be Lonely" åt KISS. Jean har även producerat skivor med Ramones och skrivit låtar åt N´Sync. Det förstnämnda bandet har nog ett par beröringspunkter med Plasmatics men det sistnämnda? Nej, inte så mycket. 

 
I mitten på Bobby Darin-covern "Dream Lover" finns ett instrumentalt parti. När den låten spelades in och det var dags för det instrumentala breaket togs medhörningen i lurarna bort så ingen kunde höra vad den andra spelade. Ergo; alla spelar såinnihelvitte konstigt på sina respektive instrument i ett par minuter. Wendy? Hon spelar motorsågssolo på den låten. Underbart vrickat.





 
På etiketten står som synes att skivan är producerad av Jimmy Miller, (Rolling Stones "Exile..." och Motörheads "Bomber"), men när Jimmy till slut hasade in i studion i New York var han heroinpåverkad och fortsatte sen att vara det under inspelningen som blev mer och mer kaotisk. Till slut fick skivbolaget Stiff nog, kickade Miller och inspelningen flyttades till England där den slutfördes av teknikern Ed Stasium och Plasmatics manager Rod Swenson. Men Jimmys namn står trots det kvar... Ingen nypress det här utan den snorgrön-spräckliga originalutgåvan, thank you very much. Svinbra skiva som passar utmärkt som bakgrundsmusik till första dejten. Not.
 
A:
"Tight Black Pants"- 1:47
"Monkey Suit" - 3:27
"Living Dead"- 1:36
"Test Tube Babies" - 1:54
"Won't You" - 2:28
"Concrete Shoes" - 2:55
"Squirm" (live) - 5:29

B:
"Want You Baby" - 1:55
"Dream Lover" (Darin) - 5:41
"Sometimes I..." - 3:58
"Corruption" - 2:39
"Butcher Baby" - 3:32

Producent:
Jimmy Miller, Ed Stasium

Skivbolag:
Stiff

THE PLASMATICS:
Wendy O. Williams, sång, saxofon, motorsåg, maskingevär
Richie Stotts, gitarr
Wes Beech, gitarr
Jean Beauvoir, bas
Stu Deutsch, trummor

***

***

LP: Megadeth - Killing is my business... and business is good! (1985)


Debutplattan från Megadeth inköpt direkt på släppdagen 1985 av yours truly. Har aldrig varit nåt jättefan av Mustaine & Co och dom försvann helt och hållet från min horisont efter "So Far, So Good... So What!" då jag gick vidare i mitt sökande efter ännu våldsammare musik. Nåväl, den här skivan är riktigt bra och har som synes ett extremt hårdrockigt omslag.



Triva: Den avslutande "Mechanix" är som alla vet precis samma låt som Metallicas "The four horsemen" fast med annan text. Ännu mer trivia: Megadeths version av Lee Hazlewoods "These Boots Are Made for Walkin'" gillades inte alls av mr Hazlewood som krävde att den skulle plockas bort från skivan. Det gjorde den också så småningom, men på min utgåva är den som synes med. Mustaine påpekade då lite syrligt att Hazlewood minsann fått royalties i åratal utan att klaga...

A:
Last Rites
Loved To Death
Killing Is My Business... And Business Is Good!
Skull Beneath The Skin
These Boots

B:
Rattlehead
Chosen Ones
Looking Down The Cross
Mechanix


Producent:
Dave Mustaine, Karat Faye 

Skivbolag: 
Music for Nations

MEGADETH:
Dave Mustaine, gitarr, sång
Chris Poland, gitarr
David Ellefson, bas
Gar Samuelson, trummor

***

***

Musik på VHS: Rush - Grace under pressure! (1986)



Mera Rush på VHS! Livevideo från... ja du ser ju själv vad videon heter.





 
 Lite mer synthar i soundet (ok mycket mer synthar) och 80-tals kavajer (haha!) men Neil Pearts trumset är tack och lov fortfarande gigantiskt.
 

CD: Jack Starrs Guardians of the flame - Under a savage sky! (2003)



Under a savage sky, den första och sista skivan från det bökigt betitlade bandet Jack Starr´s Guardians of the flame. Hmm, säger alla sanna hårdrockers, det där namnet Jack Starr känner jag igen? Jomenvisst, det är samma Jack Starr som en gång i tiden var med i Virgin Steele. Få se, vad hette deras debutskiva nu igen? Jamenjustdet, Guardians of the flame! Alltså tänk, vilken djävulsk tillfällighet!



Lurch, jag menar Joe Hasselvander, längst till vänster var en gång i tiden trummis i Sabbath-klonen Pentagram, senare blev han mångårig trummis i engelska NWOBHM-legenderna Raven. Farbrorn som står tvåa från höger är sångaren Schmoulik Avigal, en gång sångare i holländska Picture. Kolla in deras Diamond dreamer. Shmoulik har en rejäl röst i Dio-skolan, men han når inte riiiktigt fram/upp till alla toner på den här skivan. Men jag ger honom i alla fall betyget A+ för effort.



Jack Starr la som sagt ner det här bandet och bildade istället först Jack Starr Blues Band och lirade... urrrk... blues innan han sen gick tillbaka till hårdocken med sitt nuvarande band Burning Starr. Riktigt bra skiva det här, fylld med klämmig amerikansk metal.
 
1 The Flame That Never Dies 5:09
2 Conspiratos Sanctos 6:13
3 Cry For Dawn 5:39
4 Anthem For The Nations 6:00
5 Sharon Of The Woods 6:59
6 Under A Savage Sky 3:59
7 I Stand Alone 8:31
8 Personal Demons Dethroned 5:02
9 Masters Of Fate 8:07
10 Return From The Ashes 2:30

Producent:
Joe Hasselvander, Jack Starr

Skivbolag:
Crash

JACK STARR´S GUARDIANS OF THE FLAME
Jack Starr, gitarr
Shmoulik Avigal, sång

Ned Meloni, bas
Joe Hasselvander, trummor, gitarr 

***

***

Musik på VHS: Rush - Exit... stage left! (1981)



Givetvis har jag några VHS-filmer kvar, en del saker kan man ju helt enkelt inte kast bort. Som till exempel denna livevideo med idolerna Rush från 1981 inspelad på deras "Moving Pictures"-turné.





Om den är bra? Njae, inte så värst, kolla in låtlistan, det är ju nästan bara tråkiga låtar: Tom Sawyer, The Trees, Xanadu, Red Barchetta... JAG SKOJAR! Är du helt galen, trodde du jag menade allvar? Den här är ju snorbra, var dock evigheter sen jag såg på den men som sagt, vissa saker kan man bara inte sllänga bort hur som helst. Givetvis har jag dubbelvinylen också. 
 

LP: Electric Boys - Funk-o-metal carpet ride! (1990)

 
Amerikansk utgåva av de elektriska pojkarnas debutskiva. Har såklart den vanliga, svenska utgåvan men den här har som synes ett annat omslag och ett par andra låtar. Kladdigt omslag, tycker nog det med mattan är snyggare.



För ut med "Freaky Funksters", "Halleluja! I'm On Fire", "Get Nasty", "Party Up" och titellåten "Funk-o-metal carpet ride", kasta om låtordningen en smula och så in med "The change", "If I had a car", "Captain of my soul", "Rags to riches" och "Into the woods" i stället. Men den flumtuffa "Funk-o-metal carpet ride"-låten då? Ja, av den bidde det bara en 1.30 min. lång "epilog" som ligger sist på sida två, se etiketten nedan. Den fick inte ens vara med på låtuppräkningen på omslaget. De för denna utgåva nya alstren är producerade av Bob Rock som senare hamnade riktigt i smöret då han producerade Metallicas mångmiljonsäljande svarta skiva.
 


Men guuu va´ gulliga dom är!
 


Titellåten upphackad och bortgömd allra sist på skivan. Schweinigt bra skiva.
 

A:
Psycedelic Eyes
All Lips N' Hips
The Change
If I Had A Car
Captain Of My Soul

B:
Rags To Riches
Cheek To Cheek
Electrified
Who Are You
Into The Woods

Producent:
Electric Boys, Bob Rock 

Skivbolag:
Vertigo

ELECTRIC BOYS:
Conny Bloom, sång, gitarr, sitar
Franco Santunione, gitarr
Andy Christell, bas
Niclas Sigevall, trummor




Film på DVD: Strange days! (1995)



Skitbra sci-fi i regi av Kathryn Bigelow, du vet hon som gjorde kultiga vampyrcowboyrullen "Near Dark" med Lance Henriksen och Bill Paxton i rollerna. Va, har du inte sett den? Men hennes lika kultiga "Blue steel" med Jamie Lee Curtis och Clancy "Kurgan" Brown, den har du väl ändå sett hoppas jag? INTE DEN HELLER? Men herregud människa!



***
Max: The issue's not whether you're paranoid, Lenny, I mean look at this shit, the issue is whether you're paranoid enough
***



***
Lenny Nero: Right now his frontal lobes are like two runny eggs
***

 
Juliette Lewis sjunger på riktigt i filmen sådeså.



Kanske lite väl lökig på sina ställen, säger bara Tom Sizemores peruk... men rent tekniskt är filmen såklart ett glimrande mästerverk då det är Kathryns dåvarande make James "Avatar" Cameron som skrivit manus, producerat, hjälpt till att skaffa miniatyrkameror för alla fartiga POV-scener (sånt fanns inte ens då) och även klippt vissa actionscener som krävde lite extra ooomphh!

 
Men nån av Kathryn Bigelows lite mer kända filmer, "Point Break", "Hurt Locker" och "Zero Dark Thirty" har du väl ändå sett? Puh! Tack! Se den här nu.
 

LP: Boston - Third stage! (1986)



"Third stage", den tredje fullängdaren från AOR-giganterna Boston åkte raka spåret upp på Billboardlistans första plats när den släpptes och där stannade den sen i fyra veckor. Det tog dock bandledare Scholz hela sex år att spela in skivan... Eller som han säger själv i en text på uppviket: "How many projects could you listen to in 1980, '81, '82, '83, '84, '85, and find someone still working on the same song?" 
 


 Snygg gatefoldutgåva med ett maffigt trumset i rött ljus på uppviket.



På uppviket står även en kort presentaion om vad respektive låt handlar om. Kul att läsa sånt.



Kolla på "Hollyann", tänk att hålla på och fila på en låt i sex år...



Boston = Tom Scholz. RIP sångaren Brad Delp som den 9 mars 2007 stängde in sig i sitt badrum, tände två träkolsgrillar och gasade ihjäl sig. Han hade följande meddelande fastsatt på sin skjorta: "Mr. Brad Delp. Je suis une âme solitaire. (I am a lonely soul)”.



Åh, herregud vad han har bänglat på med skivan, den gode Scholz. Läs!



Som sagt, Boston är Tom Scholz, Tom Scholz, Tom Scholz och så lite Tom Scholz.



Första låt ut är megahiten "Amanda", en låt som du givetvis har hört en miljard gånger. Andra bra är "Cool the engines", "Can'tcha Say (You Believe in Me)", Hollyann" och "I Think I Like It".



Skitbra skiva.
 

A:
Amanda
We're Ready
The Launch
Cool the Engines
My Destination

B:
A New World
To Be a Man
I Think I Like It
Can'tcha Say (You Believe in Me)
Still in Love
Hollyann

Producent:
Tom Scholz

Skivbolag:
MCA

BOSTON:
Brad Delp, sång
Tom Scholz, gitarr, bas, keyboards, trummor
Gary Pihl, gitarr på "I Think I Like It"
Jim Masdea, trummor

* * *

* * *

Film på Blu-ray: The raid! (2011)



Helt fantastisk film på bluray inköpt för en 30-lapp. Ett gäng poliser går in i en skyskrapa för att rensa ut patrasket som bor där. Nånting går såklart snett och nu måste poliserna kämpa för sina liv för att ta sig ut ur huset levande.









 
 
 Helt sanslösa slagsmålsscener. Jag har sett den här filmen ett gäng gånger förut och jag gapar lika storögt varje gång. Hyr/köp/streama på en gång, du kommer icke att ångra dig! Tror minsann det är dags att leta reda på "The Raid 2", gjord av samma snubbe, Gareth Evans.
 

CD: King Diamond - Conspiracy! (1989)



Fjärde skivan från "The King" och nej, jag menar inte Elvis Presley. Del två på historien som påbörjades på "Them"-skivan.





LaRocque, Blakk och Patino och King i kistan. Eller möjligen Patino, LaRocque och Blakk? Eller kanske Blakk, Patino och LaRocque? Ja, jag vet så inte vem som är vem. I vilket fall ingen Mikkey Dee som hoppat av bandet (men spelar på skivan som inhyrd trummis), då han tyckte det hade blivit för mycket fokus på personen King Diamond och för lite på bandet King Diamond.





Bara golåtar rakt igenom.
 
1. "At the Graves" 8:56
2. "Sleepless Nights" 5:05
3. "Lies" 4:22
4. "A Visit from the Dead" 6:12
5. "The Wedding Dream" 6:01
6. "'Amon' Belongs to 'Them'" 3:52
7. "Something Weird" (instrumental) 2:07
8. "Victimized" 5:21
9. "Let It Be Done" 1:13
10. "Cremation" (instrumental) 4:12

Producent:
Roberto Falcao, King Diamond, Andy LaRocque

Skivbolag:
Roadrunner

KING DIAMOND:
King Diamond, sång, keyboards
Andy LaRocque, gitarr
Pete Blakk, gitarr
Hal Patino, bas

GÄSTER PÅ SKIVAN:
Roberto Falcao, keyboards
Mikkey Dee, trummor

***

***

CD: Behemoth - Evangelion! (2009)



"Evangelion" betyder "sprida goda nyheter" på gammelgrekiska och när Behemoth släpper en skiva är det såklart alltid goda nyheter. Svinaktigt bra band, från Polen givetvis, det finns nämligen hur många bra band som helst i Polen; Vader, Lost Soul, Hate, Dies Irae, Sceptic, Decapitated, Yattering och inte att förglömma min senaste upptäckt Batushka. Den Babyloniska Skökan pryder omslaget.





Grabbarna verkar ha en fäbless för kråkor.
 


Behemoth har givetvis en helt utomjordiskt bra trummis, en herre vid namn Zbigniew Promiński, mera känd som "Inferno". Kolla på den här videon, där får vi följa Inferno då han spelar denna skivas "Of fire and the void". En video som undertecknad nu sett ett tvåsiffrigt antal gånger och jag fattar fortfarande inte hur han bär sig åt.
 


Judge Dredd ringde precis och ville ha tillbaka sin hjälm.



Helgotes vilken bra skiva och det bästa av allt är att jag har ett helt gäng Behemoth-skivor på väg till mig med post as we speak. Nu ska det täppas till diskografiluckor må du tro.
 
1. "Daimonos" 5:15
2. "Shemhamforash" 3:56
3. "Ov Fire and the Void" 4:27
4. "Transmigrating Beyond Realms ov Amenti" 3:27
5. "He Who Breeds Pestilence" 5:41
6. "The Seed ov I" 4:58
7. "Alas, Lord Is Upon Me" 3:15
8. "Defiling Morality ov Black God" 2:49
9. "Lucifer" 8:06

Producent:
Daniel Bergstrand, Wojciech Wiesławski, Sławomir Wiesławski

Skivbolag:
Nuclear Blast

BEHEMOTH:
Nergal, sång, gitarr
Inferno, trummor
Orion, bas

***

***

LP: Ultravox - Vienna! (1980)



Vienna, fjärde plattan från Ultravox inköpt på loppis för femma, det var väl ett fynd eller va? Första skivan med Midge Ure i sättningen och nu är det 100% synth som gäller, inte punkig garagerock som tidigare plattor. Skitbra band, kom inte och säg nåt annat, och glöm inte bort att Midge lirat med Thin Lizzy (jo, faktiskt). Och du, om du slänger ett vidöppet öra på "Sleepwalk" så hör du ju såklart att den låten i grunden är ren och skär thrashmetal! Jo, det är sant, byt ut den där pumpande synten mot en chuggachugga-gitarr och vips! det är Dark Angel.





Andra bra låtar är "Passing Strangers", "Mr X","All stood still" och givetvis superhiten "Vienna". Svenska utgåva av denna synthklassiker. Jag har skrivit det i ett tidigare inlägg men jag säger det igen: Midge Ure ska ut på Englandsturné i höst och spela denna skiva i sin helhet och gissa vem som ska se honom i Manchester den 25 oktober? Rätt svar: jag.
 

A:
Astradyne
New Europeans
Private Lives
Passing Strangers
Sleepwalk

B:

Mr. X
Western Promise
Vienna
All Stood Still

Producent: 
Conny Plank 

Skivbolag: 
Chrysalis

ULTRAVOX:
Midge Ure, gitarr, synthesizer, sång
Warren Cann, trummor
Chris Cross, bas, synthesizer
Billy Currie, keyboards, synthesizer

***

***

CD: Blue for Two - Songs from a pale and bitter moon! (1988)



Fullängdare nummer två från Blue for Two, du vet bandet som Freddie Wadling hade tillsammans med producenten Henryk Lipp.



Blue for Two spelar en helt egen hybrid av skräckfilminspirerad gothrock/industrimetall/hårddisco/jazz och kabaré, alltihopa omslutet av Freddies helt unika röst.





Såg Blue for Two på Hultsfredsfestivalen för läääänge sen, 1992 för att vara exakt. Otroligt bra skiva, RIP Freddie Wadling.
 
Into The Garden Of Your Mind – 3:42
Is It Worth It – 5:39
Sink Or Swim – 4:17
Evil Eye – 4:08
Eye Of A Storm – 4:59
Don't Look Now – 4:51
Love Begins To Write A Book Across My Face – 6:22
Stay Casey – 4:36
Dla Ciebie – 2:08
Aloadin – 3:25
The Drums – 4:56
Manson Moon – 3:42
Into The Dawn – 3:52
Why Hurry? – 6:44


Producent:
Henryk Lipp

Skivbolag:
Radium

BLUE FOR TWO:
Freddie Wadling, sång
Henryk Lipp, datorer, synthar, keyboards

GÄSTER PÅ SKIVAN:
Chips Kiesbye, gitarr
Christer Jansson, trummor
Ilbert, trummor
Björn Olsson, absent guitars


***
Finns inte på Spotify. Skämmes tamefan.
***

LP: Stormtroopers of Death - Speak english or die! (1985)



Yiiipeeee, här kommer Speak english or die, debutskivan från världens mest politiskt inkorreta band Stormtroopers of Death. Det hela började då Scott Ian hade gjort klart sina gitarrpålägg för Anthrax thrashsmocka "Spreading the disease" och nu hade han tråkigt i studion, jävligt tråkigt. Han satt och kluddade lite håglöst och efter ett stund så stirrade den genomilskna figuren "Sargent D." tillbaka på honom från ritblocket. En arg jävel som hatade allt och alla och som muttrade fram saker som "I'm not racist; I hate everyone", "Kill Yourself", "Fuck the Middle East" och "Speak English or Die". Politiskt korrekt? NOT!


Scott förstod att han bara måste fixa ett band som kunde tonsätta "Sargent D" och hans hyperilskna och människohatande oneliners. Charlie Benante var ju ändå i studion (och hade säkert lika tråkigt) så han var ju självskriven, så även den hardcoreälskande basisten Dan Lilker (ex-Anthrax, Nuclear Assault). Den fryntlige Billy "Åsikter? jag har väl inga åsikter?! Och har jag det så håller jag det för mig själv. Eller?"  Milano, som tidigare varit roadie för Anthrax, var ju självskriven som sångare/alter ego för Sargent D.
 


New York Hard Core.
 






Skivan avslutas som synes med tre evighetslånga låtar. 



På baksidan ett tidstypiskt collage med vuxna män som gör saker tillsammas. Ett sånt här bildcollage var ett måste på alla, och då menar jag bokstavligen alla, thrashskivor som släpptes på 80-talet, fanns troligen inskrivet i alla skivkontrakt.



Eftersom den här historien utspelar sig förr i tiden (alltså 1985) så såsade folk inte runt i studion som dom gör nu när det ska ställas in autotune, vänta på gästartister och deras posse och annat helvete utan den här skivan skrevs, spelades in och mixades på mindre än en vecka. Jomesnvisstserru, så ska den berömda slipstenen dras. Säg det till dom där jävla hipsterrapparna som hänger i studion i ett halvår med sina fyrkantiga skägg, truckerkepsar och klistermärkestyngda MacBooks och försöker ställa in nivåer, eko, flanger, chorus och annat trams. 



Djävulskt bra skiva. Lyssna på den på, urrrk Spotify (f´låt, fick lite kräks i munnen), eller sväng förbi hos mig och lyssna på min fantastiskt välljudande vinyl från 1985, inköpt samma år av yours truly. 
 
A:
"March of the S.O.D." – 1:27
"Sargent D and the S.O.D." – 2:23
"Kill Yourself" – 2:11
"Milano Mosh" – 1:32
"Speak English or Die" – 2:24
"United Forces" – 1:53
"Chromatic Death" – 0:43
"Pi Alpha Nu" – 1:09
"Anti-Procrastination Song" – 0:06
"What's that Noise" – 1:00

B:
"Freddy Krueger" – 2:32
"Milk" – 1:54
"Pre-Menstrual Princess Blues" – 1:20
"Pussy Whipped" – 2:14
"Fist Banging Mania" – 2:04
"No Turning Back" – 0:52
"Fuck the Middle East" – 0:27
"Douche Crew" – 1:35
"Hey Gordy!" – 0:07
"Ballad of Jimi Hendrix" – 0:05
"Diamonds and Rust" (Extended Version) – 0:02

Producent:
Scott Ian, Alex Perialas

Skivbolag:
Roadrunner

STORMTROOPERS OF DEATH:
Billy Milano, sång
Scott Ian, gitarr, kör
Dan Lilker, bas, kör
Charlie Benante, trummor, gitarrrsolo på "United Forces"

***

***

Film på DVD: Combat shock! (1986)



Grattis till dig om du tycker att Taxi driver och Henry - en massmördare är för glättiga, varma och positiva filmer! Då kan du slå dig ner i soffan och avnjuta Combat shock istället. Maken till deprimerande film var det länge sen jag såg, inte en gnutta ljus vare sig i början, mitten eller definitivt inte i det fullständigt hårresande slutet. Fullständigt missvisande omslag, det här är så lålngt från en skjutglad Rambo-kopia man kan komma.
 


Rick Giovinazzo, brorsa till regissören Buddy Giovinazzo, i rollen som den svårt PTSD-skadade Vietnamnveteranen Frankie Dunlan som försöker överleva på Staten Island med en gravid fru, en missbildad son och utan jobb och pengar.

 
Frankie vandrar planlöst runt på öde gator och försöker få tag på pengar för att fixa mat till sin svältande familj stöter bara på nerknarkade polare, rånare, minderåriga prostituerade och knarklangare. Samtidigt plågas han svårt av flashbacks från Vietnam.


Hur tror du filmen slutar? Han får ett jobb och den lilla familjen flyttar till ett hus med vitt staket?



 
 Står ju fel i texten här på baksidan, han heter ju inte "Ricky" i filmen utan Frankie! Ricky är ju hans riktiga namn för bövelen! Förutom att spela denna sin första och sista filmroll gjorde Rick även den deppiga musiken till Combat Shock, något som han fortsatte med sen i karriären. Rick Giovinazzo  är nämligen en av Hollywoods mesdt anlitade dirigenter och har dirigerat filmmusiken till bland annat Christoffer Robin & Nalle Puh, Solo: A Star Wars Story, Maze Runner: The Death Cure, Transformers: The Last Knight, Pirates of the Caribbean: Salazar's Revenge, X-Men: Apocalypse och många, många fler filmer. Se, det slutade ju ganska lyckligt i alla fall!
 

2-LP: Pink Floyd - Ummagumma! (1969)



USA-pressad dubbel-LP med Pink Floyd bestående av en live-LP från 1969 med fyra låtar och så en studioinspelad LP där de fyra medlemmarna fått varsin halv LP-sida att göra vad dom vill på. Observera att det inte är nån bild på den där LP:n som står på golvet, bara en vit ruta... Har granterat nånting med copyright att göra, på England-utgåvan står det i alla fall en LP med soundtracket till filmen "Gigi" där.
 


Fräsig baksidesbild med två Floyd-roadies ståendes mitt ibland en massa symmetriskt utlagda instrument.
 


På uppviket hela bandet och så Roger Waters med frugan June. På de flesta CD-utgåvor av denna skiva är tydligen den bilden beskuren så att hon inte syns. 
 


Liveskivan är bra, den har jag lyssnat på både en, två och tre gånger... 



... men den andra LP:n är en aning svårlyssnad för här flummas det iväg å det väldigaste i mer eller mindre knasiga ljudexperiment. För flummigt till och med för mig som gillar när det är svårtuggat, Zappa, Mars Volta- och Radioheadfan som jag är.
 

A:
Astronomy Domine 8:29
Careful with That Axe, Eugene 8:50

B:

Set the Controls for the Heart of the Sun 9:15
A Saucerful of Secrets 12:48

C:
Sysyphus Part 1 4:29
Sysyphus Part 2 1:49
Sysyphus Part 3 3:07
Sysyphus Part 4 3:38
Grantchester Meadows 7:26
Several Species of Small Furry Animals Gathered Together in a Cave and Grooving with a Pict 4:59

D:
The Narrow Way Part 1 3:27
The Narrow Way Part 2 2:53
The Narrow Way Part 3 5:57

The Grand Vizier's Garden Part
Part 1: Entrance 1:00
Part 2: Entertainment 7:06
Part 3: Exit 0:38

Producent:
Pink Floyd (live), Norman Smith (studio) 

Skivbolag:
Harvest

PINK FLOYD:
David Gilmour - gitarr, sång, alla instrument på "The Narrow Way"
Roger Waters - bas, sång, gitarr på "Grantchester Meadows", tape effects på "Several Species..."
Nick Mason - trummor, slagverk, alla instrument på "Grand Vizier's..."
Richard Wright - keyboards, sång, alla instrument på "Sysyphus"

***

***

LP: Massacre - From beyond! (1991)



Massacre bildades 1984 och fick ur sig två demos men la sedan ner när trion Rozz, Andrews och Butler gick med i Death och spelade in "Leprosy" och "Spritual healing". Under tiden i Death fick de om och om igen höra hur mycket Massacres två demos betytt för alla dödsmetallälskare och 1991, när deras tid i Death var över, återbildade dom Massacre och släppte denna debut.



"There are no vocal effects on this album" Ok, men en back glassplitter måste väl sångaren Kam Lee svalt i alla fall?



Massacre live 1992....



... och här live 2018. Terry Butler och Rick Rozz hänger fortfarande kvar.


Originalutgåva från 1991 som jag köpte 1991 märk väl, inget nypressat tjafs. Bra grejer det här.
 
A:
"Dawn of Eternity" – 5:12 (Kam Lee, Rick Rozz)
"Cryptic Realms" – 4:53 (Kam Lee, Rick Rozz)
"Biohazard" – 4:41 (Kam Lee, Rick Rozz)
"Chamber of Ages" – 4:51 (Kam Lee, Rick Rozz)

B:
"From Beyond" – 4:28 (Kam Lee, Rick Rozz)
"Defeat Remains" – 4:17 (Kam Lee, Rick Rozz)
"Succubus" – 3:03 (Kam Lee, Rick Rozz)
"Symbolic Immortality" – 3:39 (Kam Lee, Rick Rozz)
"Corpsegrinder" – 3:19 (Kam Lee, Rick Rozz)

Producent:
Colin Richardson, Massacre

Skivbolag:
Earache

MASSACRE:
Kam Lee, sång
Rick Rozz, gitarr
Terry Butler, bas
Bill Andrews, trummor

***

***

LP: Ian Gillan Band - Clear air turbulence! (1977)



"Clear air turbulence", fullängdare nummer två från det frijazzproggiga Ian Gillan Band. Kalasbra skiva fylld med udda takter, jazziga solon och fantastiska skrik av Ian Gillan. Otroligt vackert omslag.



Jamen du ser ju själv.



Det bidde bra en skiva till, "Scarabus", (även den släppt 1977 btw) innan Ian Gillan resolut drog ut jazzpluggen ur kroppen och tillsammans med keyboardisten Colin Towns drog igång det betydligt hårdare Gillan.



Jamen du hör ju själv så jävla underbart det är.

 
 Nu saknas bara livedubbeln "Live at the Budokan" från Ian Gillan Band i hyllan. Har som alla vet lite svårt för liveskivor men det skulle vara kul att höra det här jazzbandet spela "Smoke on the Water" och "Woman from Tokyo".
 

A:
 "Clear Air Turbulence" – 7:47
"Five Moons" – 7:34
"Money Lender" – 5:40

B:
"Over the Hill" – 7:20
"Goodhand Liza" – 5:20
"Angel Manchenio" – 7:21

Producent:
Ian Gillan Band

Skivbolag:
Island

IAN GILLAN BAND:
Ian Gillan, sång
Colin Towns, keyboard, flöjt
John Gustafson, bas, sång
Ray Fenwick, gitarr, sång
Mark Nauseef, trummor, slagverk

***

***

LP: Electric Boys - Funk-o-Metal carpet ride! (1989)

 
Debutskivan från coola Electric Boys. Fränt omslag med grabbarna invävda i Ture Sventons gamla matta.
 
 
Trummisens spöklika nylle i ensamt majestät på baksidan. Trivia: Niclas Sigevall, trummisen alltså, bor numera i USA så när Electric Boys ska till å spela i Sverige/Europa så tar dom in Jolle Atlagic som trummis. På senaste skivan "Ghost ward diaries" så medverkar bägge två och på bandfotot på skivomslaget är bägge med. Crazy.
 


Rufsigt och lite småfarligt? Check! En miljard halsdukar? Check!
 


Bra skiva, jag har den amerikanska utgåvan också som har har andra låtar och låtordning.
 
 A:
Psychedelic Eyes
All Lips N Hips
Who Are You
Electrified
Freaky Funksters
 
B:
Halleluja Im On Fire
Cheek To Cheek In A Moonlit World
Get Nasty
Party Up

Producent:
Electric Boys

Skivbolag:
Mercury

ELECTRIC BOYS:
Conny Blomqvist, gitarr, sång
Franco Santunione, gitarr, kör
Andy Christell, bas, kör
Niclas Sigevall, trummor

***

***

CD: KISS - Carnival of souls! (1997)



Sista skivan från den osminkade upplagan av KISS. Tyvärr ett aning halvurrkigt avslut då dom här fått för sig att spela grunge á la Alice in Chains. Eh, nej tack.
 


Inspelad mellan november -95 och februari -96 och i slutet av skivinspelningen släppte Gene & Paul släppte nyheten till Eric och Bruce att dom skulle dra på sig sminket igen och återförenas med Ace och Peter. Sista låten "I walk alone" är Bruce Kulicks första och sista insats som sångare i KISS. Typiskt grungedeppiga killar.

 
Med ett återförenat och sminkat KISS i faggorna så var Gene & Paul inte sådär tvärsugna på att ge ut den här skivan och den låg och dammade på en hylla ett år innan dom till slut gav skivbolaget ok till att släppa den. Med exakt 0% annonsering och PR för att inte ta uppmärksamhet från återföreningsturnén. Jaja, helt hopplös är den inte men lite oväntat är det att höra textrader som "the child takes a hit and then he starts to cry A mother never hears Her baby's last goodbye" på en KISS-skiva. Inget rock n roll all nite?

1. "Hate" Simmons, Van Zen, Kulick 4:36
2. "Rain" Stanley, Kulick, Cuomo 4:46
3. "Master & Slave" Stanley, Kulick, Cuomo 4:57
4. "Childhood's End" Simmons, Thayer, Kulick 4:20
5. "I Will Be There" Stanley, Kulick, Cuomo 3:49
6. "Jungle" Stanley, Kulick, Cuomo 6:49
7. "In My Head" Simmons, Van Zen, St. James 4:00
8. "It Never Goes Away" Stanley, Kulick, Cuomo 5:42
9. "Seduction of the Innocent" Simmons, Van Zen 5:16
10. "I Confess" Simmons, Tamplin 5:23
11. "In the Mirror" Stanley, Kulick, Cuomo 4:26
12. "I Walk Alone" Simmons, Kulick 6:07

Producent:
Toby Wright, Gene Simmons, Paul Stanley

Skivbolag:
Mercury

KISS:
Paul Stanley, sång, gitarr
Gene Simmons, bas, bas
Bruce Kulick, gitarr, bas på "Rain", "I Will Be There", "Jungle", "It Never Goes Away", "In the Mirror" och "I Walk Alone"
Eric Singer, trummor

***

***

LP: Boston - Don´t look back! (1978)



Grymt bra andraskiva från amerikanska AOR-legenderna Boston. Enligt bandledare Tom blev han dock tvingad av skivbolaget att släppa ifrån sig ett ofärdigt album då skivan enligt honom själv "was ridiculously short and needed another song" och han bråkade och jävlades så mycket med Epic att dom till slut enades om att gå skilda vägar.



 
Skivan skulle egentligen heta "Arrival" men då upptäckte Tom att ett visst svenskt band ett år tidigare hade släppt en skiva med just det namnet... Och visst passar titeln "Arrival" bättre med omslagsmålningen än "Don´t look back" men vad ska man göra när Ulvaeus & Co hann före?
 
A:
"Don't Look Back" 5:57
"The Journey" 1:46
"It's Easy" 4:26
"A Man I'll Never Be" 6:37

B:
"Feelin' Satisfied" 4:11
"Party" 4:07
"Used to Bad News" 2:56
"Don't Be Afraid" 3:48

Producent:
Tom Scholz

Skivbolag:
Epic

BOSTON:
Brad Delp, sång
Barry Goudreau, gitarr
Sib Hashian, trummor
Tom Scholz, gitarr, bas, piano
Fran Sheehan, bas

* * *

* * *

CD: Stonecake - Under the biketree! (1991)

 

Debutskivan från Borlänges Stonecake. Powerpop med Beatleskänsla. Flummigt omslag. Det är på den här som jättehiten "Tuesday afternoon" finns.



Aning svårläst CD-häfte.
 
 
Tommy är gladast av dom alla. Har den här på vinyl också.
 
The Nation's On Your Side 4:18
Ain't No Reason 3:23
Completely Mad 3:16
The Unexpected Snow Of April 4:18
Tuesday Afternoon 4:08

Under The Biketree 4:48
Creatures Of The Factory 4:06
Keep On Despite 4:24
Josie 3:29
Telegram To Mum 3:43
Bite The Stonecake

Producent:
Jacob Hellner

Skivbolag:
Wire

STONECAKE:
Tommy Andersson, gitarr, sång
Klas Hägglund, bas, hammondorgel
Marcus Källström, trummor


***

***

RSS 2.0