Adam Ant!





1982. Första soloskivan från Adam Ant. "Glitzy glam pop with tongue-in-cheek tunes, delivered with an excess of flair and good humour".
 


 
"Strip" från 1983. Tyvärr inte så mycket antmusic på denna utan här flörtar Adam Ant med dansmusik istället. Låtarna är dock fortfarande sådär skönt aviga så jag diggar den i alla fall. Skivan blev dock en mäktig flopp.



 
"Vive le rock" från 1985. Soloskiva nummer tre. Piratlooken från Adam and the Ants-tiden är puts väck, nu är det läderbyxor, gitarrer och studsiga låtar med 50-talsstuk som gäller. Galet bra skiva med favvolåtar som "Vive le rock", "Hell's eight acres" och "Miss thing"
 


 
"Manners and physique" från 1989. Adam Ant går på sin fjärde soloskiva vilse i popträsket och låter här som Trance Dance/Banarama/ABC/valfritt 80-talsskräp. Ant sjunger, Pirroni spelar gitarr och producenten André Cymone (ex-Prince) spelar "everything else". Otroligt att parhästen Pirroni ville vara med på en så här gitarr-fattig och o-punkig skiva.


 
Sjätte soloskivan från Adam Ant och jösses vad konstig den var! Verkar som om Ant har plockat fram precis varenda låtidé han fått i hela sitt liv, kastat ut alla på ett bord och sen beslutat sig att, "äh va fan jag spelar in alla". Punkdängor med ylande gitarrer, fläsktunga industrisynthlåtar á la Nine Inch Nails, träskblues á la Mississippi, 50-talsrock, akustiska lägereldsvisor, kantig Blur-pop ... säg en musikgenre så finns den här.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0