LP: Rush - 2112! (1976)
Rush föregående LP, "Caress of steel" var en fantastisk skiva men en flopp försäljningsmässigt så skivbolaget bönade och bad till Rush-killarna att "snälla, SNÄLLA, gör inte en skiva till med såna långa låtar!!" På "Caress..." fanns det nämligen två dinosaurielånga låtar, tolvminutaren "The Necromancer" och "The Fountain of Lamneth" som sträcker ut sig över hela B-sidan. Och eftersom Rush är såna hyggliga killar så gjorde dom precis som skivbol... nä vet du vad, dom sket fullständigt i vad skivbolaget tyckte och gjorde istället den här skivan där titellåten "2112" sträcker ut sig över hela A-sidan.
På B-sidan - som inte har ett skvatt med "2112"-historien att göra - är det inte alls lika bombastiskt utan mycket lugnare. Beror det möjligen på att den första låten ut är den subtila marijuanahyllningen "A passage to Bangkok"? Marijuana? Jomenvisst. För i texten nämns både Colombia, Mexico, Jamaica, Morocco, Thailand och Afghanistan (knarkkoppling anyone?) och i första versen sjunger Geddy minsann "sweet Jamaican pipe dreams, golden Acapulco night", "Acapulco gold" är en marijuanasort om du undrar.
Attention all planets of the Solar Federation
Attention all planets of the Solar Federation
Attention all planets of the Solar Federation
We have assumed control
we have assumed control
We have assumed control
A:
"2112"
I. "Overture" – 4:33
II. "The Temples of Syrinx" – 2:12
III. "Discovery" – 3:29
IV. "Presentation" – 3:42
V. "Oracle: The Dream" – 2:00
VI. "Soliloquy" – 2:21
VII. "Grand Finale" – 2:17
B:
"A Passage to Bangkok" 3:32
"The Twilight Zone" 3:16
"Lessons" 3:51
"Tears" 3:30
"Something for Nothing" 3:59
"2112"
I. "Overture" – 4:33
II. "The Temples of Syrinx" – 2:12
III. "Discovery" – 3:29
IV. "Presentation" – 3:42
V. "Oracle: The Dream" – 2:00
VI. "Soliloquy" – 2:21
VII. "Grand Finale" – 2:17
B:
"A Passage to Bangkok" 3:32
"The Twilight Zone" 3:16
"Lessons" 3:51
"Tears" 3:30
"Something for Nothing" 3:59
Producent:
Terry Brown
Skivbolag:
Anthem
RUSH:
Geddy Lee, bas, sång
Alex Lifeson, gitarr
Neil Peart, trummor
Kommentarer
Trackback
