LP: Styx - Paradise theatre! (1981)



Mångmiljonsäljande skiva från Styx som jag tycker är fantastiskt bra. Kan inte riktigt förklara varför, för trots att den innehåller blås, discobas, handklapp, tjejkörer och allt sånt som jag vanligtvis skyr som pesten så gillar jag den skarpt. En historia om "Paradise Theatre" från det glammiga öppnandet 1928 till konkursen och igenbommandet 1958, alltihopa är såklart en metafor för USA:s utveckling under samma tidsperiod. Omslagsbilden visar öppningsdagen...
 


... och på baksidan ser vi det sorgliga förfallet. Varför står det "Paradise Theatre" på framsidan under bandloggan men "Paradise Theater" på baksidan?



Snälla Styx hamnade lite otippat i klistret med "Snowblind", som handlar om kokainberoende då den rabiata föräldragruppen PRMC inte gillade den "sataniska" lyriken! För om man enligt Tipper Gore lyssnade på textraden "I try so hard to make it so" baklänges så blev det "Satan move through our voice"... Haha! Om det hade Dennis DeYoung bara följande att säga: "Anyone who plays their records backwards is the Anti-Christ. We have enough trouble making these records sound right forward..." 

Bandet var så förgrymmade över anklagelserna att den följande skivan, "Kilroy was here" handlade om ett fascistiskt samhälle styrt av "MMM" ("Majority for Musical Morality") som hade förbjudit all musik. Lyssnat mycket på "2112" tro? Och inte nog med det, dom fyllde skivan med riktiga baklängesmeddelanden också som gjorde narr av PRMC! Som grädde på det stekta moset la dom "Snowblind" som B-sida till första singeln, "Mr Roboto". Så går det om man retar upp Styx!



På B-sidan av denna LP är bandnamnet snyggt laseretsat i vinylen, nåt som jag aldrig sett på nån skiva varken före eller efter denna. Bra skiva!
 

A:
A.D. 1928
Rockin' the Paradise
Too Much Time on My Hands
Nothing Ever Goes As Planned
The Best of Times

B:
Lonely People
She Cares
Snowblind
Half-Penny, Two-Penny
A.D. 1958
State Street Sadie

Producent:
 
Styx 

Skivbolag: 
A&M


STYX:
Dennis DeYoung, keyboards, sång
Chuck Panozzo, bas
John Panozzo, trummor
Tommy Shaw, gitarr, sång
James Young, gitarr, sång

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0