Film- och Musikbloggen!

Mitt eget lilla Discogs. Plus lite filmer.

LP: Rose Tattoo - Assault & battery! (1981)

Fullängdare nummer två från Australiens bästa band, Rose Tattoo. Tänk om AC/DC bara kunde ösa hälften så mycket som det här gänget! Eller vänta, det är ju det dom gör... Gosigt omslag.

Bara kanonlåtar och du måste lyssna på "All the lessons" här nedan, har du nånsin hört ett sånt tufft riff? Och "Magnum Maid" och "Out of this place! Jösses vilka stänkare. Och jag älskar den där slidegitarren som slingrar i bakgrunden på låtarna.

 

 RIP Dallas Royall, Peter Wells och Mick Cocks.

A:
"Out of This Place" (Anderson/Cocks)
"All the Lessons" (Anderson/Cocks)
"Let It Go" (Anderson/Cocks)
"Assault & Battery" (Anderson/Cocks)
"Magnum Maid" (Anderson/Wells)

B:
"Rock 'n' Roll Is King" (Anderson/Cocks)
"Manzil Madness" (Anderson/Wells)
"Chinese Dunkirk" (Anderson/Leach/Cocks/Royall/Wells)
"Sidewalk Sally" (Anderson/Cocks)
"Suicide City" (Anderson/Cocks)

Producent:
Vanda & Young

Skivbolag:
WEA

ROSE TATTOO:
Gary "Angry" Anderson, sång
Peter Wells, slidegitarr
Mick Cocks, gitarr
Geordie Leach, bas
Dallas "Digger" Royall, trummor

LP: Judas Priest - Sad wings of destiny! (1976)

Fullängdare nummer två från Judas Priest. Letade efter den här klassikern på Discogs men slog till på denna återutgåva när den blinkade förbi i en annons. Glenn Tipton hade skrivit "Tyrant", "Epitaph" och "Ripper" redan två år tidigare i hopp om att få med dom på debuten "Rocka rolla" men den skivans producent Rodger Bain tyckte inte dom var kommersiella nog. Så Glenn gjorde ett nytt försök att få med dom på den här skivan och då lyckades det.

Maffig 180-grams återutgåva men varför var dom tvungna att förstöra den ikoniska omslagsbilden med en fet, röd ram? Och var är de rökfyllda livebilderna som fanns här på baksidan på originalet?

 

Jaha, här på uppviket är dom. I svartvitt...

 
Men det är en djävulskt bra skiva trots återutgåvans omslagsmissar och det är väl det som räknas.

 

A:
"Victim of Changes" Atkins, Tipton, Halford, Downing 7:47
"The Ripper" Tipton 2:50
"Dreamer Deceiver" Atkins, Halford, Downing, Tipton 5:51
"Deceiver" Halford, Downing, Tipton 2:40

B:
"Prelude" Tipton 2:02
"Tyrant" Halford, Tipton 4:28
"Genocide" Halford, Downing, Tipton 5:51
"Epitaph" Tipton 3:08
"Island of Domination" Halford, Downing, Tipton 4:32

Producent:
Jeffrey Calvert, Max West, Judas Priest

Skivbolag:
Koch

JUDAS PRIEST:
Rob Halford, sång
K. K. Downing, gitarr
Glenn Tipton, gitarr, piano
Ian Hill, bas
Alan Moore, trummor

LP: Rockpile - Seconds of pleasure! (1980)

 Tvära kast! Från minimalistisk synth med tyska Kraftwerk till pilsnerstinn pubrock med engelska Rockpile. Tyvärr den enda skiva detta alldeles fantastiska band fick ur sig. Eller nåja, den här sättningen spelade egentligen in sex skivor men tre av dom släpptes som Dave Edmunds-soloskivor, två som Nick Lowe-soloskivor och så den här då som blev en Rockpile-skiva. Färgglatt omslag av konstnären Barney Bubbles som har gjort ett gäng omslag till rymdrockarna Hawkwind.

Rutinerade killar det här.

Och spexiga.

 

 Hur bra som helst, särskilt "Wrong Again (Let's Face It)" med fett gitarrsolo, "You Ain't Nothin' But Fine" med sång av Bremner och "Play That Fast Thing (One More Time)" med otroligt tight hihat-spel av Terry Williams.

 

A:
"Teacher Teacher" (Pickett, Phillips) – 2:36
"If Sugar Was As Sweet As You" (Tex) – 2:35
"Heart" – 2:38
"Now and Always" – 1:58
"A Knife and a Fork" (Anderson, Hennie, Derrick) – 3:18
"Play That Fast Thing (One More Time)" (Lowe) – 4:13

B:
"Wrong Again (Let's Face It)" (Difford, Tilbrook) – 2:23
"Pet You and Hold You" – 3:13
"Oh What a Thrill" (Berry) – 3:06
"When I Write the Book" – 3:17
"Fool Too Long" – 2:51
"You Ain't Nothin' But Fine" (Semien, Soileau) – 2:54

Producent:
Nick Lowe, Rockpile

Skivbolag:
Columbia

ROCKPILE:
Billy Bremner, gitarr, sång
Dave Edmunds, gitarr, sång
Nick Lowe, bas, sång
Terry Williams, trummor

LP: Kraftwerk - Radio-Activity! (1975)

Fullängdare nummer fem från Kraftwerk. Fantastiskt bra. På omslaget en gammal tysk radio, en Volksempfänger, utvecklad av Otto Griessing på begäran av Joseph Goebbels på 1930-talet med syftet att göra det möjligt för alla medborgare att lyssna på radio och höra vad regimen ville säga. Skivan handlar precis som titlen säger om radio-aktivitet men även om radioaktivitet. Vem sa att tyskar inte har humor?

Baksidan på radion men inga låttitlar.

 

Här är dom! "Ohm sweet ohm"! Vem sa att tyskar inte har humor? Djävligt bra skiva.

 

A:
"Geiger Counter" Hütter, Schneider 1:07
"Radioactivity" Hütter, Schneider, Schult 6:42
"Radioland" Hütter, Schneider, Schult 5:50
"Airwaves" Hütter, Schneider, Schult 4:40
"Intermission" Hütter, Schneider 0:39
"News" Hütter, Schneider 1:17

B:
"The Voice of Energy" Hütter, Schneider, Schult 0:55
"Antenna" Hütter, Schneider, Schult 3:43
"Radio Stars" Hütter, Schneider, Schult 3:35
"Uranium" Hütter, Schneider, Schult 1:26
"Transistor" Hütter, Schneider 2:15
"Ohm Sweet Ohm" Hütter, Schneider 5:39

Producent:
Ralf Hütter, Florian Schneider

Skivbolag:
Capitol

KRAFTWERK:
Ralf Hütter, röst, synthesizer, elektronik
Florian Schneider, röst, synthesizer, elektronik
Karl Bartos, elektronisk percussion
Wolfgang Flür, elektronisk percussion

LP: Rose Tattoo - Rock and roll outlaw! (1978)

Debutskivan från Australiens bästa band! Japp, Rose Tattoo är mycket, mycket, mycket bättre än det där andra gänget, du vet vilka jag menar. Skönt gungande rock ´n roll med Angry Anderson, en flintskallig, tatuerad och helilsken kille på sång. Som förresten var med på ett hörn i Mel Gibson-rullen "Mad Max Beyond Thunderdome" där han spelade Ironbar. Tina turnr var också med i den filmen.

Drösvis med kanonlåtar bl a "Nice boys" (som Guns n´ Roses gjort en cover på), den ruggigt catchy "One Of The Boys" (med ett av världshistoriens fränaste solon) och "Remedy", den sistnämnda med ännu ett helcoolt slidesolo av gitarristen Peter Wells. Ack, tänk om man fått se detta band live 1978...

 

Producerat av teamet Vanda & Young som såklart producerat ett par skivor åt det där andra bandet från Australien. Men Rose Tattoo är som sagt många ljusår bättre.

 

A:
Rock 'N' Roll Outlaw
Nice Boys
The Butcher And Fast Eddy
One Of The Boys
Remedy

B:
Bad Boy For Love
T.V.
Stuck On You
Tramp
Astral Wally

Producent:
Vanda & Young

Skivbolag:
WEA

ROSE TATTOO:
Angry Anderson. sång
Peter Wells. slidegitarr
Mick Cocks, gitarr
Geordie Leach, bas
Dallas "Digger" Royall, trummor

LP: Nazareth - Razamanaz! (1973

Snorbra tredje fullängdare från skotska Nazareth.

På baksidan slår blixten ner. Italiensk utgåva.

Livebild på uppviket.

Förutom den välkända titellåten (världens första dubbeltramp?) ett gäng andra klassiska Naz-låtar som "Woke Up This Morning", "Broken Down Angel" och "Bad, bad boy".

Ett gäng goa gubbar. Manny har hoppat av, Darrell är död och Dan har tvingats sluta på grund av hälsoproblem men basisten Pete Agnew håller fortfarande Nazareth igång.

 

Två covers på skivan, "Alcatraz", skriven av Leon Russell och Woody Guthries "Vigilante man" och producerat av Deep Purple-basisten Roger Glover. Jävlar vilken röst han har den där Dan McCafferty! Bra skiva.

 

 

A:
Razamanaz
Alcatraz
Vigilante Man
Woke Up This Morning

B:
Night Woman
Bad Bad Boy
Sold My Soul
Too Bad Too Sad
Broken Down Angel

Producent:
Roger Glover

Skivbolag:
Philips

NAZARETH:
Dan McCafferty, sång
Darrell Sweet, trummor
Pete Agnew, bas
Manny Charlton, gitarr, slide, banjo, kör

LP: Eddie Meduza - Garagetaper! (1980)

"Garagetaper" med raggarlegenden Errol "Eddie Meduza" Norstedt har jag såklart hemma. Har inte alla det?  En kalasbra skiva och här kan du skråla med till klockrena hits som "Såssialdemokraterna", "En rock i Velinga", "Summertime Blues" (med genialisk svensk text), "Torgnys svettiga ansikte" och "Hakan". Hela klabbet galet genialiskt. Eller möjligen bara galet. 

 

Omslaget är ju såklart inspirerat av Frank Zappas "Joe´s Garage"...

... men det här fanns inte på Zappas skiva så det har Eddie hittat på själv.

 

Trivia: "Reaktorn läck i Barsebäck" dök tre år senare upp som första halvan av låten "Boyazont" på Europe's debutalbum. Eddie Meduza står med som medkompositör på konvolutet. Den 16 januari 2002 avled Eddie Meduza av en hjärtinfarkt, och Sverige förlorade en stor artist.

 

A:
Caught-rock
Like a Cherokee
Mississippi way
Smällfete Sigges hode
Summertime blues
Reaktorn läck i Barsebäck

B:
Råttan i pottan
Såssialdemokraterna
Hakan
Westgotisk nidvisa
Torgnys svettiga ansikte
Va' den grön så får du en ny
Fånga kräftor å lägga i en balja
En rock i velinga

* * *

* * *

Producent:
Eddie Meduza

Skivbolag:
CBS

EDDIE MEDUZA:
Errol "Eddie Meduza" Norstedt, gitarr, bas, trummor, keyboards, sång

 

LP: Lizzy Borden - Menace to society! (1986)

Fullängdare nummer två från amerikanska Lizzy Borden. Ett band som jag hört talas om men aldrig hört, spontanköpte den här pga 1) den var billig, 2) det var ett tufft omslag och 3) den är släppt på Metal Blade. 
Om du indrar varför Lizzy Borden (sångaren) viftar med en yxa så kan du läsa historien om verklighetens Lizzie Borden här.

Om den var värd pengarna? Nja, tror inte jag kommer att direkt nöta ut den här skivan direkt, men se så tuffa dom ser ut!

Jättefin bandteckning på innerpåsen. Verkligen.



Nån som är sugen på att shoppa en live-VHS med Lizzy Borden? 29.95 dollar på BETA?

Halvglammig metal med Iron Maiden-vibbar och Lizzy Borden (sångaren) har en falsett som kan skära glas.

 

A:
Generation Aliens 4:30
Notorious 4:14
Terror On The Town 5:23
Bloody Mary 4:40
Stiletto (Voice Of Command) 3:32

B:
Ultra Violence 4:09
Love Kills 5:23
Brass Tactics 3:27
Ursa Minor 4:00
Menace To Society 4:08

Producent:
Jim Farael, Lizzy Borden (bandet)

Skivbolag:
Metal Blade

LIZZY BORDEN:
Lizzy Borden, sång
Gene Allen, gitarr
Alex Nelson, gitarr
Michael Davis, bas
Joey Scott, trummor

LP: Nick Lowe - Pinker and prouder than previous! (1988)

Den rosaste skivan jag har. Här kommer en till LP med engelska popfarbrorn Nick Lowe som jag har hemma, men sen är det slut med Lowe i hyllan. Inte riktigt lika många pophits som på "Labour of Lust" men
"(You're My) Wildest Dream", "Lovers Jamboree", "I got the love" och "Geisha girl" är riktigt schyssta låtar. 

Den tegelväggigaste skiva jag har hemma.

 

Gästar på skivan gör bland annat John Hiatt, Stevie Rays brorsa Jimmy och Paul Carrack.

A:
(You're My) Wildest Dream (3:19)
Crying In My Sleep (3:56)
Big Hair (2:13)
Love Gets Strange (3:30)
I Got The Love (2:43)

B:
Black Lincoln Continental (2:36)
Cry It Out (2:56)
Lovers Jamboree (3:37)
Geisha Girl (2:18)
Wishing Well (3:00)
Big Big Love (2:49 

Producent:
Nick Lowe

Skivbolag:
Columbia

NICK LOWE:
Nick Lowe, gitarr, bas, sång
Paul Carrack, piano
John Hiatt, gitarr
Geraint Watkins, keyboards
John David, bas
Martin Belmont, gitarr
Mickey Gee, gitarr
Pete Thomas, trummor
Jimmie Vaughan, gitarr
Terry Williams, trummor
Paul Bassman, bas

LP: Phil Lynott - Solo in Soho! (1980)

Lynott står och hänger alldeles solo, troligtvis i Soho. Första soloskivan från Thin Lizzy-basisten Philip Lynott är ingen hårdrockig historia om du nu trodde det. Det är nog bara "Dear miss lonely hearts" som man med lite god vilja kan kalla för hårdrock, men så har den ju ett sånt där skönt tvilling-gitarrsolo á la Lizzy också. Sen spretar det åt alla håll, "King's Call" är Dire Straits rakt av, "A child´s lullaby" är en stråkdränkt ballad och "Tattoo (Giving It All Up for Love)" är saxofonpop.

 Phil har näsa för det här med omslagsbilder. Stilkasten fortsätter på B-sidan med den usla "Girls", den helelektroniska "Yellow Pearl", "Ode to a Black Man" (med Huey Lewis på munspel) och charterdängan "Jamaican Rum". Den avslutande "Talk in 79" kan du hoppa över helt och hållet, ett riktigt bottennapp där Lynott pratsjunger punkens historia till funkigt baskomp och ett kantigt trumdito.

Jojo, det här var ju en massa nybörjare...

Nej, den här var inte så bra. Sorry. Eller är det bara jag? 

 

A:
Dear Miss Lonely Hearts
King's Call
A Child's Lullaby
Tattoo (Giving It All Up for Love)
Solo in Soho

B:
Girls
Yellow Pearl
Ode to a Black Man
Jamaican Rum
Talk in 79

* * *

* * *

Producent:
Philip Lynott, Kit Woolven

Skivbolag:
Vertigo

PHILIP LYNOTT:
Philip Lynott, bas, gitarr, keyboards, sång
Brian Downey, trummor

GÄSTER PÅ SKIVAN:
Scott Gorham, gitarr (#1, 4, 8)
Snowy White, gitarr (#1, 5)
Mark Knopfler, gitarr (#2)
Gary Moore, gitarr (#9)
Huey Lewis, munspel (#4, 8)
Jimmy Bain, piano (#6)
Billy Currie, synthesizer (#6)
Midge Ure, synthesizer (#7)

LP: Nick Lowe - Labour of lust! (1979)

"Labour and lust" från det engelska pogeniet Nick Lowe. Inspelat (och släppt) samtidigt som Dave Edmunds "Repeat when necessary" och således är det samma gäng, Rockpile, som spelar på bägge skivorna.

Mycket vitt och liten text på baksidan må jag säga.

Elva smaskiga popkarameller som Per Gessle skulle ge halva frisyren för att ha skrivit. "Without Love" är till exempel en fantastisk låt och den kan jag faktiskt hela texten till, fråga inte varför... Och på tal om Per Gessle har han (eller var det Gyllene Tider?) gjort en cover på "Switchboard Susan" och då hette den "Marie i växeln".

Ett rufsigt popgeni.

 

"Without love I am an island, all by myself in the heartbreak sea". Fyndig text må jag säga.

 

A:
Cruel to Be Kind 3:31
Cracking Up 2:59
Big Kick, Plain Scrap! 2:28
Born Fighter 3:09
You Make Me 1:53
Skin Deep 3:16

B:
Switchboard Susan 3:50
Endless Grey Ribbon 3:17
Without Love 2:29
Dose of You 3:21
Love So Fine 3:52 

Producent:
Nick Lowe

Skivbolag:
Columbia

NICK LOWE:
Nick Lowe, bas, sång
Dave Edmunds, gitarr, kör
Billy Bremner, gitarr, kör
Terry Williams, trummor

GÄSTER PÅ SKIVAN:
Huey Lewis, munspel på "Born Fighter"
Elvis Costello, kör på "American Squirm"

LP: Kim Larsen - 451023-0637! (1979)

Før faen (danskt uttal), vad den här skivan är bra. Fjärde soloskivan från den dejlige dansken Kim Larsen, tidigare sångare och basist i kultbandet Gasolin´. Skivans titel är såklart Kims personnumer och det är det enda personnummer jag kan utantill förutom mitt eget. En skiva som det fullkomligen vimlar sköna låtar på, säger bara "682A", "Blip-Båt", "Kop bananer", "Dagen før", "Ud i det blå"..

Fattar dock inte ett ord vad karl´n sjunger om, men huga så bra det är.

 Det står förresten stämplat "Promotion Copy - Not for sale" med guld på baksidan av omslaget.

 
Varför står det "451023-0637" på omslaget men "231045-0637" på etiketten? Det är kanske ett feltryck och min skiva är garanterat värd tusen och åter tusen kronor? Jaså, inte det...

 

A:
Moderne tider 
Dagen før 
682A 
Blip-Båt 
Ud i det blå 
Forever young 

B:
Sikken en følelse 
Køb bananer 
Tutta 
Ole's fjerner 
Monkeymand 
De blå sirener

Producent:
Nils Henriksen

Skivbolag:
CBS

KIM LARSEN:
Kim Larsen, sång, gitarr
Henning Pold, bas
Ole Madsen, trummor
Thomas Grue, gitarr
Claus Agerschou, keyboards

LP: Jeff Lynne´s ELO - Alone in the universe! (2015)

Jamen givetvis har jag köpt den här! Det var ju för jösse namn hela 16 år sen det kom en ny ELO-skiva, nämligen 2001 och "Zoom" och när det då dyker upp en ny ELO vid horisonten så hugger jag den på stört.

Jeff Lynn: mannen, myten, legenden.

På uppviket är det insidan på ELO-rymdskeppet.

Jeff Lynne fixar rubbet på egen hand. Skriver alla låtar, producerar i sin egen studio hemma i huset och spelar alla instrument. Dottern Laura körar på två spår och studioteknikern Steve Jay får vifta tamburin.

 

Hoppas vi inte behöver vänta 16 år till på nästa ELO-platta för det här är ju löjligt bra.

 

A:
"When I Was a Boy" 3:12
"Love and Rain" 3:29
"Dirty to the Bone" 3:06
"When the Night Comes" 3:22
"The Sun Will Shine on You" 3:29 6.

B:
"Ain't It a Drag" 2:34
"All My Life" 2:50
"I'm Leaving You" 3:07
"One Step at a Time" 3:21
"Alone in the Universe" 3:54

Producent:
Jeff Lynne

Skivbolag:
Columbia

JEFF LYNNE´S ELO:
Jeff Lynne, sång, gitarr, bas, trummor, keyboards,

LP: Queensryche - The warning! (1984)

Fullängsdebuten från progmetalliga Queensryche. Hur bra som helst, har dock inte hört nåt med Queensryche efter "Promised land" och jag har ingen aning hur dom låter nuförtiden. Men troligtvis ganska lika det här.

Seriösa grabbar det här, inget flams och trams tillåtes!

Jävligt bra gjort må jag säga att som färska debutanter få spela in i Abbey Road-studion, ha Michael Kamen (som var dirigent på Pink Floyds "The Wall") att leda en symfoniorkester i studion och sen få hela klabbet producerat av James Guthrie, som producerade...just det "The Wall".



Ni med låga frisyrer där uppe och ni med jättehår därnere. Geoff med hockeyfrillan mitt i. 

 

 NM 156 var tänkt som första låt men se det tyckte inte skivbolaget som till bandets förtvivlan flyttade den sist på A-sidan.

 

A:
Warning
En Force
Deliverance
No Sanctuary
NM 156

B:
Take Hold Of The Flame
Before The Storm
Child Of Fire
Roads To Madness

Producent:
James Guthrie

Skivbolag:
EMI

QUEENSRYCHE:
Geoff Tate, sång
Chris DeGarmo, gitarr
Michael Wilton, gitarr
Eddie Jackson, bas
Scott Rockenfield, trummor

2-LP: Kiss - Alive! (1975)

Klassisk livedubbel som jag lyssnat på 4.3 miljarder gånger, minst 3 miljarder av de lyssningarna är enbart för Peter Criss trumsolo. Jag samlade nämligen på sådana förut (jo, faktiskt) och hade ett helt gäng C90-kassettband med bara trumsolon. Ja, vadå?

En "make or break"-skiva då Kiss inte hade sålt så mycket av sina tidigare plattor och skivbolaget Casablanca var på fallrepet. Dom var helt enkelt tvunga att hålla Kiss i strålkastarljuset så mycket som möjligt men att göra en studioplatta till skulle kosta för mycket så det blev en liveskiva istället.

Eller live och live. Skivan heter ju inte ens "Kiss - Live" utan "Kiss Alive" och är ett "klipp och klistra"-jobb av fem olika konserter inspelade under deras "Dressed to kill"-turné. "Deuce", "Strutter", "Got to choose", "Hotter than hell", och "Firehouse"  tagna från Wildwood, New Jersey och "She", "Parasite" och "Let me go Rock´n´n roll" är från ett gig i Davenport, Iowa. Skivans producent Eddie Kramer har sagt att det enda live på skivan är Ace Frehleys gitarr och Peter Criss trummor och Gene Simmons har sagt "most people assumed it was all live. It wasn´t."

Om du lyssnar riktigt noga så hör du Gene ropa "C´mon Quad City" under låten "Let me go Rock´n´n roll". "Quad City" kallas en region i Iowa/Illinios som består av de fem städerna Davenport, Moline, Rock Island, Bettendorf och East Moline. Men merparten är från Detroits Cobo Hall men det är lite extraprylar från ovan nämna städer inklippta här och var och också ett okänt antal studioputsningar pålagda i efterhand.

 

Ett snyggt 8-sidigt häfte med livebilder från Kiss konsert på Beacon Theatre i mars 1975 hänger också med i fodralet. 

 

Omslagsbilden är inte från nån konsert överhuvudtaget om nu nån trodde det, för samtidigt som Kiss roadcrew satte upp grejerna i Detroits Cobo Hall så var bandet i den helt folktomma teatern Michigan Palace och körde tuffa rockposer framför en fotograf.

Sammanfattning: omslaget är inte från en konsert, baksidesbilden är inte från en Kiss-konsert alls (enligt Sean Delaney) och bara Aces gitarr och Peters trummor är live (enligt Kramer) och skivan är ett hopkok av minst fem olika konserter. Men oj, vad är bra.

A:
Deuce
Strutter
Got to Choose
Hotter Than Hell
Firehouse

B:
Nothin' to Lose
C'mon and Love Me
Parasite
She

C:
Watchin' You
100,000 Years
Black Diamond

D:
Rock Bottom
Cold Gin
Rock and Roll All Nite
Let Me Go, Rock 'n' Roll

Producent: 
Eddie Kramer 

Skivbolag:
Casablanca

KISS:
Paul Stanley, gitarr, sång
Gene Simmons, bas, sång
Ace Frehley, gitarr
Peter Criss, trummor, sång

LP: Kiss - Dressed to kill! (1975)

Grym tredjeskiva från Kiss med jätteklassiker som "Rock Bottom", "C'mon And Love Me" och ständiga konsertavslutaren "Rock And Roll All Nite". Släppt bara sex månader efter "Hotter than Hell"-skivan och det var visst så brådis att Gene och Paul var tvungna att slängda med två låtar från Wicked Lester-tiden, "She" och "Love Her All I Can", för att få ihop det. Kultig omslagsbild knäppt i hörnet av 23:e gatan och 8:e Avenyn om du är i New York nångång och vill känna Kiss-vibbar.

 

Bandnamnet i relieftryck, observera Genes träskor. 

 
Av ekonomiska skäl är skivan producerad av skivbolagsbossen Neil Bogart och enligt den alldeles utmärkta boken "KISS - Behind the Mask" satt Gene och Paul i studion från tidig morgon och skrev låtar och när Ace och Peter släntrade in på kvällskvisten fick dom veta att "...dagens låt heter "Rock And Roll All Nite" eller "...idag ska vi spela in en sång som heter "Room Service".

 

A:
Room Service
Two Timer
Ladies In Waiting
Getaway
Rock Bottom

B:
C'mon And Love Me
Anything For My Baby
She
Love Her All I Can
Rock And Roll All Nite

Producent:
Neil Bogart, KISS

Skivbolag:
Casablanca

KISS:
Paul Stanley, gitarr, sång
Gene Simmons, bas, sång
Ace Frehley, gitarr
Peter Criss, trummor, sång

LP: Kraftwerk - Autobahn! (1974)

Fjärde fullängdaren från Kraftwerk, här i en kanadensisk utgåva. Ett konceptalbum som handlar om autobahn och känslan att köra där. I det 23 minuter långa titelspåret hörs dunk när bilen kör över skarvar i vägen, ljudet av vindrutetorkare och nån som bläddrar mellan radiokanaler. På omslagsbilden glider vi fram på autobahn, möter en Mercedes till vänster och är på väg att köra om en VW-bubbla.



"Demonstration record", vad är det?

Vilka är det som syns där i den toppmoderna backspegeln om inte...

 

... Kraftwerk! . Från vänster Hütter, Schneider, Röder och så Flür längst till höger vars huvud är påklistrat ovanpå omslagskonstnären Emil Schults kropp som egentligen satt där. Flürs skalle klistrades dit i sista stund då han nyss hade blivit permanent medlem i bandet.

Texten till titellåten om du vill sjunga med. Men då den som sagt är över 20 minuter lång får du leta reda på den på Spotify isåfall.

 

Fantastisk skiva må jag säga. Har jag fler Kraftwerk-vinyler tro?

 

A:
Autobahn (Motorway) 22:43

B:
Kometenmelodie 1 (Comet melody 1) 6:26
Kometenmelodie 2 (Comet melody 2) 5:48
Mitternacht (Midnight) 3:43
Morgenspaziergang (Morning walk) 4:04

Producent:
Konrad Plank

Skivbolag:
Philips

KRAFTWERK:
Ralf Hütter, sång, elektronik
Florian Schneider, sång, elektronik
Klaus Röder, fiol, gitarr
Wolfgang Flür, slagverk

LP: Rush - Power windows! (1985)

"Power Windows" från 1985 har verkligen inte snurrat mycket på min skivspelare, men "Big money", "Manhattan Project" och "Middletown Dreams" är väl ganska schyssta låtar trots allt. "Manhattan Project" handlar förresten om byggandet av den första atombomben. Helkonstigt omslag med en synthfrillig kille som pekar med en fjärrkontroll ut genom fönstret.

Han letar helt klart efter nåt för nu har han halat fram kikaren.

Strävsam trio som hållit ihop genom vått och torrt ända sedan 1974.

 
"Imagine a man when it all began, the pilot of Enola Gay.
Flying out of the shockwave on that august day.
All the powers that be, and the course of history
Would be changed forevermore..." 

 

A:
Big Money 5:34
Grand Designs 5:05
Manhattan Project 5:05
Marathon 6:09

B:
Territories 6:19
Middletown Dreams 5:15
Emotion Detector 5:10
Mystic Rhythms 5:52

Producent:
Peter Collins, Rush

Skivbolag:
Mercury

RUSH:
Geddy Lee, bas, sång, synth
Alex Lifeson, gitarr
Neil Peart, trummor, slagverk

LP: Kiss - Hotter than hell! (1974)

Grymt bra andraskiva från i Kiss, inte alls illa pinkat av ett gäng spolingar som då 1974 var mellan 22-25 år gamla. Eller, ja utom Peter Criss då, som hunnit fylla hela 29. Loppisfynd för 40 spänn och denna fnasiga vinyl ägdes tidgare av Andreas Große i Tyskland (faktiskt) då hans namn och adress står skrivet med tusch på innerpåsen...

Två låtar skrivna av Ace Frehley men då han tvivlade på sin förmåga att sjunga dom så fick Peter sjunga "Strange ways" och Paul den framtida klassikern "Parasite". 

 

"Hotter than hell" sålde dock uselt när den släpptes i oktober 1974 - släppt samma år som debuten! - och efter bara tre månader tvingades Kiss in i studion igen för att kläcka ur sig en skiva till, gärna med nån hitlåt på, och i mars 1975 släpptes "Dressed to Kill". Jodu, det var hårdare förr!

 

A:
Got to Choose 3:52
Parasite 3:03
Goin' Blind 3:34
Hotter Than Hell 3:30
Let Me Go, Rock 'n' Roll 2:16

B:
All the Way 3:17
Watchin' You 3:45
Mainline 3:50
Comin' Home 2:37
Strange Ways 3:20

Producent:
Kenny Kerner, Richie Wise

Skivbolag:
Casablanca

KISS:
Paul Stanley, gitarr, sång
Gene Simmons, bas, sång
Ace Frehley, gitarr
Peter Criss, trummor, sång

12"-EP: Queensryche - Queensryche! (1983)

Debut-EP:n från Queensryche inköpt i blindo 1983 efter att jag hade läst en glödande recension i dåtidens rockbibel Kerrang. Och gänget på Kerrang hade såklart rätt, det här är ju skitbra.

Lite svårläst baksida dock med ljusgul text på vit bakgrund.

ett gäng gravallvarliga och osnutna 20-åringar. Geoff Tate är som alla vet utröstad ur bandet och Chris DeGarmo har hoppat av och är numera pilot, men de tre övriga hänger fortfarande ihop.

 

Originalutgåvan släpptes på lilla bolaget 206 Records och det var först när de överlyriska recensionerna från England nådde USA som stora skivbolaget EMI vaknade till liv och gav Queensryche skivkontrakt. Rockjournalisten Paul Suter och tidningen Kerrang tackas följdaktligen först i tacklistan.

 

A:
"Queen of the Reich" (DeGarmo) 4:21
"Nightrider" (Wilton) 3:47

B:
"Blinded" (Wilton) 3:06
"The Lady Wore Black" (DeGarmo) 6:13

* * *

* * *

Producent:
Queensryche

Skivbolag:
EMI America

QUEENSRYCHE:
Geoff Tate, sång
Chris DeGarmo, gitarr
Michael Wilton, gitarr
Scott Rockenfield, trummor

LP: Rush - Grace under pressure! (1984)

"Grace under pressure" med Rush från 1984, en skiva som trots att den nästan svämmar över med synthar är riktigt jäkla bra, i allafall A-sidan med "Distant early warning", "Red sector A" och "The enemy within". Den sistnämnda är ju även "Pt I of Fear" där del II är på "Signals"-skivan, del III finns på "Moving Pictures" och del IV återfinns på "Vapor Trails" från 2002.

iiiiiiiii, vilka frisyrer!

Grace under pressure.

 Geddy: Jag vill spela synth. Alex: Jag med! Neil: jag vill också ha nåt sånt!!

 
Bra låtar även på B-sidan med "The body electric" och "Kid gloves", den sistnämnda med ett störtskönt trumkomp från trumgudarnas trumgud Neil Peart.

"1-0-0-1-0-0-1 S.O.S
1-0-0-1-0-0-1 In distress
1-0-0-1-0-0" (The body electric)

A:
Distant Early Warning (4:59)
Afterimage (5:04)
Red Sector A (5:10)
The Enemy Within (Part I of Fear) (4:34)

B:
The Body Electric (5:00)
Kid Gloves (4:18)
red lenses (4:42)
Between the Wheels (5:44)

Producent:
Rush, Peter Henderson

Skivbolag:
Mercury

RUSH:
Ggeddy Lee, bas, sång, synth
Alex Lifeson, gitarr, synth
Neil Peart, trummor, elektroniskt slagverk

LP: Kiss - Kiss! (1974)

Nopprig vinylutgåva av hjältarna Kiss debutskiva. Om jag gillar Kiss? Jovars. Upptäckte dom som finnig 11-åring året innan Destroyer skulle släppas - japp, jag är så gammal - och hela min vakna tid mellan 1975-1979 lyssnade jag bara på Kiss, alltså b-a-r-a på Kiss. Sen släppte Motörhead sin "Overkill" och jag upptäckte de smattrande dubbelkaggarnas värld och Kiss hamnade lite vid sidan om Motörhead, Mercyful Fate, Slayer, Metallica, Venom, Anthrax och allt vad nu hette. Men dom har alltid funnits där närmast hjärtat sen den där dagen 1975 och jag var såklart medlem i Kiss Fanservice då back in the days och har fortfarande kvar dom där svartvita A5-tidningarna man fick som medlem.

En helt ok debut från allas våra maskerade idoler med en hel hop framtida klassiker; "Cold gin", "Deuce", "Firehouse", "Strutter" och"Nothin´ to lose".. Alltså typ nästan alla låtar på skivan utom "Kissin" time" och . instrumentalsnutten "Love Theme From Kiss " som båda är lite sådär halvdana. Men resten, jösses!

Producerat av Kenny Kerner och Richie Wise. Casablanca-bossen Neil Bogart basade tidigare på bolaget Kama Sutra där hårds rock-trion Dust gav ut sina skivor. Kerner/Wise var 2/3-delar av Dust och producerade sina skivor själva. Det var väl en enkel (och inte minst billig!) lösning på frågan vem som skulle ratta ljudet på hans nya adepter Kiss skivor. Kerner/Wise satt i producentstolen på den följande "Hotter than hell" också (som likt den här inte heller sålde nämnvärt) men sen hade Bogart/Kiss så ont om pengar att de fick producera tredjeskivan "Dressed to kill" alldeles själv. Men det är en annan historia.

 

A:
 Strutter (3:10)
Nothin' To Lose (3:26)
Firehouse (3:18)
Cold Gin (4:21)
Let Me Know (2:58)

B:
Kissin' Time (3:52)
Deuce (3:05)
Love Theme From Kiss (2:24)
100,000 Years (3:22)
Black Diamond (5:11)

Producent:
Richie Kerner & Kenny Wise

Skivbolag:
Casablanca

KISS:
Paul Stanley, gitarr, sång
Gene Simmons, bas, sång
Ace Frehley, gitarr
Peter Criss, trummor

LP: Danny Worsnop - The long road home! (2016)

Country på bloggen! Jojomän. Jag gillar sånt, eller egentligen bara Dwight Yoakam, om man nu ska prata om ren country. Men ibland dyker man på nåt man aldrig hört talas om tidigare och bara blåser en av stolen. som den här "The long road home", debutskivan från Danny Worsnop, även sångare i Asking Alexandria. Ett band som jag aldrig hört men troligtvis spelar dom nån sorts Carlings-metal, dvs skriker verserna och sjunger refrängerna, har helarms-tatueringar, långa nyckelkedjor, mössor på sig inomhus och svarta snedluggar.

Men här är det alltså inget sånt som tur är utan pur country och inget annat.

Lilla Earache breddar sig må jag säga, från att ha varit en renodlad dödsmetall, grindcoreetikett så har dom nu alltså också countryartister i sitt stall, nu Danny Worsnop och sen tidigare även Blackberry Smoke. Som kanske är mera sydstatsrock än country om man nu ska vara riktigt noga.

Textblad medföljer med texter om sorg, elände, förlorad/hopplös kärlek och sprit. Country alltså.

 

Skitbra skiva, upptäck genast!

 

A:
Prozac
Mexico
I fell like shit
Anyone but me
High
I got bones

B:
Quite a while
Don´t overdrink it
I´ll hold on

Midnight woman
Same old ending
The man

Producent:
Jim Kaufman

Skivbolag:
Earache

DANNY WORSNOP:
Danny Worsnop, sång
Elliot Larago, bas
Richard Bradley, trummor
Josh Kennedy, gitarr
Sasha Smmith, keyboards
Kasper Jensen, banjo
Jonathan Baerd, cello
John Rauhouse, pedal steel