LP: Kraftwerk - Kraftwerk 2! (1972)



Jamen givetvis. Äntligen är min Kraftwerk-samling komplett. Om den är svårlyssnad? Gissa.





Ja du ser ju själv hur mycket rock n´ roll det här är.



 Ännu mer tuffa bandposer. Undrar om mannen i hårband till höger är producent-Conny?



Inte en synth så långt ögat når. Eller? Man kan inte låta bli att undra vad "rhythmusmaschine", "geige" och "mischpult" är för nåt slags instrument.



Nej, den finns inte på Spotify.

 
 Inofficiell utgåva då Ralf och Florian hårdnackat vägrar att remastra och återutge sina tre första skivor. Klingklang blev senare namnet på Kraftwerks studio.
 

A:
"Klingklang" 17:36
"Atem" 2:57

B:
"Strom" 3:52
"Spule 4" 5:20
"Wellenlänge" 9:40
"Harmonika" 3:17

Producent:
Ralf Hütter, Conny Plank, Florian Schneider

Skivbolag:
Philips

KRAFWERK:
Ralf Hütter, orgel, piano, bas, xylofon, munspel
Florian Schneider-Esleben, flöjt, violin, gitarr, xylofon

LP: Kraftwerk - Kraftwerk! (1970)



Nämen! Titta vad jag hittade på senaste skivmässan!



Makalöst innehållsrikt omslag.



Givetvis är det här en nypressning, på originalet låg den här tuffa transformatorbilden på ett uppvik.



Kraftwerk live 1970. Flummigt minst sagt.



Undrar hur mycket rödvin och jazztobak som gick åt vid skapandet av denna skiva?



Den "tubon" som Ralf spelar på skivan är en svensk uppfinning som kan låta som en tuba, bas eller saxofon.




 

A:
"Ruckzuck" 7:47
"Stratovarius" 12:10

B:
"Megaherz" 9:30
"Vom Himmel hoch" 10:12

Producent:
Ralf Hütter, Conny Plank, Florian Schneider

Skivbolag:
Philips

KRAFTWERK:
Ralf Hütter, orgel, tubon
Florian Schneider, flöjt, fiol, elektroniskt slagverk

Andreas Hohmann, trummor
Klaus Dinger, trummor

2-LP: Kraftwerk - Tour de France! (2003)



Nu var det ju evigheter sen (nåja) det var Kraftwerk här på bloggen, så här kommer en till, "Tour de France" från 2003. Tyvärr Kraftwerks sista skiva och den sista med Florian Schneiden i sättningen. Tänk att göra en LP om ett cykellopp, fantastiskt! 



Ja du ser ju själv; först är det prolog, sen är det etapp I, II och III, tidtagning, vitaminpåfyllning, aerodynamik, titanium i ramen, hjärtpulskontroll och hur är det med dagsformen?

 


Hela gänget är ute och cyklar.
 




Bansträckningen för Tour de France.



Texter till alla låtar. Inte mer än såhär? Nej, det räcker gott, det är ju Kraftwerk.



Om du nånsin undrat hur ett kugghjul på en cykel är uppbyggt.



Höjdskillnad.
 



Nu blir det inget mer Kraftwerk på bloggen (hörde jag ett puh! eller?), om jag nu inte springer på deras två första skivor på nästa skivmässa, vill säga.


A:
"Prologue" Hütter, Schneider, Hilpert 0:31
"Tour de France Étape 1" Hütter, Schneider, Hilpert 4:27
"Tour de France Étape 2" Hütter, Schneider, Hilpert 6:41
"Tour de France Étape 3" Hütter, Schneider, Hilpert 3:56
"Chrono" Hütter, Schneider, Hilpert 3:19

B:
"Vitamin" Hütter, Schneider, Hilpert 8:09

C:
"Aéro Dynamik" Hütter, Hilpert 5:04
"Titanium" Hütter, Hilpert 3:21
"Elektro Kardiogramm" Hütter, Hilpert 5:16

D:
"La Forme" Hütter 8:41
"Régéneration" Hütter 1:16
"Tour de France" Hütter, Schneider, Bartos 5:12

Producent:
Ralf Hütter, Florian Schneider

Skivbolag:
Kling Klang

KRAFTWERK:
Ralf Hütter, röst, synthesizers, sequencer
Florian Schneider, röst, synthesizers, sequencer
Fritz Hilpert, synthesizers, elektroniskt slagverk
Henning Schmitz, synthesizers, elektroniskt slgverk

LP: Kraftwerk - Techno pop (1986)



"Electric Cafe" från 1986, Kraftwerks nionde fullängdare. Vänta. Jag vet. Jag vet att den här skivan heter "Techno pop", det här är nämligen den remastrade återugåvan från 2009 som av nån anledning döptes om. Det tog nästan fem år för Kraftwerk att få denna skiva klar, en hisnande tidsperiod på 80-talet då artister droppade skivor titt som tätt. Nuförtiden är såklart fem år mellan skivsläppen "typ alldeles nyss".



Sista skivan med Wolfgang Flür i sättningen som lämnade bandet 1987.



 


Tyvärr inga låttexter - eller nån text överhuvudtaget - i häftet, bara en massa konstiga bilder. Men å andra sidan sjungs det inte så jäkla mycket på den här skivan heller.

 
 
 
 Tre låtar men egentligen en enda då de glider in i varandra och har liknande basgångar och melodier invävda här och där.
 Skitbra skiva, Boing, boom, tschak!
 

A:
"Boing Boom Tschak" Hütter, Schneider, Bartos 2:59
"Techno Pop" Hütter, Schneider, Bartos, Schult 7:41
"Musique Non-Stop" Hütter, Schneider, Bartos 5:44

B:
"Der Telefon-Anruf" Hütter, Schneider, Bartos 3:50
"House Phone" Hütter, Schneider, Bartos 4:57
"Sex Objekt" Hütter Schneider Bartos 6:51
"Electric Café" Hütter, Schneider, Bartos, Schmitt 4:19

Producent:
Ralf Hütter, Florian Schneider, Karl Bartos

Skivbolag:
Kling Klang

KRAFTWERK:
Ralf Hütter, röst, vocoder, keyboards, elektronik
Florian Schneider, vocoder, röst
Karl Bartos, elektroniskt slagverk, röst på "The Telephone Call"

LP: Kraftwerk - Ralf and Florian! (1973)



Nu är det (äntligen) slut på Status Quo och här kommer Kraftwerk igen! Tredje fullängdaren heter helt enkelt "Ralf and Florian" då det är dessa två farbröder som är Kraftwerks kärna. Florian Schneider hoppade dessvärre av Kraftwerk 2008  men Ralf Hütter håller fortfarande den tyska synthflaggan högt.



Ralf och Florian svettas i replokalen.
 
 
Här hade dom såklart inte riktigt hittat det där tyskt exakta synthsoundet än, det skulle dom börja med på den följande "Autobahn"-skivan, utan här är det instrumental och halvflummig krautrock/synth som spelas. Japp, det är ruggigt svårlyssnat.
 

A:
"Elektrisches Roulette" 4:20
"Tongebirge" 2:50
"Kristallo" 6:20
"Heimatklänge" 3:45

B:
"Tanzmusik" 6:35
"Ananas Symphonie" 13:55

Producent:
Hutter/Schneider, Konrad Plank

Skivbolag:
Philips

KRAFTWERK:
Ralf Hütter, sång, keyboards, elektronik, bas, gitarr, trummor, slagverk
Florian Schneider, sång, keyboards, elektronik, flöjt, violin, gitarr, slagverk

LP: Kraftwerk - Computer world! (1981)



"Computer world" med Kraftwerk från 1981. Ännu en fantastisk skiva från dessa tyska syntfantomer inköpt på HMV i London för ett par veckor sen.



Jamen du ser ju själv hur häftig den är.



På baksidan syns hela bandet som skyltdockor. Wolfgang Flür är visst med på den här skivan också men hans namn står inte på omslaget. Ovänner tro?



Kraftwer-bossen Ralf Hütter.



Texter till alla låtar...



... utom "Computer world" vars hela lyrik ryms på dessa två rader.







 

A:
"Computer World" Hütter Bartos 5:05
"Pocket Calculator" Hütter Bartos 4:55
"Numbers" Hütter Schneider Bartos 3:19
"Computer World 2" Hütter Schneider Bartos 3:21

B:
"Computer Love" Hütter Bartos 7:15
"Home Computer" Schneider Hütter Bartos 6:17
"It's More Fun to Compute" Hütter Schneider Bartos 4:13

Producent:
Ralf Hütter, Florian Schneider

Skivbolag:
Kling Klang

KRAFTWERK:
Ralf Hütter, elektronik, keyboards, röst
Florian Schneider, elektronik, synthesiser, röst
Karl Bartos, elektroniskt slagverk

LP: Kraftwerk - Radio-Activity! (1975)



Fullängdare nummer fem från Kraftwerk. Fantastiskt bra. På omslaget en gammal tysk radio, en Volksempfänger, utvecklad av Otto Griessing på begäran av Joseph Goebbels på 1930-talet med syftet att göra det möjligt för alla medborgare att lyssna på radio och höra vad regimen ville säga. Skivan handlar precis som titlen säger om radio-aktivitet men även om radioaktivitet. Vem sa att tyskar inte har humor?



Baksidan på radion men inga låttitlar.

 
Här är dom! "Ohm sweet ohm"! Vem sa att tyskar inte har humor? Djävligt bra skiva.
 

A:
"Geiger Counter" Hütter, Schneider 1:07
"Radioactivity" Hütter, Schneider, Schult 6:42
"Radioland" Hütter, Schneider, Schult 5:50
"Airwaves" Hütter, Schneider, Schult 4:40
"Intermission" Hütter, Schneider 0:39
"News" Hütter, Schneider 1:17

B:
"The Voice of Energy" Hütter, Schneider, Schult 0:55
"Antenna" Hütter, Schneider, Schult 3:43
"Radio Stars" Hütter, Schneider, Schult 3:35
"Uranium" Hütter, Schneider, Schult 1:26
"Transistor" Hütter, Schneider 2:15
"Ohm Sweet Ohm" Hütter, Schneider 5:39

Producent:
Ralf Hütter, Florian Schneider

Skivbolag:
Capitol

KRAFTWERK:
Ralf Hütter, röst, synthesizer, elektronik
Florian Schneider, röst, synthesizer, elektronik
Karl Bartos, elektronisk percussion
Wolfgang Flür, elektronisk percussion

2-LP: Kiss - Alive! (1975)



Klassisk livedubbel som jag lyssnat på 4.3 miljarder gånger, minst 3 miljarder av de lyssningarna är enbart för Peter Criss trumsolo. Jag samlade nämligen på sådana förut (jo, faktiskt) och hade ett helt gäng C90-kassettband med bara trumsolon. Ja, vadå?



En "make or break"-skiva då Kiss inte hade sålt så mycket av sina tidigare plattor och skivbolaget Casablanca var på fallrepet. Dom var helt enkelt tvunga att hålla Kiss i strålkastarljuset så mycket som möjligt men att göra en studioplatta till skulle kosta för mycket så det blev en liveskiva istället.



Eller live och live. Skivan heter ju inte ens "Kiss - Live" utan "Kiss Alive" och är ett "klipp och klistra"-jobb av fem olika konserter inspelade under deras "Dressed to kill"-turné. "Deuce", "Strutter", "Got to choose", "Hotter than hell", och "Firehouse"  tagna från Wildwood, New Jersey och "She", "Parasite" och "Let me go Rock´n´n roll" är från ett gig i Davenport, Iowa. Skivans producent Eddie Kramer har sagt att det enda live på skivan är Ace Frehleys gitarr och Peter Criss trummor och Gene Simmons har sagt "most people assumed it was all live. It wasn´t."



Om du lyssnar riktigt noga så hör du Gene ropa "C´mon Quad City" under låten "Let me go Rock´n´n roll". "Quad City" kallas en region i Iowa/Illinios som består av de fem städerna Davenport, Moline, Rock Island, Bettendorf och East Moline. Men merparten är från Detroits Cobo Hall men det är lite extraprylar från ovan nämna städer inklippta här och var och också ett okänt antal studioputsningar pålagda i efterhand.
 


Ett snyggt 8-sidigt häfte med livebilder från Kiss konsert på Beacon Theatre i mars 1975 hänger också med i fodralet. 









 
Omslagsbilden är inte från nån konsert överhuvudtaget om nu nån trodde det, för samtidigt som Kiss roadcrew satte upp grejerna i Detroits Cobo Hall så var bandet i den helt folktomma teatern Michigan Palace och körde tuffa rockposer framför en fotograf.

Sammanfattning: omslaget är inte från en konsert, baksidesbilden är inte från en Kiss-konsert alls (enligt Sean Delaney) och bara Aces gitarr och Peters trummor är live (enligt Kramer) och skivan är ett hopkok av minst fem olika konserter. Men oj, vad är bra.


A:
Deuce
Strutter
Got to Choose
Hotter Than Hell
Firehouse

B:
Nothin' to Lose
C'mon and Love Me
Parasite
She

C:
Watchin' You
100,000 Years
Black Diamond

D:
Rock Bottom
Cold Gin
Rock and Roll All Nite
Let Me Go, Rock 'n' Roll

Producent: 
Eddie Kramer 

Skivbolag:
Casablanca

KISS:
Paul Stanley, gitarr, sång
Gene Simmons, bas, sång
Ace Frehley, gitarr
Peter Criss, trummor, sång

LP: Kiss - Dressed to kill! (1975)



Grym tredjeskiva från Kiss med jätteklassiker som "Rock Bottom", "C'mon And Love Me" och ständiga konsertavslutaren "Rock And Roll All Nite". Släppt bara sex månader efter "Hotter than Hell"-skivan och det var visst så brådis att Gene och Paul var tvungna att slängda med två låtar från Wicked Lester-tiden, "She" och "Love Her All I Can", för att få ihop det. Kultig omslagsbild knäppt i hörnet av 23:e gatan och 8:e Avenyn om du är i New York nångång och vill känna Kiss-vibbar.
 




Bandnamnet i relieftryck, observera Genes träskor. 

 
Av ekonomiska skäl är skivan producerad av skivbolagsbossen Neil Bogart och enligt den alldeles utmärkta boken "KISS - Behind the Mask" satt Gene och Paul i studion från tidig morgon och skrev låtar och när Ace och Peter släntrade in på kvällskvisten fick dom veta att "...dagens låt heter "Rock And Roll All Nite" eller "...idag ska vi spela in en sång som heter "Room Service".
 

A:
Room Service
Two Timer
Ladies In Waiting
Getaway
Rock Bottom

B:
C'mon And Love Me
Anything For My Baby
She
Love Her All I Can
Rock And Roll All Nite

Producent:
Neil Bogart, KISS

Skivbolag:
Casablanca

KISS:
Paul Stanley, gitarr, sång
Gene Simmons, bas, sång
Ace Frehley, gitarr
Peter Criss, trummor, sång

LP: Kraftwerk - Autobahn! (1974)



Fjärde fullängdaren från Kraftwerk, här i en kanadensisk utgåva. Ett konceptalbum som handlar om autobahn och känslan att köra där. I det 23 minuter långa titelspåret hörs dunk när bilen kör över skarvar i vägen, ljudet av vindrutetorkare och nån som bläddrar mellan radiokanaler. På omslagsbilden glider vi fram på autobahn, möter en Mercedes till vänster och är på väg att köra om en VW-bubbla.



"Demonstration record", vad är det?



Vilka är det som syns där i den toppmoderna backspegeln om inte...
 


... Kraftwerk! . Från vänster Hütter, Schneider, Röder och så Flür längst till höger vars huvud är påklistrat ovanpå omslagskonstnären Emil Schults kropp som egentligen satt där. Flürs skalle klistrades dit i sista stund då han nyss hade blivit permanent medlem i bandet.



Texten till titellåten om du vill sjunga med. Men då den som sagt är över 20 minuter lång får du leta reda på den på Spotify isåfall.

 
Fantastisk skiva må jag säga. Har jag fler Kraftwerk-vinyler tro?
 

A:
Autobahn (Motorway) 22:43

B:
Kometenmelodie 1 (Comet melody 1) 6:26
Kometenmelodie 2 (Comet melody 2) 5:48
Mitternacht (Midnight) 3:43
Morgenspaziergang (Morning walk) 4:04

Producent:
Konrad Plank

Skivbolag:
Philips

KRAFTWERK:
Ralf Hütter, sång, elektronik
Florian Schneider, sång, elektronik
Klaus Röder, fiol, gitarr
Wolfgang Flür, slagverk

LP: Kiss - Hotter than hell! (1974)



Grymt bra andraskiva från i Kiss, inte alls illa pinkat av ett gäng spolingar som då 1974 var mellan 22-25 år gamla. Eller, ja utom Peter Criss då, som hunnit fylla hela 29. Loppisfynd för 40 spänn och denna fnasiga vinyl ägdes tidgare av Andreas Große i Tyskland (faktiskt) då hans namn och adress står skrivet med tusch på innerpåsen...



Två låtar skrivna av Ace Frehley men då han tvivlade på sin förmåga att sjunga dom så fick Peter sjunga "Strange ways" och Paul den framtida klassikern "Parasite". 

 
"Hotter than hell" sålde dock uselt när den släpptes i oktober 1974 - släppt samma år som debuten! - och efter bara tre månader tvingades Kiss in i studion igen för att kläcka ur sig en skiva till, gärna med nån hitlåt på, och i mars 1975 släpptes "Dressed to Kill". Jodu, det var hårdare förr!
 

A:
Got to Choose 3:52
Parasite 3:03
Goin' Blind 3:34
Hotter Than Hell 3:30
Let Me Go, Rock 'n' Roll 2:16

B:
All the Way 3:17
Watchin' You 3:45
Mainline 3:50
Comin' Home 2:37
Strange Ways 3:20

Producent:
Kenny Kerner, Richie Wise

Skivbolag:
Casablanca

KISS:
Paul Stanley, gitarr, sång
Gene Simmons, bas, sång
Ace Frehley, gitarr
Peter Criss, trummor, sång

LP: Kiss - Kiss! (1974)



Nopprig vinylutgåva av hjältarna Kiss debutskiva. Om jag gillar Kiss? Jovars. Upptäckte dom som finnig 11-åring året innan Destroyer skulle släppas - japp, jag är så gammal - och hela min vakna tid mellan 1975-1979 lyssnade jag bara på Kiss, alltså b-a-r-a på Kiss. Sen släppte Motörhead sin "Overkill" och jag upptäckte de smattrande dubbelkaggarnas värld och Kiss hamnade lite vid sidan om Motörhead, Mercyful Fate, Slayer, Metallica, Venom, Anthrax och allt vad nu hette. Men dom har alltid funnits där närmast hjärtat sen den där dagen 1975 och jag var såklart medlem i Kiss Fanservice då back in the days och har fortfarande kvar dom där svartvita A5-tidningarna man fick som medlem.



En helt ok debut från allas våra maskerade idoler med en hel hop framtida klassiker; "Cold gin", "Deuce", "Firehouse", "Strutter" och"Nothin´ to lose".. Alltså typ nästan alla låtar på skivan utom "Kissin" time" och . instrumentalsnutten "Love Theme From Kiss " som båda är lite sådär halvdana. Men resten, jösses!



Producerat av Kenny Kerner och Richie Wise. Casablanca-bossen Neil Bogart basade tidigare på bolaget Kama Sutra där hårds rock-trion Dust gav ut sina skivor. Kerner/Wise var 2/3-delar av Dust och producerade sina skivor själva. Det var väl en enkel (och inte minst billig!) lösning på frågan vem som skulle ratta ljudet på hans nya adepter Kiss skivor. Kerner/Wise satt i producentstolen på den följande "Hotter than hell" också (som likt den här inte heller sålde nämnvärt) men sen hade Bogart/Kiss så ont om pengar att de fick producera tredjeskivan "Dressed to kill" alldeles själv. Men det är en annan historia.
 

A:
 Strutter (3:10)
Nothin' To Lose (3:26)
Firehouse (3:18)
Cold Gin (4:21)
Let Me Know (2:58)

B:
Kissin' Time (3:52)
Deuce (3:05)
Love Theme From Kiss (2:24)
100,000 Years (3:22)
Black Diamond (5:11)

Producent:
Richie Kerner & Kenny Wise

Skivbolag:
Casablanca

KISS:
Paul Stanley, gitarr, sång
Gene Simmons, bas, sång
Ace Frehley, gitarr
Peter Criss, trummor




LP: Kraftwerk - The man machine! (1978)



Jomenvisst, jag har köpt den här också. Har snöat in rejält på Kraftwerk och spelar den här skivan varje dag.
Till min familjs stora glädje vill jag tillägga.



Den sjätte fullängdaren från dessa matematiskt precisa tyskar. Den ryska texten till höger "Я твой слуга, Я твой работник" utläses "Ya tvoy sluga, Ya tvoy rabotni" och betyder "I'm your worker, I'm your servant" och sjungs i början på "Robots"

 


Etiketten på A-sidan...

 
... och etiketten på B-sidan. Kalasbra skiva.
 

A:
"The Robots" 6:11
"Spacelab" 5:51
"Metropolis" 5:59

B:
"The Model" 3:38
"Neon Lights" 9:03
"The Man-Machine" 5:28

Producent:
Ralf Hütter, Florian Schneider

Skivbolag:
Capitol

KRAFTWERK:
Ralf Hütter, elektronik, sång
Florian Schneider, elektronik, sång
Karl Bartos, elektroniska trummor
Wolfgang Flür, elektroniska trummor

LP: Kraftwerk - Trans Europe Express! (1977)



KRAFTWERK!!?? Jojo, kan du fatta. Hur mycket hårdrockare jag nu än är så har jag alltid haft en soft spot för tyska Kraftwerks minimalistiska elektrosynth, eller vad det nu kallas men aldrig ägt nån skiva med dom. Förrän nu alltså.



Har dock massor med MP3:or med dessa skojfriska tyskar, men sånt räknas ju inte. Skojfriska? Kraftwerk?Jamen, kolla på bandfotot på omslagets baksida! Dom ser ju ut som ett dansband från 1952.



Näe, jag har fortfarande svårt att tro att det här är ett gäng synthare från detta foto på innerpåsen.



Bandets sjätte fullängdare i en italiensk utgåva, inhandlad via Discogs såklart. Nu saknas bara resten..
 

A:
"Europe Endless" 9:40
"The Hall of Mirrors" 7:56
"Showroom Dummies"

B:
"Trans-Europe Express"
"Metal on Metal" 2:11
"Franz Schubert" 4:26
*"Endless Endless" 0:55

Producent:
Ralf Hütter, Florian Schneider

Skivbolag:
Capitol

KRAFTWERK:
Ralf Hütter, röst, synthesizer, sequenzer
Florian Schneider, röst, vocoder, synthesizer
Karl Bartos, elektroniska slagverk
Wolfgang Flür, elektroniska slagverk

LP: KISS - Crazy nights! (1987)



Alldeles nyinköpt. Jo, faktiskt. Trots att jag är en KISS-fantast har jag aldrig ägt denna skiva förut, varken på LP eller CD. Men nu så.



Då Gene var ute på äventyr i Hollywood fick Paul styra KSS-skutan lite på egen hand och sju av skivan elva spår är skrivna av honom tillsammans med utomstående hjälp. Ett av Genes bidrag är en återinspelning av hans låt "Thief in the night" från Plasmatics-sångerskan Wendy Williams soloskiva "W.O.W" som kom 1984.



Ett annat av Genes bidrag, "Good girl gone bad" är ihopknåpat tillsammans med Mercurys boss Davitt Sigerson. Tur att dom hade friends in high places då bandet verkligen var nere för räkning här. 



Så med Gene i Hollyood var det för den mesta tiden bara bara Paul, Bruce och producenten Ron Nevison i studion. Men det blev ju ganska bra i alla fall.  
 

A:
"Crazy Crazy Nights" Stanley, Mitchell 3:47
"I'll Fight Hell to Hold You" Stanley, Mitchell, Kulick 4:10
"Bang Bang You" Stanley, Child 3:53
"No, No, No" Simmons, Kulick, Carr 4:19
"Hell or High Water" Simmons, Kulick 3:28
"My Way" Stanley, Child, Turgon 3:58

B:
"When Your Walls Come Down" Stanley, Mitchell, Kulick 3:25
"Reason to Live" Stanley, Child 4:00
"Good Girl Gone Bad" Simmons,Sigerson, Diggins 4:35
"Turn On the Night" Stanley, Warren 3:18
"Thief in the Night" Simmons, Weissman 4:07

Producent:
Ron Nevison

Skivbolag:
Mercury

KISS:
Paul Stanley, gitarr, sång, keyboards
Gene Simmons, bas, sång
Bruce Kulick, gitarr, keyboards, kör, bas på "Hell or High Water"
Eric Carr, trummor

LP: King Diamond - The eye! (1990)



Den lilaste skivan jag har hemma. 

 


Alla händelser som det sjungs om har (tyvärr) ägt rum på riktigt. Alla personer i handlingen är också verkliga.



Ersättare på trumpallen efter Mikkey Dee är ännu en göteborgare: en osnuten Tommie "Snowy Shaw" Helgesson, endast 22 år gammal. Det blev dock bara den här King Diamond för Snowy, sedan la King Diamond (mannen) King Diamond (bandet) i malpåse och återupplivade Mercyful Fate istället. Men Snowy Shaw tog han med sig.



Snygga etiketter må jag säga.



Huga, vilken bra skiva. Lyssna på den lilla men ack så coola taktförskjutningen i "Eye of the witch" här nedan.
 

A:
"Eye of the Witch" (Diamond) 3:47
"The Trial (Diamond) 5:13
"Burn" (Diamond) 3:42
"Two Little Girls" (Diamond, Falcao) 2:41
"Into the Convent" (Diamond, LaRocque, Shaw) 4:47

B:
"Father Picard" (Diamond, Blakk) 3:19
"Behind These Walls" (Diamond) 3:45
"The Meetings" (Diamond, LaRocque) 4:31
"Insanity" (LaRocque) 3:00
"1642 Imprisonment" (Diamond, LaRocque) 3:31
"The Curse" (Diamond) 5:42

Producent:
King Diamond

Skivbolag:
Roadrunner

KING DIAMOND:
King Diamond, sång, keyboards
Andy LaRocque, gitarr
Pete Blakk, gitarr
Hal Patino, bas
Snowy Shaw, trummor
Roberto Falcao, keyboards

LP: King Diamond - Them! (1988)



En USA-utgåva pressad på den allra lövtunnaste vinyl där bandmedlemmarna heter Anders Allhage, Peter Sunden, Michael Delaouglou, Hal Patino och Kim Bendix Petersen, kan det vara nåt? Om jag säger att dom på helgerna brukar förvandla sig till Andy La Rocque, Pete Blakk, Mikkey Dee, Hal Patino och King Diamond, vad säger du då? Jajustdet, tänkte väl det! Det är ju så klart det dansk/svenska hårdrockslegenderna King Diamond vi pratar om och deras klassiska skiva "Them" från 1988 som handlar om Kings mormor som kommer hem från ett sinnessjukhus. Hon säger att hon kan höra "Them" sjunga...läskigt värre må du tro.




 Det här blev den sista skivan med trummisen Mikkey Dee i sättningen då han sen hoppade av bandet. Konstigt nog är han tillbaka och spelar på den nästfäljande "Conspiracy" från 1989 (och som är del två i den här "Them"-historien), men då som inhyrd sessiontrummis.



Det är ju det jag alltid sagt, träskor ÄR metal!



Ett läskigt brev på innerpåsen.

 

A:
"Out From the Asylum" (Diamond) 1:44
"Welcome Home" (Diamond) 4:36
"The Invisible Guests" (Diamond) 5:04
"Tea" (Diamond) 5:15
"Mother's Getting Weaker" (Diamond, LaRocque) 4:02

B:
"Bye, Bye Missy" (Diamond) 5:08
"A Broken Spell" (Diamond, LaRocque) 4:08
"The Accusation Chair" (Diamond) 4:21
"Them" (Diamond, LaRocque) 1:56
"Twilight Symphony" (Diamond) 4:10
"Coming Home" (Diamond) 1:11

Producent:
King Diamond, Roberto Falcao

Skivbolag:
Roadrunner

KING DIAMOND:
 King Diamond, sång, keyboards
Andy LaRocque, gitarr
Pete Blakk, gitarr
Hal Patino, bas
Mikkey Dee, trummor


LP: King Diamond - Abigail! (1987)



Skiva nummer två från världens coolaste dansk. Varför har jag inte debuten "Fatal portrait"?
 


Hårda killar. Om man nu inte kan vara lika tuff som King och ha en meterhög eldflamma i handflatan så får man väl ta på sig en läderjacka, stå och vinka i ett rökigt rum, pluta till sig iförd piratjacka eller då ta på sig en ögonlapp och svanka lite.



Ok, tack. Jag försöker "stay heavy" varje dag.



Huga vilken kalasbra skiva.
 

A:
"Funeral" (Diamond) 1:30
"Arrival" (Diamond) 5:26
"A Mansion in Darkness" (Diamond, LaRocque) 4:34
"The Family Ghost" (Diamond) 4:06
"The 7th Day of July 1777" (Diamond, LaRocque) 4:50

B:
"Omens" (Diamond) 3:56
"The Possession" (Diamond, Denner) 3:26
"Abigail" (Diamond) 4:50
"Black Horsemen" (Diamond) 7:40

Producent:
King Diamond

Skivbolag:
Roadrunner

KING DIAMOND:
Kim Bendix "King Diamond" Petersen , sång
Anders "Andy LaRocque" Allhage, gitarr
Michael Denner, gitarr
Timi Hansen, bas
Micael "Mikkey Dee" Delaoglou, trummor
Roberto Falcao, keyboards

LP: Keel - The right to rock! (1985)



Fullängdare nummer två från Keel med gaphalsen Ron "Wrong Key" Keel på sång. Ron sjöng tidigare i Steeler, du vet det där bandet som var det första Yngwie Malmsteen gick med i när han som ödmjuk (nej, inte så värst) 18-åring kom till Amerika.



Värdelöst vetande: Om du sett filmen "Wayne´s World" så ser du Keel-gitarristen Marc Ferrari (tvåa från höger) i en liten roll som gitarrist (duh!) i Wayne´s flickväns band "Crucial Taunt". Han har även skrivit en låt till thrashikonerna Pantera (sant!) i början av deras karriär då Pantera bara var ett glamband i mängden av alla glamband.


Producerad av the one and only Gene Simmons. "Additional drums"? Det var väl lite taskigt då det är Stephens trumspel som hörs på skivan. Dwain Miller slår inte ett enda slag men på bandfotot hamnade han.

 
Gene gav "Easier Said Than Done", "So Many Girls, So Little Time" (typisk Gene-titel) och "Get Down" till bandet. Innehåller även en cover på Rolling Stones "Let's Spend The Night Together". Så Keel & Co gjorde fem egna låtar och fick fyra gratis. Bra skiva.


A:
"The Right to Rock" (Keel, Ferrari, Chaisson) - 3:35
"Back to the City" (Keel, Chaisson) - 3:47
"Let's Spend the Night Together" (Jagger, Richards) - 3:41
"Easier Said than Done" ( Simmons, Weissman) - 3:25
"So Many Girls, So Little Time" (Simmons, Rice) - 3:15

B:
"Electric Love" (Keel, Chaisson) - 4:05
"Speed Demon" (Keel) - 3:39
"Get Down" (Simmons, Rice) - 5:02
"You're the Victim (I'm the Crime)" (Keel, Chaisson, Marks) - 2:59

Producent:
Gene Simmons

Skivbolag:
Gold Mountain

KEEL
Ron Keel, sång, gitarr
Marc Ferrari, gitarr, sång
Bryan Jay, gitarr, sång
Kenny Chaisson, bas, sång
Dwain Miller, trummor, sång (med på bandfotot men spelar inte på skivan)
Steve Riley, trummor (spelar på skivan)
 

LP: Keel - The final frontier! (1986)



Nej, det är inte Iron Maiden-skivan med samma namn utan tredje fullängdaren från glammiga bandet Keel med gapiga sångaren Ron "Wrong Key" Keel i spetsen. Riktigt bra skiva med ett otroligt färgglatt omslag målat av John Taylor Dismukes som även gjort ett par omslag till Y&T.
  


Producerat av Gene Simmons och med ett gäng gästartister, se nedan. Gitarristen Marc Ferrari är förresten med i kultrullen "Wayne´s World" där han spelar i Waynes flickvän Cassandras kompband. Den här sättningen, utom basisten Kenny Chaisson, återförenades 2008 och 2010 kom albumet "Streets of rock´n´nroll". Ron Keel hojtar även i barbandet Badlands House Band
 
A:
"The Final Frontier" (Keel, Chaisson) - 3.20
"Rock and Roll Animal" (Ferrari) - 4.47
"Because the Night" (Bruce Springsteen, Patti Smith) - 3.47
"Here Today, Gone Tomorrow" (Keel) - 4.06
"Arm and a Leg" (Keel, Ferrari, Jay, Chaisson) - 3.08

B:
"Raised on Rock" (Ferrari) - 3.10
"Just Another Girl" (Keel) - 3.16
"Tears of Fire" (Ferrari) - 4.20
"Nightfall" (Ferrari) - 1.56
"No Pain No Gain" (Keel) - 3.44

Producent:
Gene Simmons

Skivbolag:
Gold Mountain

KEEL:
Ron Keel, sång, gitarr, keyboards
Marc Ferrari, gitarr, kör
Bryan Jay, gitarr, kör
Kenny Chaisson, bas, kör
Dwain Miller, trummor, kör

GÄSTER PÅ SKIVAN:
Michael Des Barres, sång på "Raised on Rock"
Joan Jett, gitarr på "Raised on Rock"
Jaime St. James, kör på "Rock and Roll Animal"
Gregg Giuffria, kör på "No Pain No Gain"

Tidigare inlägg
RSS 2.0