CD: King Diamond - House of god! (2000)


Nionde fullängdaren från vår danske favoritsångare. Enda skivan med gitarristen Glen Drover (som sen hamnade i Megadeth) och basisten David Harbour som även är en klippa på keyboard. Trivia: efter avhoppet från King Diamond spelade David Harbour keyboards på blackmetalgänget Absus skiva "Tara" där en viss King Diamond, under aliaset Masthema Mazziqim, la körsång och allehanda spöklika skrik.



Kim Bendix Petersen. Vilken kille.



Som vanligt har han svensken Anders "Andy LaRocque" Allhage vid sin sida.



Som vanligt när det gäller King Diamond är det ett konceptalbum som berättar följande historia: en man som rider genom skogen The Devil's Hide och stöter på en vargflock. Vargarna döda honom dock inte utan stannar hos honom. På morgonen när han vaknar är det bara en varg kvar och det är en av de vackraste varelser han har sett. Han följer vargen till en kyrka där hon förvandlas till en underbar kvinna. Hon berättar för honom om en pakt som man skriver åt någon för att bli avlöst, annars dör man om man inte hunnit att göra det inom ett år. Mannen skriver på pakten och kvinnan är fri att gå. Nu är det bara ensamhet kvar, tills det händer någonting underligt.

Historien baserad på legenden om slottet Rennes-le-Château, du vet slottet där följande teori utspelas.  Aha, det är därför den här skivan börjar med monologen ""Upon the Cross he did not die, they tortured him, but he survived. Smuggled across the open sea, to Southern France, tranquility. There he married Magdalene, and founded another dynasty. A church was built upon a hill, to serve all of the gods at will."
 
1. "Upon the Cross" 1:44
2. "The Trees Have Eyes" 4:46
3. "Follow the Wolf" 4:27
4. "House of God" 5:36
5. "Black Devil" 4:28
6. "The Pact" 4:10
7. "Goodbye" 1:59
8. "Just a Shadow" 4:36
9. "Help!!!" 4:21
10. "Passage to Hell" 1:59
11. "Catacomb" 5:01
12. "This Place Is Terrible" 5:34
13. "Peace of Mind" (Instrumental) 2:31

Producent:
King Diamond Andy LaRocque Kol Marshall

Skivbolag:
Massacre

KING DIAMOND:
King Diamond, sång, keyboards
Andy LaRocque, gitarr
Glen Drover, gitarr
David Harbour, bas 
John Hébert, trummor

***

***

CD: King Diamond - Conspiracy! (1989)



Fjärde skivan från "The King" och nej, jag menar inte Elvis Presley. Del två på historien som påbörjades på "Them"-skivan.





LaRocque, Blakk och Patino och King i kistan. Eller möjligen Patino, LaRocque och Blakk? Eller kanske Blakk, Patino och LaRocque? Ja, jag vet så inte vem som är vem. I vilket fall ingen Mikkey Dee som hoppat av bandet (men spelar på skivan som inhyrd trummis), då han tyckte det hade blivit för mycket fokus på personen King Diamond och för lite på bandet King Diamond.





Bara golåtar rakt igenom.
 
1. "At the Graves" 8:56
2. "Sleepless Nights" 5:05
3. "Lies" 4:22
4. "A Visit from the Dead" 6:12
5. "The Wedding Dream" 6:01
6. "'Amon' Belongs to 'Them'" 3:52
7. "Something Weird" (instrumental) 2:07
8. "Victimized" 5:21
9. "Let It Be Done" 1:13
10. "Cremation" (instrumental) 4:12

Producent:
Roberto Falcao, King Diamond, Andy LaRocque

Skivbolag:
Roadrunner

KING DIAMOND:
King Diamond, sång, keyboards
Andy LaRocque, gitarr
Pete Blakk, gitarr
Hal Patino, bas

GÄSTER PÅ SKIVAN:
Roberto Falcao, keyboards
Mikkey Dee, trummor

***

***

CD: KISS - Carnival of souls! (1997)



Sista skivan från den osminkade upplagan av KISS. Tyvärr ett aning halvurrkigt avslut då dom här fått för sig att spela grunge á la Alice in Chains. Eh, nej tack.
 


Inspelad mellan november -95 och februari -96 och i slutet av skivinspelningen släppte Gene & Paul släppte nyheten till Eric och Bruce att dom skulle dra på sig sminket igen och återförenas med Ace och Peter. Sista låten "I walk alone" är Bruce Kulicks första och sista insats som sångare i KISS. Typiskt grungedeppiga killar.

 
Med ett återförenat och sminkat KISS i faggorna så var Gene & Paul inte sådär tvärsugna på att ge ut den här skivan och den låg och dammade på en hylla ett år innan dom till slut gav skivbolaget ok till att släppa den. Med exakt 0% annonsering och PR för att inte ta uppmärksamhet från återföreningsturnén. Jaja, helt hopplös är den inte men lite oväntat är det att höra textrader som "the child takes a hit and then he starts to cry A mother never hears Her baby's last goodbye" på en KISS-skiva. Inget rock n roll all nite?

1. "Hate" Simmons, Van Zen, Kulick 4:36
2. "Rain" Stanley, Kulick, Cuomo 4:46
3. "Master & Slave" Stanley, Kulick, Cuomo 4:57
4. "Childhood's End" Simmons, Thayer, Kulick 4:20
5. "I Will Be There" Stanley, Kulick, Cuomo 3:49
6. "Jungle" Stanley, Kulick, Cuomo 6:49
7. "In My Head" Simmons, Van Zen, St. James 4:00
8. "It Never Goes Away" Stanley, Kulick, Cuomo 5:42
9. "Seduction of the Innocent" Simmons, Van Zen 5:16
10. "I Confess" Simmons, Tamplin 5:23
11. "In the Mirror" Stanley, Kulick, Cuomo 4:26
12. "I Walk Alone" Simmons, Kulick 6:07

Producent:
Toby Wright, Gene Simmons, Paul Stanley

Skivbolag:
Mercury

KISS:
Paul Stanley, sång, gitarr
Gene Simmons, bas, bas
Bruce Kulick, gitarr, bas på "Rain", "I Will Be There", "Jungle", "It Never Goes Away", "In the Mirror" och "I Walk Alone"
Eric Singer, trummor

***

***

CD: KISS - Revenge! (1992)



Sextonde fullängdaren från KISS, släppt den 14 maj 1992, på min 28-årsdag minsann. HELVETESJÄVLARVADGAMMALJAGÄR. En riktig rackaröjare till skiva producerad av självaste Bob Ezrin som gjorde alla KISS-fans glada efter bottennappet "Hot in the shade". Första skivan med Eric Singer som ersatte den avlidne Eric Carr, RIP. 



En blond kille i KISS! Raaah, fansen rasade. Paul: tjing för den långaste läderrocken!



Här har Gene till slut hittat rätt med sitt osminkade jag efter ett par vilsna år med peruker och färgglada kläder. Ser ju stenhård ut.



 
 Kanonbra skiva, förutom "Carr jam" (sorry Eric) inte ett enda svagt spår. Och Singer är ju en mycket bättre och svängigare trummis än Carr. Sorry Eric.
 
1. "Unholy" Simmons, Vincent 3:40
2. "Take It Off" Stanley, Ezrin, Roberts 4:50
3. "Tough Love" Stanley, Kulick, Ezrin 3:44
4. "Spit" Simmons, van Zen, Stanley 3:32
5. "God Gave Rock 'n' Roll to You II" Russ Ballard, Stanley, Simmons, Ezrin 5:18
6. "Domino" Simmons 4:01
7. "Heart of Chrome" Stanley, Vincent, Ezrin 4:02
8. "Thou Shalt Not" Simmons, Damon 3:59
9. "Every Time I Look at You" Stanley, Ezrin 4:38
10. "Paralyzed" Simmons, Ezrin 4:14
11. "I Just Wanna" Stanley, Vincent 4:07
12. "Carr Jam 1981" (instrumental) 2:46


Producent:
Bob Ezrin

Skivbolag:
Mercury

KISS:
Paul Stanley, sång, gitarr
Gene Simmons, sång, bas, gitarr på "Domino"
Bruce Kulick, gitarr, bas på "Every Time I Look At You", "Tough Love" och "Carr Jam 1981"
Eric Singer, trummor, kör

GÄSTER PÅ SKIVAN:
Kevin Valentine, trummor på Take It Off"
Dick Wagner, gitarrsolo på "Every Time I Look At You"
Tommy Thayer, (Black N´ Blue), kör
Jaime St. James (Black N´ Blue), kör
Eric Carr, kör på "God Gave Rock 'n' Roll to You II", trummor på "Carr Jam 1981"

***

***


CD: Kiss - Psycho circus! (1998)



Hypad skiva med det då återförenade Kiss. Återförenat? nja, det är nog inte riktigt sant då Ace och Peter bara är med på två och ett spår respektive. Ace sjunger och spelar gitarr på den givetvis rymdinspirerade "Into the void" (Peter trummar med båda armarna i gips) och så sjunger Peter på "I Finally Found My Way"den sliskigaste balladen du hört sen "Beth"
 




Ace, Paul, Peter och Gene. Jojo. Egentligen är det Tommy Thayer, Paul, Kevin Valentine och Gene som hörs på 98% av skivan.
 


Men det står givetvis inte skrivet nånstans. Men vem det nu än är som spelar på skivan så är den väl helt ok om du nu frågar mig. Bäst: "Psycho Circus", "I Pledge Allegiance to the State of Rock & Roll", "Into the Void" och "Raise Your Glasses". Sämst: "Within" (urrkig grungerock som av en orsak lades åt sidan efter "Carnival of souls"-inspelningen), "You Wanted the Best" (våra fyra vänner sjunger en vers var...), och toksmöriga "I Finally Found My Way" (Peter var tvungen att få en egen låt annars skulle han gå genom taket av ilska).

Trivia: Alice Cooper tyckte att "Dreamin´" var så lik hans egen "I´m Eighteen" att han stämde Kiss för plagiat. Dom gjorde dock upp i godo utanför domstolen. Bra skiva men återföreningsskiva? icke.
 
1. "Psycho Circus" Stanley, Cuomo St 5:30
2. "Within"Simmons 5:10
3. "I Pledge Allegiance to the State of Rock & Roll" Stanley, Cuomo, Knight 3:32
4. "Into the Void" Frehley, Cochran 4:22
*5. "We Are One" Simmons 4:41
6. "You Wanted the Best" Simmons 4:15
7. "Raise Your Glasses" Stanley, Knight 4:14
8. "I Finally Found My Way" Stanley, Ezrin 3:40
9. "Dreamin'" Stanley, Kulick 4:12
10. "Journey of 1,000 Years" Simmons 4:47

Producent:
Bruce Fairbairn

Skivbolag:
Mercury

KISS:
Paul Stanley, gitarr, sång, bas på #8
Gene Simmons, bas, sång, gitarr på #5
Kevin Valentine, trummor på rubbet utom på #4
Tommy Thayer, gitarr (utom på #2, 4, 6)

GÄSTER PÅ SKIVAN:
 Ace Frehley, gitarr, sång på #4 och 6)
Peter Criss, trummor på #4, sång på #8


***

***

CD: Kiss - Hot in the shade! (1989)



En gammal KISS-CD, "Hot in the shade" från 1989. Alldeles för många låtar om du frågar mig.
 


Tuffa killar. Sista skivan med Eric Carr som avled 2 år senare.



Aidsinformation i CD-häftet. Första och sista gången jag sett nåt sådant.







Som sagt, alldeles för många (och tyvärr dåliga) låtar, med sistalåten "Boomerang" som klarast lysande bottennapp. Har inte direkt nött ut den här skivan, undrar om jag inte ska skicka den vidare till Röda Korset?
 
A:
1. "Rise to It" Stanley, Halligan Jr. 4:08
2. "Betrayed" Simmons, Thayer 3:38
3. "Hide Your Heart" Stanley, Child, Knight 4:25
4. "Prisoner of Love" Simmons, Kulick 3:52
5. "Read My Body" Stanley, Halligan 3:50
6. "Love's a Slap in the Face" Simmons, Poncia 4:04
7. "Forever" Stanley, Bolton 3:52
8. "Silver Spoon" Stanley, Poncia 4:38
9. "Cadillac Dreams" Simmons, Poncia 3:44
10. "King of Hearts" Stanley, Poncia 4:26
11. "The Street Giveth and the Street Taketh Away" Simmons, Thayer 3:34
12. "You Love Me to Hate You" Stanley, Child 4:00
13. "Somewhere Between Heaven and Hell" Simmons, Poncia 3:52
14. "Little Caesar" Carr, Simmons, Mitchell 3:12
15. "Boomerang" Simmons, Kulick 3:30

Producent:
Gene Simmons, Paul Stanley
Skivbolag:
Mercury

KISS:
Paul Stanley, gitarr, sång, slidegitarr på "Rise to It"
Gene Simmons, bas, sång
Eric Carr, trummor, sång och bas på "Little Caesar"
Bruce Kulick , gitarr, kör, alla gitarrer på "Little Caesar", bas på "Forever"

GÄSTER PÅ SKIVAN:
 Kevin Valentine, trummor på "You Love Me to Hate You" och "King of Hearts"
Tommy Thayer, akustisk gitarr på "Betrayed" och "The Street Giveth..."

***

***

LP: Kraftwerk - Kraftwerk 2! (1972)



Jamen givetvis. Äntligen är min Kraftwerk-samling komplett. Om den är svårlyssnad? Gissa.





Ja du ser ju själv hur mycket rock n´ roll det här är.



 Ännu mer tuffa bandposer. Undrar om mannen i hårband till höger är producent-Conny?



Inte en synth så långt ögat når. Eller? Man kan inte låta bli att undra vad "rhythmusmaschine", "geige" och "mischpult" är för nåt slags instrument.



Nej, den finns inte på Spotify.

 
 Inofficiell utgåva då Ralf och Florian hårdnackat vägrar att remastra och återutge sina tre första skivor. Klingklang blev senare namnet på Kraftwerks studio.
 

A:
"Klingklang" 17:36
"Atem" 2:57

B:
"Strom" 3:52
"Spule 4" 5:20
"Wellenlänge" 9:40
"Harmonika" 3:17

Producent:
Ralf Hütter, Conny Plank, Florian Schneider

Skivbolag:
Philips

KRAFWERK:
Ralf Hütter, orgel, piano, bas, xylofon, munspel
Florian Schneider-Esleben, flöjt, violin, gitarr, xylofon

LP: Kraftwerk - Kraftwerk! (1970)



Nämen! Titta vad jag hittade på senaste skivmässan!



Makalöst innehållsrikt omslag.



Givetvis är det här en nypressning, på originalet låg den här tuffa transformatorbilden på ett uppvik.



Kraftwerk live 1970. Flummigt minst sagt.



Undrar hur mycket rödvin och jazztobak som gick åt vid skapandet av denna skiva?



Den "tubon" som Ralf spelar på skivan är en svensk uppfinning som kan låta som en tuba, bas eller saxofon.




 

A:
"Ruckzuck" 7:47
"Stratovarius" 12:10

B:
"Megaherz" 9:30
"Vom Himmel hoch" 10:12

Producent:
Ralf Hütter, Conny Plank, Florian Schneider

Skivbolag:
Philips

KRAFTWERK:
Ralf Hütter, orgel, tubon
Florian Schneider, flöjt, fiol, elektroniskt slagverk

Andreas Hohmann, trummor
Klaus Dinger, trummor

2-LP: Kraftwerk - Tour de France! (2003)



Nu var det ju evigheter sen (nåja) det var Kraftwerk här på bloggen, så här kommer en till, "Tour de France" från 2003. Tyvärr Kraftwerks sista skiva och den sista med Florian Schneiden i sättningen. Tänk att göra en LP om ett cykellopp, fantastiskt! 



Ja du ser ju själv; först är det prolog, sen är det etapp I, II och III, tidtagning, vitaminpåfyllning, aerodynamik, titanium i ramen, hjärtpulskontroll och hur är det med dagsformen?

 


Hela gänget är ute och cyklar.
 




Bansträckningen för Tour de France.



Texter till alla låtar. Inte mer än såhär? Nej, det räcker gott, det är ju Kraftwerk.



Om du nånsin undrat hur ett kugghjul på en cykel är uppbyggt.



Höjdskillnad.
 



Nu blir det inget mer Kraftwerk på bloggen (hörde jag ett puh! eller?), om jag nu inte springer på deras två första skivor på nästa skivmässa, vill säga.


A:
"Prologue" Hütter, Schneider, Hilpert 0:31
"Tour de France Étape 1" Hütter, Schneider, Hilpert 4:27
"Tour de France Étape 2" Hütter, Schneider, Hilpert 6:41
"Tour de France Étape 3" Hütter, Schneider, Hilpert 3:56
"Chrono" Hütter, Schneider, Hilpert 3:19

B:
"Vitamin" Hütter, Schneider, Hilpert 8:09

C:
"Aéro Dynamik" Hütter, Hilpert 5:04
"Titanium" Hütter, Hilpert 3:21
"Elektro Kardiogramm" Hütter, Hilpert 5:16

D:
"La Forme" Hütter 8:41
"Régéneration" Hütter 1:16
"Tour de France" Hütter, Schneider, Bartos 5:12

Producent:
Ralf Hütter, Florian Schneider

Skivbolag:
Kling Klang

KRAFTWERK:
Ralf Hütter, röst, synthesizers, sequencer
Florian Schneider, röst, synthesizers, sequencer
Fritz Hilpert, synthesizers, elektroniskt slagverk
Henning Schmitz, synthesizers, elektroniskt slgverk

LP: Kraftwerk - Techno pop (1986)



"Electric Cafe" från 1986, Kraftwerks nionde fullängdare. Vänta. Jag vet. Jag vet att den här skivan heter "Techno pop", det här är nämligen den remastrade återugåvan från 2009 som av nån anledning döptes om. Det tog nästan fem år för Kraftwerk att få denna skiva klar, en hisnande tidsperiod på 80-talet då artister droppade skivor titt som tätt. Nuförtiden är såklart fem år mellan skivsläppen "typ alldeles nyss".



Sista skivan med Wolfgang Flür i sättningen som lämnade bandet 1987.



 


Tyvärr inga låttexter - eller nån text överhuvudtaget - i häftet, bara en massa konstiga bilder. Men å andra sidan sjungs det inte så jäkla mycket på den här skivan heller.

 
 
 
 Tre låtar men egentligen en enda då de glider in i varandra och har liknande basgångar och melodier invävda här och där.
 Skitbra skiva, Boing, boom, tschak!
 

A:
"Boing Boom Tschak" Hütter, Schneider, Bartos 2:59
"Techno Pop" Hütter, Schneider, Bartos, Schult 7:41
"Musique Non-Stop" Hütter, Schneider, Bartos 5:44

B:
"Der Telefon-Anruf" Hütter, Schneider, Bartos 3:50
"House Phone" Hütter, Schneider, Bartos 4:57
"Sex Objekt" Hütter Schneider Bartos 6:51
"Electric Café" Hütter, Schneider, Bartos, Schmitt 4:19

Producent:
Ralf Hütter, Florian Schneider, Karl Bartos

Skivbolag:
Kling Klang

KRAFTWERK:
Ralf Hütter, röst, vocoder, keyboards, elektronik
Florian Schneider, vocoder, röst
Karl Bartos, elektroniskt slagverk, röst på "The Telephone Call"

LP: Kraftwerk - Ralf and Florian! (1973)



Nu är det (äntligen) slut på Status Quo och här kommer Kraftwerk igen! Tredje fullängdaren heter helt enkelt "Ralf and Florian" då det är dessa två farbröder som är Kraftwerks kärna. Florian Schneider hoppade dessvärre av Kraftwerk 2008  men Ralf Hütter håller fortfarande den tyska synthflaggan högt.



Ralf och Florian svettas i replokalen.
 
 
Här hade dom såklart inte riktigt hittat det där tyskt exakta synthsoundet än, det skulle dom börja med på den följande "Autobahn"-skivan, utan här är det instrumental och halvflummig krautrock/synth som spelas. Japp, det är ruggigt svårlyssnat.
 

A:
"Elektrisches Roulette" 4:20
"Tongebirge" 2:50
"Kristallo" 6:20
"Heimatklänge" 3:45

B:
"Tanzmusik" 6:35
"Ananas Symphonie" 13:55

Producent:
Hutter/Schneider, Konrad Plank

Skivbolag:
Philips

KRAFTWERK:
Ralf Hütter, sång, keyboards, elektronik, bas, gitarr, trummor, slagverk
Florian Schneider, sång, keyboards, elektronik, flöjt, violin, gitarr, slagverk

LP: Kraftwerk - Computer world! (1981)



"Computer world" med Kraftwerk från 1981. Ännu en fantastisk skiva från dessa tyska syntfantomer inköpt på HMV i London för ett par veckor sen.



Jamen du ser ju själv hur häftig den är.



På baksidan syns hela bandet som skyltdockor. Wolfgang Flür är visst med på den här skivan också men hans namn står inte på omslaget. Ovänner tro?



Kraftwer-bossen Ralf Hütter.



Texter till alla låtar...



... utom "Computer world" vars hela lyrik ryms på dessa två rader.







 

A:
"Computer World" Hütter Bartos 5:05
"Pocket Calculator" Hütter Bartos 4:55
"Numbers" Hütter Schneider Bartos 3:19
"Computer World 2" Hütter Schneider Bartos 3:21

B:
"Computer Love" Hütter Bartos 7:15
"Home Computer" Schneider Hütter Bartos 6:17
"It's More Fun to Compute" Hütter Schneider Bartos 4:13

Producent:
Ralf Hütter, Florian Schneider

Skivbolag:
Kling Klang

KRAFTWERK:
Ralf Hütter, elektronik, keyboards, röst
Florian Schneider, elektronik, synthesiser, röst
Karl Bartos, elektroniskt slagverk

LP: Kraftwerk - Radio-Activity! (1975)



Fullängdare nummer fem från Kraftwerk. Fantastiskt bra. På omslaget en gammal tysk radio, en Volksempfänger, utvecklad av Otto Griessing på begäran av Joseph Goebbels på 1930-talet med syftet att göra det möjligt för alla medborgare att lyssna på radio och höra vad regimen ville säga. Skivan handlar precis som titlen säger om radio-aktivitet men även om radioaktivitet. Vem sa att tyskar inte har humor?



Baksidan på radion men inga låttitlar.

 
Här är dom! "Ohm sweet ohm"! Vem sa att tyskar inte har humor? Djävligt bra skiva.
 

A:
"Geiger Counter" Hütter, Schneider 1:07
"Radioactivity" Hütter, Schneider, Schult 6:42
"Radioland" Hütter, Schneider, Schult 5:50
"Airwaves" Hütter, Schneider, Schult 4:40
"Intermission" Hütter, Schneider 0:39
"News" Hütter, Schneider 1:17

B:
"The Voice of Energy" Hütter, Schneider, Schult 0:55
"Antenna" Hütter, Schneider, Schult 3:43
"Radio Stars" Hütter, Schneider, Schult 3:35
"Uranium" Hütter, Schneider, Schult 1:26
"Transistor" Hütter, Schneider 2:15
"Ohm Sweet Ohm" Hütter, Schneider 5:39

Producent:
Ralf Hütter, Florian Schneider

Skivbolag:
Capitol

KRAFTWERK:
Ralf Hütter, röst, synthesizer, elektronik
Florian Schneider, röst, synthesizer, elektronik
Karl Bartos, elektronisk percussion
Wolfgang Flür, elektronisk percussion

2-LP: Kiss - Alive! (1975)



Klassisk livedubbel som jag lyssnat på 4.3 miljarder gånger, minst 3 miljarder av de lyssningarna är enbart för Peter Criss trumsolo. Jag samlade nämligen på sådana förut (jo, faktiskt) och hade ett helt gäng C90-kassettband med bara trumsolon. Ja, vadå?



En "make or break"-skiva då Kiss inte hade sålt så mycket av sina tidigare plattor och skivbolaget Casablanca var på fallrepet. Dom var helt enkelt tvunga att hålla Kiss i strålkastarljuset så mycket som möjligt men att göra en studioplatta till skulle kosta för mycket så det blev en liveskiva istället.



Eller live och live. Skivan heter ju inte ens "Kiss - Live" utan "Kiss Alive" och är ett "klipp och klistra"-jobb av fem olika konserter inspelade under deras "Dressed to kill"-turné. "Deuce", "Strutter", "Got to choose", "Hotter than hell", och "Firehouse"  tagna från Wildwood, New Jersey och "She", "Parasite" och "Let me go Rock´n´n roll" är från ett gig i Davenport, Iowa. Skivans producent Eddie Kramer har sagt att det enda live på skivan är Ace Frehleys gitarr och Peter Criss trummor och Gene Simmons har sagt "most people assumed it was all live. It wasn´t."



Om du lyssnar riktigt noga så hör du Gene ropa "C´mon Quad City" under låten "Let me go Rock´n´n roll". "Quad City" kallas en region i Iowa/Illinios som består av de fem städerna Davenport, Moline, Rock Island, Bettendorf och East Moline. Men merparten är från Detroits Cobo Hall men det är lite extraprylar från ovan nämna städer inklippta här och var och också ett okänt antal studioputsningar pålagda i efterhand.
 


Ett snyggt 8-sidigt häfte med livebilder från Kiss konsert på Beacon Theatre i mars 1975 hänger också med i fodralet. 









 
Omslagsbilden är inte från nån konsert överhuvudtaget om nu nån trodde det, för samtidigt som Kiss roadcrew satte upp grejerna i Detroits Cobo Hall så var bandet i den helt folktomma teatern Michigan Palace och körde tuffa rockposer framför en fotograf.

Sammanfattning: omslaget är inte från en konsert, baksidesbilden är inte från en Kiss-konsert alls (enligt Sean Delaney) och bara Aces gitarr och Peters trummor är live (enligt Kramer) och skivan är ett hopkok av minst fem olika konserter. Men oj, vad är bra.


A:
Deuce
Strutter
Got to Choose
Hotter Than Hell
Firehouse

B:
Nothin' to Lose
C'mon and Love Me
Parasite
She

C:
Watchin' You
100,000 Years
Black Diamond

D:
Rock Bottom
Cold Gin
Rock and Roll All Nite
Let Me Go, Rock 'n' Roll

Producent: 
Eddie Kramer 

Skivbolag:
Casablanca

KISS:
Paul Stanley, gitarr, sång
Gene Simmons, bas, sång
Ace Frehley, gitarr
Peter Criss, trummor, sång

LP: Kiss - Dressed to kill! (1975)



Grym tredjeskiva från Kiss med jätteklassiker som "Rock Bottom", "C'mon And Love Me" och ständiga konsertavslutaren "Rock And Roll All Nite". Släppt bara sex månader efter "Hotter than Hell"-skivan och det var visst så brådis att Gene och Paul var tvungna att slängda med två låtar från Wicked Lester-tiden, "She" och "Love Her All I Can", för att få ihop det. Kultig omslagsbild knäppt i hörnet av 23:e gatan och 8:e Avenyn om du är i New York nångång och vill känna Kiss-vibbar.
 




Bandnamnet i relieftryck, observera Genes träskor. 

 
Av ekonomiska skäl är skivan producerad av skivbolagsbossen Neil Bogart och enligt den alldeles utmärkta boken "KISS - Behind the Mask" satt Gene och Paul i studion från tidig morgon och skrev låtar och när Ace och Peter släntrade in på kvällskvisten fick dom veta att "...dagens låt heter "Rock And Roll All Nite" eller "...idag ska vi spela in en sång som heter "Room Service".
 

A:
Room Service
Two Timer
Ladies In Waiting
Getaway
Rock Bottom

B:
C'mon And Love Me
Anything For My Baby
She
Love Her All I Can
Rock And Roll All Nite

Producent:
Neil Bogart, KISS

Skivbolag:
Casablanca

KISS:
Paul Stanley, gitarr, sång
Gene Simmons, bas, sång
Ace Frehley, gitarr
Peter Criss, trummor, sång

LP: Kraftwerk - Autobahn! (1974)



Fjärde fullängdaren från Kraftwerk, här i en kanadensisk utgåva. Ett konceptalbum som handlar om autobahn och känslan att köra där. I det 23 minuter långa titelspåret hörs dunk när bilen kör över skarvar i vägen, ljudet av vindrutetorkare och nån som bläddrar mellan radiokanaler. På omslagsbilden glider vi fram på autobahn, möter en Mercedes till vänster och är på väg att köra om en VW-bubbla.



"Demonstration record", vad är det?



Vilka är det som syns där i den toppmoderna backspegeln om inte...
 


... Kraftwerk! . Från vänster Hütter, Schneider, Röder och så Flür längst till höger vars huvud är påklistrat ovanpå omslagskonstnären Emil Schults kropp som egentligen satt där. Flürs skalle klistrades dit i sista stund då han nyss hade blivit permanent medlem i bandet.



Texten till titellåten om du vill sjunga med. Men då den som sagt är över 20 minuter lång får du leta reda på den på Spotify isåfall.

 
Fantastisk skiva må jag säga. Har jag fler Kraftwerk-vinyler tro?
 

A:
Autobahn (Motorway) 22:43

B:
Kometenmelodie 1 (Comet melody 1) 6:26
Kometenmelodie 2 (Comet melody 2) 5:48
Mitternacht (Midnight) 3:43
Morgenspaziergang (Morning walk) 4:04

Producent:
Konrad Plank

Skivbolag:
Philips

KRAFTWERK:
Ralf Hütter, sång, elektronik
Florian Schneider, sång, elektronik
Klaus Röder, fiol, gitarr
Wolfgang Flür, slagverk

LP: Kiss - Hotter than hell! (1974)



Grymt bra andraskiva från i Kiss, inte alls illa pinkat av ett gäng spolingar som då 1974 var mellan 22-25 år gamla. Eller, ja utom Peter Criss då, som hunnit fylla hela 29. Loppisfynd för 40 spänn och denna fnasiga vinyl ägdes tidgare av Andreas Große i Tyskland (faktiskt) då hans namn och adress står skrivet med tusch på innerpåsen...



Två låtar skrivna av Ace Frehley men då han tvivlade på sin förmåga att sjunga dom så fick Peter sjunga "Strange ways" och Paul den framtida klassikern "Parasite". 

 
"Hotter than hell" sålde dock uselt när den släpptes i oktober 1974 - släppt samma år som debuten! - och efter bara tre månader tvingades Kiss in i studion igen för att kläcka ur sig en skiva till, gärna med nån hitlåt på, och i mars 1975 släpptes "Dressed to Kill". Jodu, det var hårdare förr!
 

A:
Got to Choose 3:52
Parasite 3:03
Goin' Blind 3:34
Hotter Than Hell 3:30
Let Me Go, Rock 'n' Roll 2:16

B:
All the Way 3:17
Watchin' You 3:45
Mainline 3:50
Comin' Home 2:37
Strange Ways 3:20

Producent:
Kenny Kerner, Richie Wise

Skivbolag:
Casablanca

KISS:
Paul Stanley, gitarr, sång
Gene Simmons, bas, sång
Ace Frehley, gitarr
Peter Criss, trummor, sång

LP: Kiss - Kiss! (1974)



Nopprig vinylutgåva av hjältarna Kiss debutskiva. Om jag gillar Kiss? Jovars. Upptäckte dom som finnig 11-åring året innan Destroyer skulle släppas - japp, jag är så gammal - och hela min vakna tid mellan 1975-1979 lyssnade jag bara på Kiss, alltså b-a-r-a på Kiss. Sen släppte Motörhead sin "Overkill" och jag upptäckte de smattrande dubbelkaggarnas värld och Kiss hamnade lite vid sidan om Motörhead, Mercyful Fate, Slayer, Metallica, Venom, Anthrax och allt vad nu hette. Men dom har alltid funnits där närmast hjärtat sen den där dagen 1975 och jag var såklart medlem i Kiss Fanservice då back in the days och har fortfarande kvar dom där svartvita A5-tidningarna man fick som medlem.



En helt ok debut från allas våra maskerade idoler med en hel hop framtida klassiker; "Cold gin", "Deuce", "Firehouse", "Strutter" och"Nothin´ to lose".. Alltså typ nästan alla låtar på skivan utom "Kissin" time" och . instrumentalsnutten "Love Theme From Kiss " som båda är lite sådär halvdana. Men resten, jösses!



Producerat av Kenny Kerner och Richie Wise. Casablanca-bossen Neil Bogart basade tidigare på bolaget Kama Sutra där hårds rock-trion Dust gav ut sina skivor. Kerner/Wise var 2/3-delar av Dust och producerade sina skivor själva. Det var väl en enkel (och inte minst billig!) lösning på frågan vem som skulle ratta ljudet på hans nya adepter Kiss skivor. Kerner/Wise satt i producentstolen på den följande "Hotter than hell" också (som likt den här inte heller sålde nämnvärt) men sen hade Bogart/Kiss så ont om pengar att de fick producera tredjeskivan "Dressed to kill" alldeles själv. Men det är en annan historia.
 

A:
 Strutter (3:10)
Nothin' To Lose (3:26)
Firehouse (3:18)
Cold Gin (4:21)
Let Me Know (2:58)

B:
Kissin' Time (3:52)
Deuce (3:05)
Love Theme From Kiss (2:24)
100,000 Years (3:22)
Black Diamond (5:11)

Producent:
Richie Kerner & Kenny Wise

Skivbolag:
Casablanca

KISS:
Paul Stanley, gitarr, sång
Gene Simmons, bas, sång
Ace Frehley, gitarr
Peter Criss, trummor




LP: Kraftwerk - The man machine! (1978)



Jomenvisst, jag har köpt den här också. Har snöat in rejält på Kraftwerk och spelar den här skivan varje dag.
Till min familjs stora glädje vill jag tillägga.



Den sjätte fullängdaren från dessa matematiskt precisa tyskar. Den ryska texten till höger "Я твой слуга, Я твой работник" utläses "Ya tvoy sluga, Ya tvoy rabotni" och betyder "I'm your worker, I'm your servant" och sjungs i början på "Robots"

 


Etiketten på A-sidan...

 
... och etiketten på B-sidan. Kalasbra skiva.
 

A:
"The Robots" 6:11
"Spacelab" 5:51
"Metropolis" 5:59

B:
"The Model" 3:38
"Neon Lights" 9:03
"The Man-Machine" 5:28

Producent:
Ralf Hütter, Florian Schneider

Skivbolag:
Capitol

KRAFTWERK:
Ralf Hütter, elektronik, sång
Florian Schneider, elektronik, sång
Karl Bartos, elektroniska trummor
Wolfgang Flür, elektroniska trummor

LP: Kraftwerk - Trans Europe Express! (1977)



KRAFTWERK!!?? Jojo, kan du fatta. Hur mycket hårdrockare jag nu än är så har jag alltid haft en soft spot för tyska Kraftwerks minimalistiska elektrosynth, eller vad det nu kallas men aldrig ägt nån skiva med dom. Förrän nu alltså.



Har dock massor med MP3:or med dessa skojfriska tyskar, men sånt räknas ju inte. Skojfriska? Kraftwerk?Jamen, kolla på bandfotot på omslagets baksida! Dom ser ju ut som ett dansband från 1952.



Näe, jag har fortfarande svårt att tro att det här är ett gäng synthare från detta foto på innerpåsen.



Bandets sjätte fullängdare i en italiensk utgåva, inhandlad via Discogs såklart. Nu saknas bara resten..
 

A:
"Europe Endless" 9:40
"The Hall of Mirrors" 7:56
"Showroom Dummies"

B:
"Trans-Europe Express"
"Metal on Metal" 2:11
"Franz Schubert" 4:26
*"Endless Endless" 0:55

Producent:
Ralf Hütter, Florian Schneider

Skivbolag:
Capitol

KRAFTWERK:
Ralf Hütter, röst, synthesizer, sequenzer
Florian Schneider, röst, vocoder, synthesizer
Karl Bartos, elektroniska slagverk
Wolfgang Flür, elektroniska slagverk

Tidigare inlägg
RSS 2.0