LP: Michael Schenker Group - Assault attack! (1982)





A: Assault Attack / Rock You to the Ground / Dancer / Samurai
B: Desert Song / Broken Promises / Searching for a Reason / Ulcer

Producent: Martin Birch Skivbolag: Chrysalis

MICHAEL SCHENKER GROUP:
Graham Bonnet, vocals / Michael Schenker, guitars / Chris Glen, bass / Ted McKenna, drums
Gäst: Tommy Eyre - keyboards


Tredje studioplattan från Scorpions-gitarristen Rudolf Schenkers lillebrorsa Michael och den första och sista skivan med Graham Bonnet på sång. Ursprungliga MSG-sångaren Gary Barden tog sitt pick och pack och drog efter tre studioskivor (+ en live) och in från höger kliver Rainbow/Impellitteri-bekantingen Bonnet och ställer sina tjänster till förfogande och denna skiva spelas in.

Problem 1: så fort skivan är klar så ska man ju helst ut och spela också.
Problem 2: Bonnet har inte lärt sig texterna till 19 gamla MSG-favoriter bandet tänkt spela.
Problem 3: vid första spelningen har Bonnet supit sig klappkanon för att döva nervositeten.

Eftersom han inte kan texterna till alla de gamla låtarna så har en roadie kopierat upp dom på papper för Bonnet. Ser han texterna tror du, så full som han är? Nej, det gör han inte. Och inte blir det bättre av att publiken sliter loss papperen från hans monitor...

Fyra låtar sluddrar han ur sig innan han ger upp, bryter konserten och tar en taxi till hotellet. Två dagar före bandets spelning på jättefestivalen Reading får Gary Barden frågan: "kan du spela med oss på Reading?" Två dagar före! Och på följande skiva, "Built to Destroy" (1983), är Barden tillbaka i bandet igen.

Nåja, det är en annan historia. Den här LP:N kommer i alla fall ett helfränt omslag med Michael viftandes men sin V-gura framför ett rytande vulkanutbrott på framsidan och med en glödgande lavaflod på baksidan. Synd bara att trummisen Ted McKenna (längst till höger) ser ut som en rörmokare på bandfotot, de andra i bandet osar det ju metal om. Typ.

Bäst: "Assault Attack" (svängigt riff), "Samurai", "Searching for a Reason" (skönt gitarrsolo) och instrumentala "Ulcer" med tufft dubbeltramp av McKenna.
Sämst: "Dancer" och "Rock You to the Ground".

LP: Manowar - Hail to England! (1984)



Jätteklassisk tredjeplatta från Conan-tuffingarna i Manowar. Bara kalaslåtar och ett rasande coolt omslag



"We are Manowar. We are invincible. Death to false metal, Hail to England"
 

A:
Blood of My Enemies
Each Dawn I Die
Kill with Power
Hail to England

B:
Army of the Immortals
Black Arrows
Bridge of Death

* * *

* * *

Producent: 
Jack Richardson 

Skivbolag: 
Music for Nations

MANOWAR:

Eric Adams, sång
Ross the Boss, gitarr
Joey DeMaio, bas
Scott Columbus, trummor

LP: Kiss - Destroyer! (1976)









A: Detroit rock city / King of the night time world / God of thunder / Great expectations
B: Flaming youth / Sweet pain / Shout it out loud / Beth / Do you love me

Producent: Bob Ezrin Skivbolag: Casablanca

KISS:
Gene Simmons, bas/sång / Paul Stanley, gitarr/sång / Ace Frehley, gitarr / Peter Criss, trummor/sång


Det här kommer du inte att tro, men den här skivan köpte jag alldeles nyligen på skivmässa. Otroligt, eller hur? Och jag ska kalla mig Kiss-fan... Har ingen förklaring att jag inte köpte den då den kom, jag var bara 12 år då skivan släpptes och veckopengen räckte väl bara till tidningen Poster... Hade den dock på kassettband som en kompis kopierat åt mig och det bandet spelade jag dag och natt, men köpa skivan själv? Nä, det gjorde jag aldrig, har inte ens haft den här skivan på CD! Ja, jag vet, det är helt ofattbart.

Nåja, den här skivan tänker jag inte jiddra så mycket om, alla låtar på den är såklart tidlösa klassiker som varenda kotte har hört, om du nu inte har tillbringat de senaste 30 åren under en sten. Fantastiskt omslag, för att inte tala om innerpåsen.

Trivia: det är som du vet inte Ace som spelar gitarrsolot på "Sweet Pain" utan Alice Cooper-gitarristen Dick Wagner. Han spelar även de flesta riffen på "Flaming Youth" och trakterar så flinkt den akustiska gitarren på balladhiten "Beth". Som ursprungligen hette "Beck" men Ezrin tyckte det lät som en killnamn och hur fel kan då inte låtens text tolkas då?

LP: Heavy Load - Death or glory! (1982)



Tredje fullängdaren med svenska Heavy Load. Tyvärr följde varken singeln eller postern som klistermärket på omslaget utlovar med i konvolutet, men spela roll, det här är svensk hårdrockshistoria av yppersta klass! I början av 80-talet faktiskt såg Heavy Load live här i Umeå, det var såklart knäckande hög volym och att jag minns att jag tyckte det var konstigt/coolt att trummisen sjöng på en del låtar. Kommer även ihåg att Styrbjörns trumset var så gigantiskt att det täckte nästan hela scenen.



Coolt omslag som skriker METAL!! med vikingahjälmar, spikklubbor, svärd, eld och... bloddreglande isbjörnar.



Bröderna Wahlquist la ner Heavy Load 1985.


A:
Heavy metal angels
Might for right
Something new
Bleeding streets
The guitar is my sword

B:
Still there is time
Traveller
Little lies
Daybreak ecstacy

* * *

* * *

Producent: 
Heavy Load 

Skivbolag: 
Thunderload Records

HEAVY LOAD:
Styrbjörn Wahlquist, trummor/sång
Ragne Wahlquist, gitarr/sång
Eddy Malm, gitarr/sång
Torbjörn Ragnesjö, bas

LP: Ace Frehley - Trouble walkin´! (1989)



Kolla prislappen, snacka om fynd! Den här skivan släpptes som du ser 1989 och tro´t eller ej, men borträknat fjolårets "Anomaly"-skiva så är det här den senaste Ace-plattan... Nej, samlings- och liveplattor räknas inte! Han stressar inte ut album direkt, den gode Ace-mannen från den yttre rymden. Nåväl, riktigt bra är den i alla fall med en piggelin Ace bakom micken sjungades på sitt alldeles egna, sköna sätt och med coola gitarrsolon flygandes kors och tvärs plattan igenom.



Med på skivan är tyvärr den totalt onödiga covern på "Hide your heart" som det här året (1989 alltså) släpptes på inte mindre än tre olika plattor. Först på den här, sen hade KISS den på sin "Hot in the shade"-platta och sydstatsrockarna Molly Hatchet hade den till sin "Lightning strikes twice"-platta...



Tittar du riktigt noga så ser du en blonderad Peter Criss på två bilder på innerfodralet men nej, det är inte han som sjunger på "2 young 2 die", det är Richie Scarlet. Men det låter som Criss.


A:

Shot Full of Rock
Do Ya
Five Card Stud
Hide Your Heart
Lost in Limbo

B: 
Trouble Walkin'
2 Young 2 Die
Back to School
Remember Me
Fractured III

* * *

* * *

Producent: 
Eddie Kramer, Ace Frehley, John Regan

Skivbolag: 
Megaforce

ACE FREHLEY:
Ace Frehley, gitarr/sång
John Regan, bas
Anton Fig, trummor
Richie Scarlet, gitarr

GÄSTER PÅ SKIVAN:
Peter Criss, slagverk/kör
Sandy Slavin, trummor ("Trouble walkín´")
Sebastian Bach, Rachel Bolan, Dave Sabo, (Skid Row), körsång


LP: Deep Purple - Who do we think we are! (1973)



Sjunde plattan från Purple och den sista med den klassiska Mk II-sättningen. 



En riktigt bra skiva som har fyra urstarka låtar på A-sidan med "Woman from Tokyo", "Mary Long" (kul text), den tunga "Super Trouper" och rockrökaren "Smooth dancer". Vänder man sen på LP:n så kommer först den småtrixiga "Rat bat blue" (koskälla is the shit!) med ett rysligt läckert Jon Lord-solo  2.30 min. in i låten! Den bluesiga "Place in line" avskydde jag från första ackordet men avslutande "Our Lady" var riktigt bra.  



Skivan har ett snyggt gatefoldomslag som på uppviket är fyllt med kuliga pressklipp, ("the sound of Deep Purple has got a hell of a lot to do with my organ". citat av Jon Lord). Den här sättningen återförenades som du vet 1984 och jag och polaren Kenneth åkte givetvis ner till Stockholm och såg dom. Vi körde från Umeå i hans gamla SAAB V4 och hade sprayat "Natas" (läs baklänges) med raklödder på bilhuven. Fråga inte...



Ett textblad i givetvis djuplila färg följde också med. 
 

A:

Woman from Tokyo
Mary Long
Super Trouper
Smooth Dancer

B:
Rat Bat Blue
Place in Line
Our Lady

* * *

* * * 

Producent: 
Deep Purple 

Skivbolag: 
EMI/Purple

DEEP PURPLE:
Ian Gillan, sång
Ritchie Blackmore, gitarr
Roger Glover, bas
Jon Lord, orgel
Ian Paice, trummor

RSS 2.0