LP: Cozy Powell - Over the top! (1979)



Första soloskivan från Colin "Cozy" Powell.
 


Trots att det längst ner till vänster står "lyrics enclosed" så är det här helt igenom en instrumental skiva.



Trumporr!



Om den är bra? Nja, det tycker jag väl inte, men ett billigt köp och kul att ha. Sista låten "Over the top" är till hälften ett fett trumsolo.
 

A:
"Theme One" (Martin) – 3:36
"Killer" (Airey) – 7:16
"Heidi Goes to Town" (Powell, Airey) – 2:57
"El Sid" (Marsden) – 5:09

B:
"Sweet Poison" (Middleton) – 8:24
"The Loner" (Middleton) – 4:50
"Over the Top" (Airey, Powell, Tchaikovsky) – 8:39

* * *

* * *

Producent:
Martin Birch

Skivbolag:
Polydor

COZY POWELL:
Cozy Powell, trummor
Gary Moore, gitarr (#2)
Clem Clempson, gitarr (#5 & 6)
Bernie Marsden, gitarr (#4)
Jack Bruce, bas
Don Airey, keyboards
Max Middleton, keyboards (#6)

LP: The Police - Regatta de blanc! (1979)



Polisernas andra fullängdare. Inspelad under fyra veckor och släppt ett år efter debuten "Outlandos...". Grabbarna hade dock lite ont om nytt material att spela in så Sting och Copeland fick gräva djupt i byrålådorna efter gammal skåpmat att spela in igen.



Bland annat så är texten på "Bring On the Night" recyclad från låten "Carrion Prince (O Ye of Little Hope)" som Sting skrev när han var med i sitt pre-Policeband Last Exit. "The Bed's Too Big Without You" är också den en uppdaterad Last Exit-dänga.



"No Time This Time" låg ursprungligen som b-sida på "So Lonely"-singeln som kom 1978 och lades sist på skivan för att fylla ut speltiden. Allt det här struntade såklart folk (och jag som synes) högaktningsfullt i och "Regatta de blanc" såldes i drivor. Skivan blev etta i England och singelsläppen "Message in a Bottle" och "Walking on the Moon" blev ettor på singellistan.
 

A:
Message in a Bottle (Sting) 4:51
Reggatta de Blanc (Copeland, Sting, Summers) 3:06
It's Alright For You (Copeland, Sting) 3:13
Bring on the Night (Sting) 4:16
Deathwish (Copeland, Sting, Summers) 4:13

B:
Walking on the Moon (Sting) 5:02
On Any Other Day (Copeland) 2:57
The Bed's Too Big Without You (Sting) 4:26
Contact (Copeland) 2:38
Does Everyone Stare (Copeland) 3:52
No Time This Time (Sting) 3:17

* * *

* * *

Producent:
The Police, Nigel Gray

Skivbolag:
A&M Records

THE POLICE:
Sting, bas, sång, kontrabas
Andy Summers, gitarr, piano
Stewart Copeland, trummor, sång, gitarr

LP: The Police - Outlandos d´ Amour! (1979)



Miljonsäljande debutskiva från engelska The Police som trots bandets bistra uppsyner inte är så värst mycket punk.



Trivia: "Be My Girl / Sally" består dels av en halvfärdig låtidé sjungen av Sting som efter 50 sekunder bryts och vi får höra gitarristen Andy Summers läsa en dikt om en uppblåsbar Barbara (fråga din pappa). 



Bandet hamnade i onåd hos BBC på grund av "Can´t stand losing you" och "Roxanne" då de handlade om självmord och prostutition respektive.
 

A:
Next to You (Sting) 2:50
So Lonely (Sting) 4:49
Roxanne (Sting) 3:12
Hole in My Life (Sting) 4:52
Peanuts (Copeland, Sting) 3:58

B:
Can't Stand Losing You (Sting) 2:58
Truth Hits Everybody (Sting) 2:53
Born in the 50's (Sting) 3:40
Be My Girl - Sally (Sting, Summers) 3:22
Masoko Tanga (Sting) 5:40

* * *

* * *

Producent:
The Police

Skivbolag:
A&M

THE POLICE:
Sting, bas, sång
Andy Sumners, gitarr
Stewart Copeland, trummor

LP: Poison - Flesh & Blood! (1990)



Skiva nummer tre från glammiga Poison. Inte så värst bra men två saker var kul med den i alla fall: "Unskinny Bop" och "Ride the wind" är två helt ok låtar och denna utgåva har det ocensurerade omslaget med blodränder under tatueringen. Foto av trummisen Rikki Rockets överarm med nygjord tatuering. På de övriga släppen är nämligen dom läskigheterna bortsuddade. 20 någorlunda väl spenderade kronor på Röda Korset.



Tuffa killar som hänger på nån bakgård. Sista skivan med gitarristen C.C Deville som kickades 1991 och ersattes av Richie Kotzen, flyhänt gitarrhjälte senare med i Mr Big och numera i Winery Dogs tillsammans med Billy Sheehan och Mike Portnoy. Kotzen fick i sin tur kicken från Poison 1993 efter studioskivan "Native Tongue" då han ertappades med att trixa runt lite med trummisens flickvän. Kotzens egna ord om sin tid i Poison: "Being in Poison helped me forget I was a musician".



Darrig på handen, eh?
 

A:
"Strange Days of Uncle Jack" - 1:40
"Valley of Lost Souls" - 3:58
"(Flesh & Blood) Sacrifice" - 4:41
"Swampjuice (Soul-O)" - 1:26
"Unskinny Bop" - 3:48
"Let It Play" - 4:21
"Life Goes On" - 4:46
"Come Hell or High Water" - 5:01

B:
"Ride the Wind" - 3:51
"Don't Give up an Inch" - 3:43
"Something to Believe In" - 5:29
"Ball and Chain" - 4:22
"Life Loves a Tragedy" - 5:13
"Poor Boy Blues" - 5:18

* * *

* * *

Producent:
Bruce Fairbarn

Skivbolag:
Enigma

POISON:
Bret Michaels, sång, gitarr
C.C. DeVille, gitarr, kör
Bobby Dall, bas, kör
Rikki Rockett, trummor, kör

LP: Plasmatics - Coup d´état! (1982)



Tredje skivan från kaotiska orkestern Plasmatics är även deras debut på stort skivbolag. Men där blev de såklart inte långvariga då Capitol droppade dom illa kvickt efter denna skiva. Inte lika hysteriskt kaospunkig som debuten "New hope for the wretched" men så är den producerad av Dieter Dierks också som rattat mer än en skiva med Scorpions. Men vegetarianen Wendy har en röst som kan förflytta berg och skrämma valfritt djur/människa från vettet, lyssna bara på hennes avgrundsvrål på den kärleksfullt betitlade "Put your love in me" här nedan. Enligt legenden fick Wendy uppsöka läkare efter varje sångsession för att inte få permanenta skador på stämbanden.



"No class" som är sist på A-sidan är en Motörhead-cover. På den följande turnén var Plasmatics förband till KISS som var ute på vägarna och krängde "Creatures..."-skivor och Gene Simmons blev helt golvad av den fullkomligt skogstokiga scenpersonligheten Wendy och erbjöd sig att producera Plasmatics nästa skiva. Av det blev tyvärr inget då Plasmatics sen splittrades och Gene producerade istället Wendys kalasbra-iga solodebut "W.O.W" och tog av bara farten med sig hela KISS-gänget med sig in i studion. RIP Wendy.
 

A:
"Put Your Love in Me" (Stotts, Swenson) - 3:55
"Stop" (Beech, Swenson) - 4:40
"Rock 'n' Roll" (Stotts, Swenson) - 4:23
"Lightning Breaks" (Beech, Swenson) - 3:58
"No Class" (Clarke, Kilmister, Taylor) - 2:36

B:
"Mistress of Taboo" (Stotts, Swenson) - 3:16
"Country Fairs" (Beech, Swenson) - 3:37
"Path of Glory" (Stotts, Swenson) - 4:45
"Just Like on TV" (Beech, Swenson) - 3:17
"The Damned" (Romanelli, Swenson) - 4:21

* * *

* * *

Producent: 
Dieter Dierks

Skivbolag: 
Capitol

PLASMATICS:
Wendy Williams, sång
Richie Stotts, gitarr
Wes Beech, gitarr
Junior Romanelli, bas
T.C Tolliver, trummor


2-LP: Pink Floyd - Ummagumma! (1969)



USA-pressad dubbel-LP med Pink Floyd bestående av en live-LP från 1969 med fyra låtar och så en studioinspelad LP där de fyra medlemmarna fått varsin halv LP-sida att göra vad dom vill på. Och det gör dom, för det flummas iväg å det väldigaste i diverse knasiga ljudexperiment. En aning svårlyssnat. Liveskivan är dock bra, "Astronomy Domine" och dom andra låtarna har jag lyssnat både en, två och tre gånger. Observera att det inte är nån bild på den där LP:n som står på golvet, bara en vit ruta... Har väl nånting med copyright att göra, på England-utgåvan är det en LP med soundtracket till filmen "Gigi" som står där.
 


Fräsig baksidesbild med två Floyd-roadies ståendes mitt ibland en massa symmetriskt utlagda instrument.
 


På uppviket hela bandet med Roger Waters i mitten med frugan June. På de flesta CD-utgåvor av denna skiva är visst den bilden beskuren så att hon inte syns.
 

A:
Astronomy Domine 8:29
Careful with That Axe, Eugene 8:50

B:

Set the Controls for the Heart of the Sun 9:15
A Saucerful of Secrets 12:48

C:
Sysyphus Part 1 4:29
Sysyphus Part 2 1:49
Sysyphus Part 3 3:07
Sysyphus Part 4 3:38
Grantchester Meadows 7:26
Several Species of Small Furry Animals Gathered Together in a Cave and Grooving with a Pict 4:59

D:
The Narrow Way Part 1 3:27
The Narrow Way Part 2 2:53
The Narrow Way Part 3 5:57

The Grand Vizier's Garden Part
Part 1: Entrance 1:00
Part 2: Entertainment 7:06
Part 3: Exit 0:38 

* * *

* * *

Producent:
Pink Floyd (live), Norman Smith (studio) 

Skivbolag:
Harvest

PINK FLOYD:
David Gilmour - gitarr, sång, alla instrument på "The Narrow Way"
Roger Waters - bas, sång, gitarr på "Grantchester Meadows", tape effects på "Several Species..."
Nick Mason - trummor, slagverk, alla instrument på "Grand Vizier's..."
Richard Wright - keyboards, sång, alla instrument på "Sysyphus"

LP: Possessed - Beyond the gates! (1986)







 
A:
Intro 1:23
The Heretic 2:40
Tribulation 4:48
March to Die 3:12
Phantasm 4:23

B:
No Will to Live 6:47
Beyond the Gates 2:55
The Beasts of the Apocalypse 3:13
Seance 3:03
Restless Dead 2:59
Dog Fight 1:23

Producent:
Carl Canedy

Skivbolag:
Music for Nations

POSSESSED:
 Jeff Becerra, bas, sång
Mike Torrao, gitarrr
Larry LaLonde, gitarr
Mike Sus, trummor

LP: Plasmatics - New hope for the wretched! (1980)



Den otroligt brötiga debutskivan från New York-punkarna Plasmatics, en LP som jag utan att tveka köpte direkt på släppdagen 1980. Plasmatics var i ropet då och det tisslade och tasslades en massa om dett nytt, galet band från USA. Och när min dåvarande husbibel Kerrang (finns den kvar nuförtiden?) sen visade bilder på spektaklet Plasmatics var man såklart fast!



Basist i Plasmatics var Jean Beauvoir som senare i sin karriär skulle jobba ihop med KISS och skriva "Thrills in the Night" och "Who Wants to Be Lonely" åt den sminkade hjältarna. Jean har även producerat skivor med Ramones och skrivit låtar till N´Sync. 

 
I mitten på Bobby Darin-covern "Dream Lover" finns ett instrumentalt parti. När det spelade in låten och det var dags för det instrumentala breaket togs medhörningen i lurarna bort så ingen kunde höra vad den andra spelade och alla spelar jättekonstigt på sina respektive instrument i ett par minuter. Wendy? Hon spelar motorsåg.

 
På etiketten står som synes att skivan är producerad av Jimmy Miller, (har bl a producerat Rolling Stones "Exile..." och Motörheads "Bomber"), men då Jimmy väl hasade in i studion i New York var han heroinpåverkad och fortsatte sen att vara det under inspelningen som blev mer och mer kaotisk. Till slut fick skivbolaget Stiff nog, kickade Miller och inspelningen flyttades till England där den slutfördes av teknikern Ed Stasium och Plasmatics manager Rod Swenson. Men Jimmys namn står trots det kvar... Ingen nypress utan den snorgrön-spräckliga originalutgåvan, thank you very much.
 
A:
"Tight Black Pants"- 1:47
"Monkey Suit" - 3:27
"Living Dead"- 1:36
"Test Tube Babies" - 1:54
"Won't You" - 2:28
"Concrete Shoes" - 2:55
"Squirm" (live) - 5:29

B:
"Want You Baby" - 1:55
"Dream Lover" (Darin) - 5:41
"Sometimes I..." - 3:58
"Corruption" - 2:39
"Butcher Baby" - 3:32

* * *

* * *

Producent:
Jimmy Miller, Ed Stasium

Skivbolag:
Stiff

THE PLASMATICS:
Wendy O. Williams, sång, saxofon, motorsåg, maskingevär
Richie Stotts, gitarr
Wes Beech, gitarr
Jean Beauvoir, bas
Stu Deutsch, trummor

LP: Phenomena - Phenomena! (1985)

 





 
A:
Kiss Of Fire
Still The Night
Dance With The Devil
Phoenix Rising

B:
Believe
Who's Watching You
Hell On Wings
Twilight Zone
Phenomena

Producent:
Tom Galley

Skivbolag:
Bronze

PHENOMENA;
Glenn Hughes, sång
Mel Galley, gitarr
John Thomas, gitarr
Neil Murray, bas
Robin Smith, keyboards
Don Airey, keyboards
Richard Bailey, keyboards
Cozy Powell, trummor
Ted McKenna, trummor

LP: Phenomena II - Dreamrunner! (1987)

 

 
 
A:
Stop!
Surrender
Did It All For Love
Hearts On Fire
Jukebox

B:
Double 6, 55, Double 4
No Retreat, No Surrender
Move - You Lose!
Emotion Mama
It Must Be Love

Producent: 
Tom Galley

Skivbolag: Arista

PHENOMENA:
Ray Gillen, sång
Glenn Hughes, sång
John Wetton, sång
Max Bacon, sång
Kyoji Yamamoto, gitarr
Mel Galley, gitarr
Scott Gorham, gitarr
John Thomas, gitarr
Neil Murray, bas
Michael Sturgis, trummor
Toshihiro Niimi, trummor
Leif Johansen keyboards, samplingar

LP: Public Enemy - It takes a nation of millions to hold us back! (1988)



Public Enemys båda frontfigurer, Carlton "Chuck D" Ridenhour och William "Flavor Flav" Drayton bakom lås och bom. Ett öde som Flavor har upplevt mer än en gång i sitt liv, innan han ens fyllt 20 hade han suttit i finkan ett flertal gånger och senast i oktober 2012 finkades han för att ha knivhotat sin fästmös tonårsson...




B-sidan var förresten först tänkt att vara A-sidan om du förstår vad jag menar men producent Hank Shocklee ändrade sig just innan mixningen och skivan inleds nu med att den engelske DJ:n Dave Pearce presenterar bandet på en spelning på deras första Europa-turné. Vidare så är skivan nästan på sekunden 1 timme lång dvs 30 minuter per sida. På den här tiden, i alla fall i USA, så var kassettband nämligen populärare än CD så den här skivan är helt enkelt skräddarsydd för ett C-60 kassettband.
 
SIDE SILVER:
"Countdown to Armageddon" - 1:40
"Bring the Noise" – 3:46
"Don't Believe the Hype" – 5:19
"Cold Lampin' with Flavor" – 4:17
"Terminator X to the Edge of Panic" – 4:31
"Mind Terrorist" – 1:21 
"Louder Than a Bomb" – 3:37 
"Caught, Can We Get a Witness?" – 4:53 

SIDE BLACK:
"Show 'Em Whatcha Got" – 1:56 
"She Watch Channel Zero?!" – 3:49
"Night of the Living Baseheads" – 3:14 
"Black Steel in the Hour of Chaos" – 6:23
"Security of the First World" – 1:20
"Rebel Without a Pause" – 5:02
"Prophets of Rage" – 3:18
"Party for Your Right to Fight" - 3:24

Producent: Hank Shocklee, Carl Ryder

Skivbolag: Def Jam

PUBLIC ENEMY:
Chuck D, messenger of prophecy
Flavor Flav, the cold lamper
Terminator X, assault technician
Professor Griff, minister of information
Eric "Vietnam" Sadler, progamming
Hank Shocklee, scratching

LP: The Police - Synchronicity! (1983)



"Synchronicity", den femte fullängdaren från The Police blev både deras mest säljande och sista album, sålde över 8 miljoner ex och puttade faktiskt ned "Thriller" från förstaplatsen i USA. Vilka som tog över förstaplatsen efter The Police? Quiet Riot med "Metal Health". Omslaget finns i en herrejösses massa färgkombinationer, 36 stycken faktiskt, med färgränder på olika ställen och andra foton och den här som jag köpt är givetvis den allra vanligaste... Och på framsidan ser du att Sting läser Carl Jungs bok "Synchronicity" som skivan är döpt efter.



Mig veterligen den enda LP som jag har hemma där öppningen är upptill.



A:
Synchronicity I
Walking in Your Footsteps
O My God
Mother
Miss Gradenko
Synchronicity II

B:
Every Breath You Take
King of Pain
Wrapped Around Your Finger
Tea in the Sahara

Producent:
Hugh Padgham

Skivbolag:
A&M

THE POLICE:
Sting, vocals, bass
Andy Summers, guitar
Stewart Copeland, drums

 

LP: Cozy Powell - Tilt! (1981)







A:
The Right Side*
Jekyll & Hyde
Sooner or Later
Living a Lie

B:
Cat Moves
Sunset
The Blister
Hot Rock

Producent:
Cozy Powell, Guy Bidmead

Skivbolag:
Polydor

COZY POWELL:
Cozy Powell, drums
Elmer Gantry, vocals
Frank Aiello, vocals
Kirkby Gregory, guitar
Bernie Marsden, guitar
Jeff Beck, guitar
Gary Moore, guitar
Chris Glen, bass
Neil Murray, bass
Jack Bruce, bass
Don Airey, keyboards

 

2-LP: Public Enemy - Apocalypse 91... the enemy strikes black! (1991)







A: Lost at birth / Rebirth / Nighttrain / Can't Truss It
B: I Don't Wanna Be Called Yo Niga / How to Kill a Radio Consultant / By the Time I Get to Arizona
C: Move! / 1 Million Bottlebags / More News at 11
D: Shut 'em Down / A Letter to the New York Post / Get the Fuck Outta Dodge / Bring the Noise


Producent: Imperial Grand Ministers of Funk Skivbolag: Def Jam

PUBLIC ENEMY:
Chuck D, the hard rhymer / Flavor Flav, the juice / Terminator X, the track attacker

 

YO! Fet dubbelvinyl i gatefoldomslag med världens hårdaste raporkester Public Enemy som bara står och glänser i en back därhemma. Otippat eller va? Men jag gillar ju såna här gamla oldschool-rapgrejer, så nu det är bara att bita ihop. Då min kunskap om Public Enemy (och rapgenren i gemen) är väldigt begränsad så jag nöjer mig med att säga att Public Enemys fyra första skivor allihopa är kalasbra och du måste givetvis kolla upp dessa, resten av deras diskografi har jag ingen aning om hur det låter. Jomen kom igen katten, det svänger ju stenhårt!

Bäst? Jo, det ska jag berätta för dig, det är "I Don't Wanna Be Called Yo Niga", "By the Time I Get to Arizona" "Shut 'em Down" och "Move!". Och glöm för allt i världen inte bort att lyssna på den avslutande "Bring the noize" där Chuck D & Co tillsammans med grabbarna i Anthrax river av världshistorien första rap/metal-samarbete.

"There´s still apartheid in AmeriKKKa"


LP: The Police - Ghost in the machine! (1981)





A: Spirits in the Material World / Every Little Thing She Does Is Magic / Invisible Sun / Hungry for You / Demolition Man
B: Too Much Information / Rehumanize Yourself / One World (Not Three) / "Ωmegaman" / Secret Journey / Darkness


Producent: The Police, Hugh Padgham Skivbolag: A&M

THE POLICE:
Sting - bass, lead vocals / Stewart Copeland - drums / Andy Summers - guitar


Vilka djävulska lappkast det är på den här bloggen, men det är ju det ni älskar med den, eller hur? För här går jag alltså helt obrytt från högklassig raggar-rock med Eddie Meduza till högklassig reggae-rock (haha fattaru "reggae-rock/"raggar-rock", damn I´m good, vilken klockren övergång eller hur?) med världens bästa The Police. Skiva nummer fyra från den engelska kvartetten som här tagit med sig ett gäng synthar med in i studion, det märks särskilt på låtar som "Spirits in the Material World", "Invisible Sun" och "Darkness".

Tyvärr hade nån av de tre också lyckats smuggla in en saxofon, detta djävulens instrument, och den sticker ut lite väl mycket på "Hungry for You", "Too Much Information", "One World (Not Three)" och "Rehumanize Yourself". Eller som gitarristen Andy Summers har sagt:

I have to say I was getting disappointed with the musical direction around the time of Ghost in the Machine. With the horns and synth coming in, the fantastic raw-trio feel—all the really creative and dynamic stuff—was being lost. We were ending up backing a singer doing his pop songs."

Skivan innehåller också megahiten "Every Little Thing She Does Is Magic" som blev etta hemma i England och trea i USA på singellistan. Fantastiskt fantasilös baksida på skivan men framsidan är lite kuligare, de tre tecknen är helt enkelt från vänster Andy Summers, i mitten Sting med stubbat hår och till höger trummisen Stewart Copeland med lugg. Dom kunde inte enas om ett foto att ha på framsidan så då blev det sådär istället... Vad skivans titel "Ghost in the machine" egentligen syftar på? Läs allt om det härborta på Wikipedia. Hyfsat bra skiva trots allt.

Bäst: "Invisible Sun" som handlar om oroligheterna på Irland och "Rehumanize Yourself" (trots saxofonerna).
Sämst: "Hungry for You". Inte nog med dessa satans saxofoner, den sjungs till största delen på franska också...

RSS 2.0