CD: Ramones - Ramones mania! (1988)
I Wanna Be Sedated / Teenage Lobotomy / Do You Remember Rock 'N' Roll Radio? / Gimme Gimme Shock Treatment / Beat On The Brat / Sheena Is A Punk Rocker / I Wanna Live / Pinhead / Blitzkrieg Bop / Cretin Hop / Rockaway Beach / Commando / I Wanna Be Your Boyfriend / Mama's Boy / Bop 'Til You Drop / We're A Happy Family / Bonzo Goes To Bitburg / Outsider / Psycho Therapy / Wart Hog / Animal Boy / Needles & Pins / Howling At The Moon (Sha-La-La) / Somebody Put Something In My Drink / We Want The Airwaves / Chinese Rock / I Just Want To Have Something To Do / The KKK Took My Baby Away / Indian Giver / Rock 'N' Roll High School
Skivbolag: SIRE Producent: Kevin Laffey
RAMONES:
Joey Ramone, sång / Johnny Ramone, gitarr / Dee Dee Ramone, bas / Marky Ramone, trummor
(även med Tommy Ramone, trummor / Richie Ramone, trummor)
Eftersom Ramones är regerande och oslagbara världsmästare i snärtig tvåminuterspunk utan krusiduller så ska jag hålla det här inlägget lika kort och koncist som en Ramones-låt och inte sväva iväg i långdragna utsvävningar om vilka som spelar på skivan, berätta vem som gjorde det knallgula omslaget med alla Ramones-triva prylar liggandes huller om buller, eller gå in på varför låten "Mama's Boy" felaktigt kallas "Momma's Boy" i CD-häftet, inte heller ska jag dra historien om Bon Jovis kusin som producerade två skivor med bandet, att det här är den enda skiva i bandets katalog som sålt guld eller berätta att jag köpte denna CD på ICA eller... Ooops!
OK, jag börjar om: Samlings-CD med Ramones. 30 låtar. Låtarna i fel ordning i MP3-spelaren. Skit i det. Dyrka Ramones. ONE-TWO-THREE-FOUR!
Tidigare inlägg om Ramones på min blogg:
- Loco live (CD) / - It´s alive (CD)
Bok: KISS - The greatest rock show on earth! (1979)
John Swenson, 180 sidor
En vältummad liten KISS-bok som jag köpte 1979 i London när jag i 9:e klass var där på klassresa. Eller vältummad och vältummad, det är nog att försköna litegrann, bokjäveln ramlar ju bokstavligen isär en sida i taget om jag ska vara ärlig, men så har den hängt med länge också. Kostade dock bara 95p vid inköpet, det var väl ett klipp så säg? Innehåller 180 sidor med historien om KISS och har, precis som omslaget säger, över 70 bilder på bandet, dock bara svartvita men i alla fall. Har både tuffa livebilder och lite udda backstagebilder som till exempel: Paul leker med en stor ballong, KISS möter en sopgubbe och en bild där Peter har hoppat upp i Pauls famn. Faktiskt.
De 10 kapiteln i boken heter som följer: "The hottest band in the world", Kisstory", "Out of the inkwell", "So you want to be a rock´n´roll star?", "KISS takes off", "Room at the top", "Running for the roses", "The big payoff", "KISS Unmasked" och "Discography and awards" och i kapitlet "KISS Unmasked" står det lite matnyttig info om respektive medlem!
Visste du till exempel att:
- Ace hobby är "stargazing", att han har "some high school" som utbildning och att hans scenfigur ska föreställa en rymdresenär från planeten Jendell?
- Peters hobby är "gun collecting" och att han har Baretta (fråga din pappa) som favvo-TV-serie??
- Paul ("the rock and roll lover") bara äter soppa och godis när dom är på turné?
- Gene har "fire breathing" som hobby, och diggar att se monsterfilmer på TV?
Matnyttig info som sagt... Observera dom felaktiga blixt-S:en på framsidan.
Mera böcker på min blogg:
- Böcker
LP: Griftegård - Solemn, sacred, severe! (2009)
A: Charles Taze Russell / The Mire / Drunk With Wormwood
B: Punishment And Ordeal / I Refuse The Ashes / Noah's Hands
Producent: Griftegård, Magnus Jonsson Skivbolag: Nachtgnosis
GRIFTEGÅRD:
Ola Blomkvist gitarr, texter / Thomas Eriksson sång / Per Broddesson gitarr / Thomas Jansson bas / Jens Gustafsson trummor
Jamenförlåtdåsåmycket för den massiva mängden bilder i inlägget, men jag var bara tvungen att föreviga den här skivan från alla håll och kanter så att ska förstå vilken otroligt mäktig pryl det här är. För har du nångång sett nåt så vackert som denna 180-grammare? Den blytunga debutskivan från Norrköpings-doomarna Griftegård, utgiven på vinyl av skivbolaget Nachtgnosis och den är ju så jävla vacker att man bara vill skrika! Det är alltså en blodröd vinyl släppt i en "Collectors"-utgåva på endast 200 ex, så om du skyndar dig riktigt mycket till Nachtgnosis hemsida så hinner du också köpa ett ex, kostar bara 20 euro!
Utöver den makalöst vacka vinylen följer det också med en cool amulett med det allseende ögat ("the ill stare") och en otroligt snyggt 24-sidigt häfte med bilder på respektive medlem i tuffa rockposer och texter till alla låtar.
Det är också i häftet utskrivet en dikt av Pär Lagerkvist "Det besegrade livet":
"Ingenting stillar själens längtan.
Inte sorgen. Inte heller den djupaste glädje.
Ty att vara människa det är att hungra.
Bara hungra, hungra - efter något som ej kan vinnas.
Efter något som inte finns"
Uppmuntrande va?
Musiken då? Jo, på detta mästerverk finns det inte mindre än fem blytunga, eller vänta... jag menar såklart fem BLYTUNGA framtida doomklassiker, som alla släpar sig fram i samma tempo som en torr säl i Sahara. Så BLYTUNGT är det att doomkollegorna Candlemass i jämförelse låter som trallpunkarna NOFX. Skivans första låt "Charles Taze Russell" (det är snubben som startade Jehovas Vittnen by the way) inleds givetvis med en ödesmättade kyrkklockor och körer, och är så grymt långsam att du hinner ta en fika mellan taktslagen. Jehovas Vittnen, är det doom? Ja, det hänger ihop med att bandledaren, lyrikförfattaren och gitarristen (i den ordningen) Ola Blomkvist var i sin ungdoms dagar medlem i Jehovas Vittnen men lyckades som tolvåring ta sig ur kultens grepp.
Efter fyra ytterligare dräptunga doom-kolosser (särskilt "The Mire" och "I Refuse The Ashes" är överjävligt bra!) så avslutas skivan väldigt, väldigt lågmält med en stilla psalm (ja, faktiskt) benämnd "Noah's Hands" som nästan lyckas skingra det kompakta mörker som sänkt sig runt min vinylsvarv under tiden skivan snurrat. Mäktig med sin kyrkorgel och tusenhövdad kör är den i alla fall, det är då ett som är säkert. Och på tal om ingenting så är här vinylutgåvan mastrad av en herre vid namn Magnus Andersson, som på helgerna kallar sig "Devo" och är liksminkad basist i världens bästa blackmetalband Marduk. CD-utgåvan är tro´t eller ej mastrad på Tonteknik här i min hemstad Umeå, dit Marduk komer på besök nästa helg för att spela på House of Metal. Allt hänger ihop.
Mera Marduk: undrar om inte Marduk-trummisen Lars Broddesson är brorsa till Griftegård-gitarristen Per Broddesson, för hur många Broddesson kan det egentligen finnas i Norrköping? Nä, nu har jag inte tid att sitta här och jiddra framför datorn, nu ska jag veva igång skivan igen! "Christ comes through the window, Christ comes through the roof..." Men hörni grabbar, till nästa skiva måste ni försöka bli lite mer "doomigare" eller hur Jocke? (OBS! internt skämt). Otroligt bra skiva. Köp.
"Man can not suffer enough for his sins"
Filmtips: Thirst! (2009)
Regi: Park Chan-wook, 133 min
Det är väl en första gång för allt, och det här inlägget är en sån där "första gång" för mig. Vadå, första gången, du har väl tipsat om filmer förut? hör jag en liten röst ropa ut där längst bak... Jo, men det här blir det första inlägget där jag tipsar om en film jag inte sett än. Va, den var du inte beredd på va, vilken jävla twist!
Jodu, den här har jag alltså inte sett än, jag "fick tag på den" häromdagen bara, men den ligger snudd på överst i min hög av "filmer-jag-ska-se-snart". Och det börjar bli en ganska hög hög, om du förstår vad jag menar.
Men en vampyrrulle av det visuella geniet Park Chan-wook som tidigare gjort kalasfilmer som "Oldboy" och "Sympathy for Lady Vengeance" kan väl fan inte vara dålig. Så. Veckans filmtips, en film som du bara måste se är alltså en film jag inte sett än: "Thirst" av Park Chan-wook.
CD: Macabre - Murder metal! (2003)
Acid Bath Vampire / You're Dying to Be with Me / Fatal Foot Fetish / The Hillside Stranglers / Dorthea's Dead Folks Home / The Iceman / Poison / Werewolf of Bedburg / Morbid Minister / The Wüstenfeld Man Eater / Diary of Torture / Jack the Ripper / Fritz Haarman der Metzger
Producent: Neil Kernon Skivbolag: Season of Mist
MACABRE:
Corporate Death - Guitars, Vocals / Nefarious - Bass, Vocals / Dennis The Menace - Drums
Senaste fullängdaren från Chicagobandet Macabre. Du vet dom som helt obesvärat mixar deathmetal, grindcore och thrash metal med barn- och folkvisor och som för det mesta sjunger om massmördare och andra psychon! Där den förra plattan "Dahmer" i kronologisk ordning avhandlade den helt bindgalne massmördaren Jeffrey Dahmer så handlar de tretton låtarna på denna skiva om mer eller mindre kända massmördare och psykfall från hela världen som alla "förärats" med en låt vardera. En riktigt bra skiva som jag lyssnat massor på, musiken är kul som tusan och Macabre är tighta som ett sälskinn men det är ju såklart fruktansvärda historier som inspirerat varje låt.
- John George Haigh, (6 mord. Löste upp kropparna av sina offer i svavelsyra)
- Dennis Nilsen (15 mord, spolade ner inälvorna i avloppet, fick stopp i rören. Åkte fast.)
Ett särskilt omnämnande går också till "Jack the Ripper" där grabbarna sjunger the Rippers hånande brev till polisen precis som det var skrivet 1888 och även till "Fritz Haarman Der Metzger" som framförs på tyska minsann.
Trivia: I slutet av ovan nämnda låt "Fritz Haarman Der Metzger" ligger det gömt en 2-minuter lång bonuslåt om Londonmördaren "Jack the Stripper" som mellan åren 1964-1965 mördade minst sex prostituerade och dumpade deras nakna kroppar runt om London och i Themsen. Han åkte aldrig fast...
Brevet från Jack the Ripper:
"Dear Boss, I keep on hearing the police have caught me but they wont fix me just yet.
I have laughed when they look so clever and talk about being on the right track.
That joke about Leather Apron gave me real fits.
I am down on whores and I shant quit ripping them till I do get buckled.
Grand work the last job was. I gave the lady no time to squeal.
How can they catch me now. I love my work and want to start again.
You will soon hear of me with my funny little games.
I saved some of the proper red stuff in a ginger beer bottle over the last job
to write with but it went thick like glue and I cant use it. Red ink is fit enough I hope ha. ha.
The next job I do I shall clip the ladys ears off and send to the police officers just for jolly wouldn't you.
Keep this letter back till I do a bit more work, then give it out straight.
My knife's so nice and sharp. I want to get to work right away if I get a chance.
Good Luck.
Yours truly Jack the Ripper. Dont mind me giving the trade name..."
Diverse KISS-prylar: Kan även användas som pannpand!
En KISS-slips måste väl finnas i varje modeintresserad mans basgarderob, eller hur? En present från min lillebror, inköpt i Singapore eller var det kanske Hong Kong? Visst är den snygg och jag har faktiskt använt den på ett flertal fester och kalas.
Den här slipsen är nämligen ett perfekt sätt att få igång en musikdiskussion med nån man kanske inte kände sen förut. Jag kanske skulle köpa mig en Evil Dead eller Leatherface-slips också bara för att få igång det seriösa skräckfilmsnacket på nästa fest?
Fler Kiss-prylar på min blogg:
- Diverse KISS-prylar!
LP: KISS - Ace Frehley! (1978)
A: Rip It Out / Speedin' Back to My Baby / Snow Blind / Ozone / What's on Your Mind?
B: New York Groove / I'm in Need of Love / Wiped-Out / Fractured Mirror
Producent: Eddie Kramer, Ace Frehley Skivbolag: Casablanca Records
ACE FREHLEY:
Ace Frehley gitarr, bas, sång / Will Lee bas / Anton Fig trummor / Carl Tallarico trummor "Fractured Mirror"
Jätteklassisk debutsoloskiva från den champagneglade KISS-gitarristen Ace Frehley. Köpte den här, (och de andra tre KISS-medlemmarnas skivor såklart), direkt när dom kom 1978 men just den här seglade väldigt fort upp som storfavorit på min pojkrumsstereo, tätt följd av gitarrpolaren Paul Stanleys skiva. Genes skiva? Nja, den var väl mest lite konstig, eller hur? Peters smörindränkta skiva åkte däremot väldigt fort längs bak i skivbacken kan jag säga...
Skivan knåpade Ace ihop i princip alldeles själv då han förutom att spela alla gitarrer även sköter allt basspel. Och sjunger gör han också såklart, sådär underbart släpigt som bara han kan. Men trumma kan han inte så bakom trumsetet sitter gamle polaren Anton Fig som även skötte trumpinnarna på lika kalasbraiga "Anomaly".
Ace hade tidigare inte vågat ta ton på sina egna låtar, helnykteristen Gene sjöng ju ironiskt nog på hans sprithyllning "Cold Gin" och på "Parasite", Paul sjöng "Comin' Home" och "Rock bottom" (båda iofs samskrivna med Paul) och Peter raspade sig igenom "Strange Ways" och "Getaway". Det var inte förrän 1977 och "Love Gun"-skivan som han vågade han sig till slut fram till sångmicken för att sjunga elstötsberättelsen "Shock me". Och 1978 kom då denna skiva där Ace sjunger allt, och han sjöng ju hur bra som helst. Efter denna skivas klockrena succé sjöng sen Ace på inte mindre än tre låtar på "Dynasty"-skivan, (Stones-covern "2000 Man," "Hard Times" och "Save Your Love") och han luftade även lungorna på "Talk to Me", "Two Sides of the Coin" och "Torpedo Girl" på den grymt underskattade "Unmasked", men det är en annan historia.
Trivia: Endast förbisprungen på USA-listan av Genes skiva (#22) då den seglade upp till en respektingivande 26 plats. En klockren hit med den av Russ Ballard skrivna "New York Groove" fick han också den gode Ace, plats 13 på singelistan i USA är inte kattskit, vet du.
Men jag undrar vart planscherna som följde med respektive skiva tagit vägen? Spårlöst borta, och det är verkligen skit.
Tidigare inlägg om Ace Frehley på min blogg:
- Anomaly (CD)
Filmtips: Zombieland! (2009)
Regi: Ruben Fleischer, 88 min
Den här har nog varenda kotte sett redan, men jag kan inte låta bli att tipsa om den i alla fall! En rasande kul zomcom med Jesse Eisenberg och Björn Ferry... f´låt Woody Harrelson i huvudrollerna. Till och med förtexterna är kul att se på. Blodigt, roligt, våldsamt, fartfyllt och lagom hjärndött, vad kan man mer begära? Jo, det är en uppföljare på gång och den ska visst vara i 3D minsann. EVERYBODY WANTS SOME!!
Tallahassee: What do you think, zombiekill of the week?
CD: Eminem - The Marshall Mathers LP! (2000)
1. Public Service Announcement 2000 / 2. Kill You / 3. Stan / 4. Paul (skit) / 5. Who Knew / 6. Steve Berman (skit) / 7. The Way I Am / 8. The Real Slim Shady / 9. Remember Me? / 10. I'm Back / 11. Marshall Mathers / 12. Ken Kaniff (skit) / 13. Drug Ballad / 14. Amityville / 15. Bitch Please II / 16. Kim / 17. Under the Influence / 18. Criminal
Producent: Dr. Dre, Mel-Man, F.B.T., Eminem, The 45 King Skivbolag: Aftermath
EMINEM:
Eminem, Bizarre, D12, Dr. Dre, Jeff Bass, RBX, Snoop Dogg, Steve Berman, Xzibit, Nate Dogg
Eminem: Heyyy!
Steve: Hey, Em, what's up?
Eminem: Steve Berman. What's goin' on, man, how you doin? Good to see you again. What's up?
Steve: Em, could you come here and have a seat, please?
Eminem: Umm, yeah, what's...
Steve: Vannessa, shut the door.
Secretary: Okay.
Eminem: So what's up? How's orders looking for the first week?
Steve: It would be better if you gave me nothing at all.
Eminem: Wh-
Steve: This album is less than nothing. I can't sell this fucking record.
Eminem: Wha-
Steve: Do you know what's happening to me out there?
Eminem: Wh-wha-what's the problem?
Steve: Violent Ground told me to go fuck myself!
Eminem: Who's Violent...?
Steve: Tower Records told me to shove this record up my ass! Do you know what it feels like to be told to have a record shoved up your ass?
Eminem: But, I-
Steve: I'm gonna lose my fuckin' job over this. You know why Dre's record was so successful? He's rappin' about big-screen tv's, blunts, 40's and bitches. You're rappin' about homosexuals and Vicadin.
Eminem: I mean-
Steve: I can't sell this shit!
Eminem: What-
Steve: Either change the record or it's not coming out!
Eminem: What, I-
Steve: Now get the fuck out of my office!
Eminem: What am I supposed-
Steve: NOW!
Eminem: Alright man, whatever...
Trots den utskällningen från Eminems skivbolagskille Steve Berman om skivans osäljbarhet så släpptes denna den andra fullängdaren från den snabbkäftade whitetrash rapparen Marshall "Eminem" Mathers. Skivan, som var smockfylld med Eminens kopiösa svärande, blixtsnabba ordtrixande och pubertala bonnläppshumor, blev såklart en rungande succé i USA och sålde mer än 1.8 miljoner ex under första releaseveckan och är tydligen den snabbast säljande skivan någonsin och har hittills sålt mer än 22 miljoner ex världen över. Den innehåller utöver en hel hop goa låtar även megahittarna "The Real Slim Shady" och "Stan" där Eminem lånade en refräng från den då helt okända sångerskan Dido som över en natt blev en världskändis. Hon är dock numera lika okänd igen... Djävligt bra skiva, måste köpa "Relapse" också!
Bäst: "Stan", "Kill you", "Steve Berman" (skit), "I´m back", "The Real Slim Shady".
Sämst: hade varit jäkligt kul om texterna varit med i det 20-sidiga CD-häftet.
Diverse KISS-prylar: Mini-Ace är packad!
Grabbsen poserar med varsin skitcool marionettedocka. Observera de upsspärrade (påtända?) ögonen på Peters docka och att Aces mini-me verkar vara en rejält packad liten rackare. På posterns baksida: en som vanligt sval Bryan Ferry sittandes vid ett piano. Jag vill också ha en sån där docka!
Fler Kiss-prylar på min blogg:
- Diverse KISS-prylar!
LP: Iron Maiden - Killers! (1981)
A: The Ides Of March / Wrathchild / Murder In The Rue Morgue / Another Life / Gengis Khan/ Innocent Exile
B: Killers / Twilight Zone / Prodigal Son / Purgatory / Drifter
Producent: Martin Birch Skivbolag: EMI
IRON MAIDEN:
Paul Di'Anno vocals / Dave Murray guitar / Adrian Smith guitar / Steve Harris bass / Clive Burr drums
Efter det förra rekordlånga inlägget så blir det här avsevärt kortare. För det här är ju inte direkt det okändaste bandet eller skivan...
OK, here goes! "Killers" med Iron Maiden:
- spelades in endast åtta månader efter debutalbumet.
- innehåller huvudsakligen låtar som inte rymdes på debuten "Iron Maiden". Endast titellåten "Killers" och "Murders in the Rue Morgue" var nyskrivna till plattan.
- är den första skivan med legendariske Martin Birch som producent. Han satt sen ohotad i producentstolen ända fram till 1992 och "Fear of the dark" som blev hans sista med bandet innan han gick i pension.
- är den första skivan med Adrian Smith på gitarr.
- blev den sista skivan med Paul Di´Anno på sång som under denna skivas turné fick kicken på grund av sitt kokain- och alkoholmissbruk.
- har jag har som synes USA-ugåvan av, för "Twilight Zone" ligger där på B-sidan. Den var icke med på den ursprungliga engelska utgåvan.
Frågor på det? Nähäpp. Men vi ses väl på Sonisphere i augusti?
Tidigare inlägg om Iron Maiden på min blogg:
- Flight of Icarus (7") / - 2 minutes to midnight (12" pic. EP) / - Maiden Japan (12" EP) / - The Trooper (7" pic, cutout) / - Iron Maiden (LP) / - 2 minutes to midnight (7") / - Women in uniform (7") / - A matter of lifa and death (CD)
2-CD: Agoraphobic Nosebleed - Altered States of America! (2003)
CD I:
00. Wonder Drug Wonderland / 01. Spreading the Dis-Ease / 02. Ark of Ecoterrorism / 03. Living Lolita Blowjob / 04. Thawing Out / 05. Need for Better Body Armor / 06. Freeze Dried Cemetery / 07. Children Blown to Bits by the Busload / 08. Scoring in Heaven / 09. Fuck Your Soccer Jesus / 10. Guided Tour / 11. Honky Dong / 12. Famous Last Words / 13. Osaka Milk Bar / 14. Drive by Blowjob on a Bicycle / 15. Ten Pounds of Remains / 16. Utter Mental Retardation and Reversal of Man / 17. Neotropolis Euphoria / 18. Snitch Olympics / 19. Crawling Out of the Cradle into the Casket / 20. Removing Locator Tooth
Free Shoko Asahara: 21. Aum Shinrikyo / 22. Protocols of the Elders of Zion / 23. Tokyo Subway Gassing / 24. Star of David / 25. Shintaro Ishihara and the Rape of Nanking in World War 2 / 26. Mahikari / 27. Micro-Tidal Wave / 28. Crop Dusting / 29. LSD as Chemical Weapon / 30. Illegal Manufacture / 31. Drugging the Control Group / 32. Alice in la la Land / 33. Apocalypse as Mescaline Experience / 34. Artificial Religious Experience
The twelve days of Sodom: 35. First Day of Sodom: Pussy Hair Prayer Rug / 36. Second Day of Sodom: Distortion in Eden / 37. Third Day of Sodom: Serpent of the Gay Pride Rainbow / 38. Fourth Day of Sodom: Snaking Adam's Black Apple / 39. Fifth Day of Sodom: Like a Cretin on Christmas Eve / 40. Sixth Day of Sodom: Boston Hardcore Caligula / 41. Seventh Day of Sodom: Fantasizing Hydrahead / 42. Eighth Day of Sodom: Lamb of the Rotisserie God / 43. Ninth Day of Sodom: Holiday Bowl Full of Asshole / 44. Tenth Day of Sodom: Enter the House of Feasting / 45. Eleventh Day of Sodom: Passing Blunts and Cunts at Relapse / 46. Twelfth Day of Sodom: When Taking a Shit Feels Sexy / 47. Poland Springfield Acidbag / 48. Rectal Thermometer / 49. Lemonade and a Snickers Bar / 50. Necro-Cannabalistic Tendencies in Young Children / 51. Bombs With Butterfly Wings / 52. Watching a Clown Point a Gun at a Small Dog (Reprise) / 53. Mosquito Holding Human Cattle Prod / 54. For Just Ten Cents a Day...
Altered States of America: 55. Mental Change(s): Altered Consciousness / 56. Radical Modernism / 57. Human Enhancement / 58. Juxtaposed Impacts / 59. Unprecedented Experiment / 60. Transparent Enclosure / 61. Bong Hit Wonder / 62. Opening to Personals Ad by Richard Johnson / 63. Relapse Refusing U.N. Weapons Inspectors / 64. Neural Linguistic Programming / 65. Fag vs. The Indian / 66. Black Metal Transvestite / 67. Debbie Does Dishes / 68. Marine Pornography (For Whale Cock Skateboards) / 69. Keeping a Clean Kennel / 70. Baby Mill Pt. 1 (Born and Sold into Child Slavery) / 71. Firearms for All Faiths / 72. Domestic Solution / 73. Definition of Death / 74. Discolored / 75. Scott Hulk on Intramuscular Steroids / 76. 4 Leeches (40,000 Leeches) / 77. Group Taking Acid as Considered Conspiracy Against the Government / 78. Small Room and a Six-Pack / 79. Deviant Arousal / 80. Unbound by Civilized Properties / 81. They All Burned! / 82. Shotgun Funeral / 83. Homophobic Assbleed / 84. Exacting Revenge on Pets / 85. Baby Mill Pt. 2 (White Russian) / 86. Narcoterrorist Megalomaniac / 87. Releasing a Dove from a Ghetto Rooftop / 88. Bipartisan Buttfuck / 89. Bent Over the Cross / 90. Chance at Reprisal / 91. Altered Ego / 92. Pin the Tail on the Donkey / 93. Latter Day Mormon Ritual / 94. 5 Band Genetic Equalizer, Pt. 3 / 95. Absurd Boast / 96. Burning Social Interest / 97. Whore Torn Vet / 98. Obi Wan Kaczynski / 99. Placing a Personal Memo on the Boss's Desk
CD II: ANbRX II - Remix by DELTA 9
01. Pounding Grandma's Sniz Rectal Anarchy / 02. ANb Suppository Rectal Anarchy / 03. DJ Rectal Anarchy / 04. Gratification of the Asshole Rectal Anarchy / 05. Total Fucking Rectal Anarchy / 06. Delta 9 Rectal Anarchy / 07. In Rehab for Addiction to Rectal Anarchy / 08. Tossin' Dick Johnson's Salad Rectal Anarchy / 09. Anarchy in the A.S.O.A Rectal Anarchy / 10. Lenny Dee Butter Burger Rectal Anarchy / 11. Mouth Full After Mouth Full of Rectal Anarchy / 12. Twelve Days of Rectal Anarchy / 13. From Enslavement to Rectal Anarchy / 14. ANb=Death Rectal Anarchy / 15. Invitation to Rectal Anarchy / 16. Your Bitch Is a Bitch Nigga Rectal Anarchy / 17. Liquid Acid Enema Rectal Anarchy / 18. Another Tortured Witness of Rectal Anarchy / 19. Bad Earache Record Deal Rectal Anarchy / 20. Scream Bloody Gore Beyond Necropsy Rectal Anarchy / 21. Seventies Mondo Cinema Rectal Anarchy / 22. The Future Is Rectal Anarchy / 23. On the White House Lawn Rectal Anarchy / 24. Slamming Your Cock in a Casket Rectal Anarchy / 25. Population Control Is Rectal Anarchy / 26. Jumpin' Yourself in the Shower Rectal Anarchy / 27. Nutz in the Ass, Dick in the Pussy Rectal Anarchy / 28. Shut Down for Unlawful Sodomy Rectal Anarchy
Producent: Scott Hull Skivbolag: Relapse
AGORAPHOBIC NOSEBLEED:
Scott Hull - Drum programming, guitar / Richard Johnson - Vocals / Carl Schultz - Vocals / J. Randall - Vocals, samples, electronics
Lika mycket som jag gillar musik som släpar sig fram långsammare än kontinentalplattorna så är jag också en sucker för band vars skivor fräser fram i överljudshastigheten 1000 bpm. Och det amerikanska hypergrindgänget Agoraphobic Nosebleed (torgskräcksnäsblod) och deras klassiska "Altered States of America" är precis en sånt band med en just sån skiva. För kolla låtlistan ovan säger jag bara, det är ju för fan 100 låtar, och det på ynka 20 minuter!
Ja, jag är nog jävligt konstig men jag gillar sånt här öronbedövande oväsen skarpt. Det är ju skönt flippat och låtarna - ja det är faktiskt låtar - är avskalade allt utom det allra nödvändigaste. För här finns inga gitarrsolon, inga intron (tack och lov), inga andningspauser och refränger, vad är det för nånting? En annan grej som är kul är att det är, tro´t eller ej, texter till alla låtar, surfa hit och läs igenom alla klokheter och galenskaper dom kläcker ur sig, man hinner skrika ur sig en massa på 4 sekunder må jag säga.
Fråga: hur tänker man egentligen när man sätter sig i replokalen för att skriva en 4-sekunderslåt? Helt otroligt. Och när vi ändå är inne på saker som är otroliga, tro´t eller ej men grabbarna har även knåpat ihop en video, en maskfylld liten sak för att illustrera den blott 26 sekunder långa sommarhiten "Mosquito Holding Human Cattle Prod". Underverket finns att beskåda via den här länken. Kan det vara världens kortaste video tro? I spelaren till vänster kan du "avnjuta" alla 99 låtar, här behändigt hopklumpade till tre längre stycken och i den högra spelaren har du remix-skivans 28 låtar som en enda lång låt. Bra skit det här och jävlar vilket långt inlägg det blev...
7"-singel: Status Quo - Ol´ rag blues! (1983)
A: Ol´ rag blues / B: Stay the night
Producent: Status Quo Skivbolag: Phonogram
STATUS QUO:
Francis Rossi, vocals, lead guitar / Rick Parfitt vocals, guitar / Alan Lancaster bass, vocals / Andy Bown, Keyboards / Pete Kircher, drums
Om jag nu inte tar helt miste är det här både den sista Status Quo-singeln och den sista singeln överhuvudtaget som jag lägger ut på min blogg, och jag har inte några direkta planer på att utöka min 7"-samling heller, så titta noga på bilderna här ovan för det blir inga fler. Hörde jag ett HURRA! där längst bak eller?
OK, till singeln... som du ser är i den knalligaste blå vinyl du kan tänka dig och innehåller två låtar från det då aktuella albumet "Back to back", på A-sidan "Ol´rag blues", basisten Alan Lancasters hyllning till jeansbrallan och på B-sidan den Rossi-skrivna "Stay the night". "Back to back" blev förresten den sista skivan med trulige basisten Lancaster i sättningen (längst till vänster på bilden), då han kort efter släppet hoppade av bandet i ren ilska då skivbolaget hellre ville ha den version av "Ol´rag blues" där Francis Rossi sjunger med på skivan istället för den där Lancaster sjunger. En skitsak måhända, men man kan förstå Lancasters ilska då han faktiskt skrev låten, då borde väl han få sjunga på den också? En annan sak som irriterade Lancaster mycket var att han tyckte att det andra singelsläppet från skivan, "Marguerita Time" var alldeles för smörig och poppig och inte passade ett sånt hårt rockande band som Status Quo. Det hade han såklart rätt i också den gode Alan, men den låten åkte i alla fall raka spåret upp till tredjeplatsen på engelska singellistan...
Eftersom det här är det sista singelinlägget på denna blogg så bjussar jag nedan på inte mindre än två YouTube-klipp. Först den svängiga "Ol rag blues" i den version med Lancaster på sång. Sedan är det ett skrapigt klipp från bandets framträdande på engelska Top of the Pops där dom mimar sig igenom den genomsmöriga "Marguerita time", du vet låten som var en av orsakerna att Lancaster slutade i bandet. Då han, Lancaster alltså, totalvägrade i sten att närvara vid den här inspelningen så sköts basen istället av Jim Lea vars band Slade också var med i programmet den kvällen. Men det är inte det som är det kuliga i videon, kolla igenom hela videon så får du se nåt kul som händer vid 2.40 ungefär... Nu blev du nyfiken va?
Nästa inlägg: 100 låtar på 20 minuter. Vi ses där.
Tidigare inlägg om Status Quo på min blogg:
- Rockin´all over the world (LP) / - Quo Live! (2-LP) / - Blue for you (LP) / - On the level (LP) / - Quo! (LP) / - Hello! (LP) / - If you can´t stand the heat (LP) / - Whatever you want (LP) / - Just supposin´ (LP) / - Never too late (LP) / - From the makers of ... (3-LP) / - Tune to the music (7") / - Rockin all over the world (7") / - Wild side of life (7") / - Rollin´ home (7") / - Roll over lay down EP (7")
Diverse KISS-prylar: Kläng inte på mig, Gene!
Skitsnygg poster fotad på Ace Frehleys bakgata längst bort i det glittriga outer space där Gene har slängt det långa högerbenet runt den lilla trummisen för att komma riktigt nära.
Fler Kiss-prylar på min blogg:
- Diverse KISS-prylar!
LP: Faith No More - The real thing! (1989)
A: From Out of Nowhere / Epic / Falling to Pieces / Surprise! You're Dead! / Zombie Eaters
B: The Real Thing / Underwater Love / The Morning After / Woodpecker from Mars
Producent: Mike Wallace Skivbolag: London
FAITH NO MORE:
Michael Patton, sång / Jim Martin, gitarr / Bill Gould, bas / Roddy Bottum, keyboards / Mike Bordin, trummor
Loppisfynd! Den tredje skivan från amerikanska krångelrockarna Faith No More och det första med den skvatt galne orala akrobaten Mike Patton på sång. Skivan med sitt allt-är-uppochner-utom bandbilden-omslag blev (till slut) en jättesuccé i USA och släpade sig, drygt ett år efter skivsläppet, upp till plats 11 på Billboard-listan minsann. Men det hände först efter släppet av skivans andra singel, den numera klassiska dängan "Epic" som med sin mix av blytung metal och rap var nånting helt nytt på den tiden och den blev såklart en massiv Topp 10-hit i USA.
Faith Nore More har ju som du vet återförenats, och spelade på Peace & Love-festivalen i lilla Borlänge minsann i fjol. Med på återföreningsturnén var dock inte den jättelike och ständigt plastglasögonprydde gitarristen Jim Martin, utan bandet har av nån anledning valt att plocka in Jon Hudson istället, som var medlem i bandet mellan åren 1996 och 1998 och som lirade gura på FNM:s svanesång "Album of the year". Den har jag inte hört en ton ifrån, har du?
Bäst: "From Out of Nowhere", "Epic" (såklart), "Surprise! You're Dead!" (thrashmetal!) och "Zombie Eaters" som stoltserar med det fetaste basljudet EVER efter det softa introt är över.
Sämst: "The Morning After" och den instrumentala "Woodpecker from Mars".
Tidigare inlägg på min blogg om Faith No More (och relaterat):
- Angel dust (CD) / - Suspended Animation (med Fantomas, CD)
Filmtips: Fritt vilt II! (2008)
Regi: Mats Stenberg, 86 min I rollerna: Ingrid Bolsø Berdal, Marthe Snorresdotter Rovik, Fridtjov Såheim
Har nyligen sett den norska slasherskräckisen "Fritt Vilt II", en mycket bra uppföljare till, eeh "Fritt vilt", som jag tidigare tipsat om här. Skulle tro att gänget bakom denna filmserie, (snart kommer "Fritt Vilt 3") har sett en hel del på "Helloween II", för precis som den filmen så tar den här vid direkt där den föregående tar slut. Den utspelas även denna på ett sjukhus där den vingklippta hjältinnan förts och ligger inlagd för de skador hon ådrog sig under kampen med den otäcka mördaren som i början av denna film förs in på bår, är han död tro? Vad tror du? Och där Myers-killen föredrar en stor kniv som mordvapen så vevar den här Fritt Vilt-galningen runt en hacka. Klart sevärd!
CD: Terrorizer - World downfall! (1989)
After World Obliteration / Storm Of Stress / Fear Of Napalm / Human Prey / Corporation Pull-In / Strategic Warheads / Condemned System / Resurrection / Enslaved By Propaganda / Need To Live / Ripped To Shreds / Injustice / Whirlwind Struggle / Infestation / Dead Shall Rise / World Downfall
Producent: David Vincent Skivbolag: Earache
TERRORIZER:
Oscar Garcia sång / Jesse Pintado gitarr / David Vincent bas / Pete Sandoval trummor
Jätteklassisk skiva från amerikanska grindcoregänget Terrorizer, ett legendomsusat band som egentligen aldrig fanns. Inte fanns? Jo, för när Florida-dödsarna Morbid Angel upptäckte att Terrorizer-trummisen Pete Sandoval var en snabb rackare bakom pukorna så värvades han snabbt över till Florida och fick lära sig dubbeltrampandets ädla konst. Terrorizer var då fortfarande på demo-stadiet och bandet föll såklart samman innan det ens hade börjat komma nånvart i sin karriär.
Det var först långt senare när Morbid Angel-basisten David Vincent 1989 var i England på skivbolaget Earache för att leverera mastertejperna till "Altars of Madness" och skivbolagsbossen Digby undrade om David visste vad som hänt med Terrorizer, (som Digby hade skrivit skivkontrakt med långt före Morbid Angel), som pengen föll ner för David.
- Ja just det, Sandoval spelar ju med oss så dom har nog lagt av, tror jag. Men ge mig några dagar i studion så ska jag fixa fram en ösig Terrorizer-platta åt dig!
Sagt och gjort, ett telefonsamtal senare och den enda återstående Terrorizer-medlemmen Oscar Garcia återförenades nu i studion med gamla polarna Pete Sandoval och Jesse Pintado för att till sist få göra sin skiva. Då originalbasisten Garvey lämnat musiken helt och hållet så hängde Vincent på sig basen och satte sig också i producentstolen och efter tre dagar i studion var skivan inspelad, mixad och klar!
Eftersom basisten Vincent och den sjukt snabbe och svårersättelige trummisen Sandovval såklart var fullt upptagna med att erövra världen med Morbid Angel och Pintado grindade för fullt med engelska Napalm Death, så la Terrorizer helt enkelt ner verksamheten i november 1989, en dryg månad efter skivreleasen. Men 2006 hostade Terrorizer igång med Pintado och Sandoval i sättningen och släppte skivan "Darker days ahead", med för mig obekanta Anthony Rezhawk på sång och Tony Norman på bas. Skivan, som jag inte har hört, är visst mer deathmetal än grindcore och fick ganska dålig kritik vid släppet. Och för att göra saken alltmera jävlig så avled Jesse Pintado en kort tid efter skivsläppet på grund av leversvik. RIP
Nä, som det brukar stå på Relapses hemsida: "Point. Klick. Grind!", nu sätter vi oss i en liten ring och lyssnar på Terrorizer!
7"-singel: Status Quo - Roll over lay down Live EP! (1975)
A: Roll over lay down / B: Gerdundula / Junior´s wailing
Producent: Status Quo Skivbolag: Vertigo
STATUS QUO:
Francis Rossi gitarr, sång / Rick Parfitt gitarr, sång / Alan Lancaster bas / John Coghlan trummor
Ännu en insnöad dag och ännu en Quo-singel... Och en riktigt gammal singel är det också, ända från 1975 och en Australien-pressad sådan minsann. Innehåller tre liveinspelade låtar, på A-sidan jätteklassikern "Roll over lay down" tagen från ett gig på ett plejs som heter "The Kursaal" i Southend den 1 mars 1975 och B-sidans två coverlåtar är från en jättearena som heter "Trentham Gardens" i metropolen Stoke inspelade följande natt.
Trivia: Den enda sjutums-singel jag äger (och även nånsin sett) som har en prasslig innerpåse. Texten på baksidan är skriven av radiolegenden John Peel. Kolla på Youtube-klippet nedan med en betydligt nyare inspelning av "Gerdundula" och särskilt det tvåhändiga gitarrtricksandet vid 4-minuters strecket, det är nämligen inte bara tjejer som kan göra två saker samtidigt, även de gamla gubbsen i Quo fixar med lätthet sånt.
Tidigare inlägg om Status Quo på min blogg:
- Rockin´all over the world (LP) / - Quo Live! (2-LP) / - Blue for you (LP) / - On the level (LP) / - Quo! (LP) / - Hello! (LP) / - If you can´t stand the heat (LP) / - Whatever you want (LP) / - Just supposin´ (LP) / - Never too late (LP) / - From the makers of ... (3-LP) / - Tune to the music (7") / - Rockin all over the world (7") / - Wild side of life (7") / - Rollin´ home (7")