LP: Griftegård - Solemn, sacred, severe! (2009)



Blytung debutskiva från Norrköpings-doomarna Griftegård, utgiven av skivbolaget Nachtgnosis och den är ju så jävla vacker att man bara vill skrika! Blodröd vinyl släppt i en "Collectors"-utgåva på endast 200 ex. 
med ett snyggt 24-sidigt häfte med bilder på respektive medlem i tuffa rockposer och texterna.







Musiken då? Jo, på detta mästerverk finns det inte mindre än fem blytunga, eller vänta... jag menar såklart fem BLYTUNGA framtida doomklassiker, som alla släpar sig fram i samma tempo som en torr säl i Sahara. Så BLYTUNGT att Candlemass låter som trallpunkarna NOFX i jämförelse. Skivans första låt "Charles Taze Russell" (det är snubben som startade Jehovas Vittnen by the way) inleds givetvis med en ödesmättade kyrkklockor och körer, och är så grymt långsam att du hinner ta en fika mellan taktslagen. Jehovas Vittnen, är det doom? Ja, det hänger ihop med att bandledaren, lyrikförfattaren och gitarristen (i den ordningen) Ola Blomkvist var i sin ungdoms dagar medlem i Jehovas Vittnen men lyckades som tolvåring ta sig ur kultens grepp.





Efter fyra ytterligare dräptunga doom-kolosser (särskilt "The Mire" och "I Refuse The Ashes" är överjävligt bra!) så avslutas skivan väldigt, väldigt lågmält med en stilla psalm (ja, faktiskt) benämnd "Noah's Hands" som nästan lyckas skingra det kompakta mörker som sänkt sig runt min vinylsvarv under tiden skivan snurrat. Mäktig med sin kyrkorgel och tusenhövdad kör är den i alla fall, det är då ett som är säkert. Och på tal om ingenting så är här vinylutgåvan mastrad av en herre vid namn Magnus Andersson, som på helgerna kallar sig "Devo" och är liksminkad basist i världens bästa blackmetalband Marduk.

"Man can not suffer enough for his sins"




Det följer också med en cool amulett med det allseende ögat ("the ill stare"


A:
Charles Taze Russell
The Mire
Drunk With Wormwood

B: 
Punishment And Ordeal
I Refuse The Ashes
Noah's Hands

* * *

* * *  

Producent:
Griftegård, Magnus Jonsson 

Skivbolag: 
Nachtgnosis

GRIFTEGÅRD:

Ola Blomkvist gitarr, texter
Thomas Eriksson sång
Per Broddesson gitarr
Thomas Jansson bas
Jens Gustafsson trummor

LP: KISS - Ace Frehley! (1978)



Jätteklassisk debutsoloskiva från den champagneglade KISS-gitarristen Ace Frehley. Köpte den här, (och de andra tre KISS-medlemmarnas skivor såklart), direkt när dom kom 1978. Skivan knåpade Ace ihop i princip alldeles själv då han förutom att spela alla gitarrer även sköter allt basspel. Och sjunger gör han också såklart. Trumma kan han däremot inte så bakom trummorna sitter gamle polaren Anton Fig.



Ace hade tidigare inte vågat ta ton på sina egna låtar och det var inte förrän på "Love Gun"-skivan som han till slut vågade sig fram till micken för att sjunga "Shock me". Och 1978 kom då denna skiva där Ace sjunger allt, och han sjöng ju hur bra som helst. Efter denna skivas klockrena succé sjöng sen Ace på inte mindre än tre låtar på "Dynasty"-skivan, (Stones-covern "2000 Man," "Hard Times" och "Save Your Love") och han luftade även lungorna på "Talk to Me", "Two Sides of the Coin" och "Torpedo Girl" på den grymt underskattade "Unmasked", men det är en annan historia.
 

A:

Rip It Out
Speedin' Back to My Baby
Snow Blind
Ozone
What's on Your Mind?


B:
New York Groove
I'm in Need of Love
Wiped-Out
Fractured Mirror


Producent:
Eddie Kramer, Ace Frehley 

Skivbolag:
Casablanca

ACE FREHLEY:

Ace Frehley gitarr, bas, sång
Will Lee bas
Anton Fig trummor
Carl Tallarico trummor "Fractured Mirror"


LP: Iron Maiden - Killers! (1981)



"Killers" med Iron Maiden. Spelades in endast åtta månader efter debutalbumet.
Innehåller huvudsakligen låtar som inte rymdes på debuten, endast titellåten och  "Murders in the Rue Morgue" är nyskrivna till plattan. Är den första skivan med legenden Martin Birch som producent. Han satt sen i producentstolen ända fram till "Fear of the dark" (1992), sen gick han i pension. Första skivan med nya gitarristen Adrian Smith.



Det är den den sista skivan med Paul Di´Anno som under denna skivas turné fick kicken på grund av sitt vilda kokain- och alkoholmissbruk.



Jag har USA-ugåvan av denna då "Twilight Zone" ligger där på B-sidan. Den var inte med på den ursprungliga engelska utgåvan.
 

A:
The Ides Of March
Wrathchild
Murder In The Rue Morgue
Another Life
Gengis Khan
Innocent Exile

B: 
Killers
Twilight Zone
Prodigal Son
Purgatory
Drifter

Producent: 
Martin Birch 

Skivbolag: 
EMI

IRON MAIDEN:
Paul Di'Anno, sång
Dave Murray gitarr
Adrian Smith gitarr
Steve Harris bas
*Clive Burr, trummor

LP: Faith No More - The real thing! (1989)



Tredje skivan från krångelrockarna Faith No More och det första med den skvatt galne orala akrobaten Mike Patton på sång. Skivan med sitt allt-är-uppochner-utom bandbilden-omslag blev (till slut) en jättesuccé i USA och släpade sig, drygt ett år efter skivsläppet, upp till plats 11 på Billboard-listan. Men det hände först efter släppet av skivans andra singel, den numera klassiska dängan "Epic" som med sin mix av blytung metal och rap var nånting helt nytt på den tiden och den blev såklart en massiv Topp 10-hit i USA.



:
A:
From Out of Nowhere
Epic
Falling to Pieces
Surprise! You're Dead!
Zombie Eaters

B:
The Real Thing
Underwater Love
The Morning After
Woodpecker from Mars

* * *

* * *

Producent: 
Mike Wallace 

Skivbolag: 
London

FAITH NO MORE:
Michael Patton, sång
Jim Martin, gitarr
Bill Gould, bas
Roddy Bottum, keyboards
Mike Bordin, trummor

RSS 2.0