2-LP: Tesla - Five man acoustical jam! (1990)



Snorba livedubbel med världens bästa Tesla. Släppt ett par månader före fenomenet MTV Unplugged exploderade över världen, först med Paul McCartneys "Unplugged (Official bootleg)", från 1991 och sen Eric Claptons USA-etta "Unplugged" släppt 1992. Sen ville helt plötsligt alla (tyvärr utom Slayer) göra en unplugged-skiva men Tesla var nog först.



Innehåller förutom Tesla-godingarna "Comin´atcha live", "Modern day cowboy", "Gettin´ better", "Paradise" och "Love song" även coverlåtarna "We Can Work It Out" och "Mother's Little Helper", "Lodi" och en liten snutt av "Truckin'", i original av Grateful Dead.



 
En av de svängigaste låtarna är nog "Signs" som i original gjordes av det för mig helt okända bandet "The Five Man Electrical Band", därifån kommer troligen skivans titel. Tesla fick minsann en Topp 10-hit i USA med sin cover av den låten. Bra skit det här
 

A:
Comin' Atcha Live
Truckin'
Heaven's Trail (No Way Out)
The Way It Is

B:
We Can Work It Out
Signs
Gettin' Better
Before My Eyes

C:
Paradise
Lodi
Mother's Little Helper
Modern Day Cowboy

D:
Love Song
Tommy's Down Home
Down Fo' Boogie

Producent:
Dan McClendon

Skivbolag:
Geffen

TESLA:
Jeff Keith, sång
Frank Hannon, gitarr
Brian Wheat, bas
Troy Luccketta, trummor
Tommy Skeoch, gitarr 

LP: Scorpions - Lonesome crow! (1972)



Herejösses va flummig den här va då! Debutskivan från Scorpions och den enda skivan med Michael Schenker som fullvärdig medlem. På den efterföljande turnén var Scorpions förband till UFO och Mogg & Co blev så impade av den unge tysken - Michael var bara 17 år när den här skivan spelades in - att dom frågade om han möjligen ville spela gitarr med dom istället?



Det ville han såklart, fick ok från storebrorsan Rudolf och lille Michael drog till England trots att han inte kunde ett ord engelska. Jojo, nog ser den där kråkan ensam ut alltid.

 
Den här var då hur spejsad som helst, låter inte ett skvatt som Scorpions sen skulle låta och jag skulle i ett blindtest aldrig nånsin på en miljon år kunna gissa att det är Klaus Meine som sjunger. Producerat av Conny Plank som också gjort skivor med Kraftwerk och Ultravox.
 

A:
"I'm Goin' Mad" 4:53
"It All Depends" 3:30
"Leave Me" 5:06
"In Search of the Peace of Mind" 4:59

B:
"Inheritance" 4:41
"Action" 3:56
"Lonesome Crow" 13:31

Producent:
Conny Plank

Skivbolag:
Brain

SCORPIONS:
Klaus Meine, sång
Michael Schenker, gitarr, kör
Rudolf Schenker, gitarr, kör
Lothar Heimberg, bas, kör
Wolfgang Dziony, trummor, kör

Bild-LP: Tank - This means war! (1983)



"This means war!" från 1982 med Tank. En aning knastrig men är det bild-LP så är det... Bra skiva vilket som.



Sista skivan med bröderna Brabbs och första skivan med nyrekryterade gitarristen Mick Tucker från NWOBHM-gänget White Spirit. Tank håller såklart fortfarande på men nu är det bara Mick Tucker kvar från den här sättningen. Otroligt nog så har Algy Ward vaknat till liv igen och dragit igång ett eget Tank så nu finns det två...

 
Bästa låten? "Laughing In The Face Of Death". Skivan avslutas storstilat med "Echoes of a Distant Battle".
 
 

A:
Just Like Something from Hell
Hot Lead, Cold Steel
This Means War

B:
Laughing in the Face of Death
(If We Go) We Go Down Fighting
I (Won't Ever Let You Down)
Echoes of a Distant Battle

Producent:
John Verity

Skivbolag:
Music for Nations

TANK:
Algy Ward, bas, sång
Peter Brabbs, gitarr
Mick Tucker, gitarr
Mark Brabbs, trummor

LP: Kraftwerk - Techno pop (1986)



"Electric Cafe" från 1986, Kraftwerks nionde fullängdare. Vänta. Jag vet. Jag vet att den här skivan heter "Techno pop", det här är nämligen den remastrade återugåvan från 2009 som av nån anledning döptes om. Det tog nästan fem år för Kraftwerk att få denna skiva klar, en hisnande tidsperiod på 80-talet då artister droppade skivor titt som tätt. Nuförtiden är såklart fem år mellan skivsläppen "typ alldeles nyss".



Sista skivan med Wolfgang Flür i sättningen som lämnade bandet 1987.



 


Tyvärr inga låttexter - eller nån text överhuvudtaget - i häftet, bara en massa konstiga bilder. Men å andra sidan sjungs det inte så jäkla mycket på den här skivan heller.

 
 
 
 Tre låtar men egentligen en enda då de glider in i varandra och har liknande basgångar och melodier invävda här och där.
 Skitbra skiva, Boing, boom, tschak!
 

A:
"Boing Boom Tschak" Hütter, Schneider, Bartos 2:59
"Techno Pop" Hütter, Schneider, Bartos, Schult 7:41
"Musique Non-Stop" Hütter, Schneider, Bartos 5:44

B:
"Der Telefon-Anruf" Hütter, Schneider, Bartos 3:50
"House Phone" Hütter, Schneider, Bartos 4:57
"Sex Objekt" Hütter Schneider Bartos 6:51
"Electric Café" Hütter, Schneider, Bartos, Schmitt 4:19

Producent:
Ralf Hütter, Florian Schneider, Karl Bartos

Skivbolag:
Kling Klang

KRAFTWERK:
Ralf Hütter, röst, vocoder, keyboards, elektronik
Florian Schneider, vocoder, röst
Karl Bartos, elektroniskt slagverk, röst på "The Telephone Call"

LP: Ringo Starr - Ringo! (1973)



Tredje soloskivan från Beatles-trummisen Ringo Starr fick jag för lääängesen från en tidigare jobbarkompis. Jag tackade såklart ja till gåvan, gratis vinyl tackar man aldrig nej tlll. Hela Beatles är med och spelar på olika spår och låtarna är skrivna av bl a Lennon, McCartney och Harrison.





Kommer i ett maffigt gatefold-omslag med ett snyggt häfte fyllt med teckningar (en till varje låt) av Klaus Voorman, som även spelar bas på skivan.





Med på ett hörn är som synes även Vini Poncia, som senare i karriären producerade "Dynasty" och "Unmasked" med Kiss.



Massor med kändisar på skivan, kolla jättelistan här nedan.
 
 
A:
"I'm the Greatest" (Lennon) – 3:21
"Have You Seen My Baby" (Newman) – 3:44
"Photograph" (Starkey, Harrison) – 3:56
"Sunshine Life for Me (Sail Away Raymond)" (Harrison) – 2:45
"You're Sixteen" (Sherman) – 2:48

B:
"Oh My My" (Starkey, Poncia) – 4:16
"Step Lightly" (Starkey) – 3:15
"Six O'Clock" (Paul & Linda McCartney)[43] – 4:06
"Devil Woman" (Starkey, Poncia) – 3:50
"You and Me (Babe)" (Harrison, Evans) – 4:59

Producent:
Richard Perry

Skivbolag:
Apple

RINGO STARR:
Ringo Starr, sång, trummor, slagverk
George Harrison, gitarr, kör
Marc Bolan, gitarr
Vini Poncia, gitarr, kör, slagverk
Robbie Robertson, gitarr
Steve Cropper, gitarr
John Lennon, piano, kör
Billy Preston, keyboards
Nicky Hopkins, keyboards
Paul McCartney, kazoo, keyboards, kör
Klaus Voormann, bas
Jim Keltner, trummor
Levon Helm, mandolin
Harry Nilsson, kör
Linda McCartney, kör
Richard Perry, kör

LP: Kraftwerk - Ralf and Florian! (1973)



Nu är det (äntligen) slut på Status Quo och här kommer Kraftwerk igen! Tredje fullängdaren heter helt enkelt "Ralf and Florian" då det är dessa två farbröder som är Kraftwerks kärna. Florian Schneider hoppade dessvärre av Kraftwerk 2008  men Ralf Hütter håller fortfarande den tyska synthflaggan högt.



Ralf och Florian svettas i replokalen.
 
 
Här hade dom såklart inte riktigt hittat det där tyskt exakta synthsoundet än, det skulle dom börja med på den följande "Autobahn"-skivan, utan här är det instrumental och halvflummig krautrock/synth som spelas. Japp, det är ruggigt svårlyssnat.
 

A:
"Elektrisches Roulette" 4:20
"Tongebirge" 2:50
"Kristallo" 6:20
"Heimatklänge" 3:45

B:
"Tanzmusik" 6:35
"Ananas Symphonie" 13:55

Producent:
Hutter/Schneider, Konrad Plank

Skivbolag:
Philips

KRAFTWERK:
Ralf Hütter, sång, keyboards, elektronik, bas, gitarr, trummor, slagverk
Florian Schneider, sång, keyboards, elektronik, flöjt, violin, gitarr, slagverk

LP: Status Quo - Never too late! (1981)



"Never too late" från 1981 blev den sista plattan med trummisen John "Spud" Coghlan i bandet. "Spud" betyder förresten potatis, det var visst en journalist som på 70-talet tyckte att Coghlan såg ut som en säck potatis bakom trummorna och snabbt som ögat var lustigkurren Rick Parfitt framme och döpte honom till "Spud". Och på tal om Parfitt så drunknade hans 2-åriga dotter Heidi i poolen hemma i augusti 1980 och eftersom Rick såklart var helt utom sig av sorg så turnerade Status Quo (förutom några få TV-framträdanden) ingenting alls för den då nyss släppta skivan "Just supposin´".



Parfitt har skrivit tre låtar på den här skivan och en av dom, "Take me away" har följande väldigt deprimerande textrader: "Build me a coffin and measure me now, Or get me away from here, I know I'm not ready to end it somehow, A mental disorder, a physical wreck..." Undrar om den skrevs efter den tragiska drunkningsolyckan eller om det är sådär han känner sig till vardags?



Tittar du förresten på omslagen på de båda skivorna så hänger de ihop lite grann, för på "Just supposin" så skjuts missilen iväg och här är den på väg tillbaks. Klyftigt, va? Eftersom Status Quo under inspelningen av den föregående "Just Supposin´"-skivan hade spelat in massor av låtar så släpptes den här skivan bara 5 månader senare, i mars 1981. 
 

A:
"Never Too Late" (Rossi, Frost) - 3:59
"Something 'Bout You Baby I Like" (Supa) - 2:51
"Take Me Away" (Parfitt, Bown) - 4:49
"Falling in Falling Out" (Parfitt, Bown, Young) - 4:15
"Carol" (Berry) - 3:41

B:
"Long Ago" (Rossi, Frost) - 3:46
"Mountain Lady" (Lancaster) - 5:06
"Don't Stop Me Now" (Lancaster, Bown) - 3:43
"Enough is Enough" (Rossi, Parfitt, Frost) - 2:54
"Riverside" (Rossi, Frost) - 5:04

Producent:
Status Quo

Skivbolag:
Vertigo

STATUS QUO:
Francis Rossi, gitarr, sång
Parfitt, gitarr, sång
Alan Lancaster, bas, sång
John Coghlan, trummor
Andy Bown, keyboards 

LP: Status Quo - Just supposin´! (1980)



Ett halvmysko omslag men en helt ok skiva från Status Quo.



Kvartetten The Frantic Four är fortfarande intakt och Andy Bown står fortfarande uppskriven som extramusiker och inte fullvärdig medlem. Måste ha känts lite surt då han spelat keyboard på alla Quo:s skivor sedan "Hello" från 1973. Men nu är det bara två år kvar, sen är han fullvärdig medlem i Status Quo. Håll ut, Andy! 

 
Mycket bra låtar här, som "What You're Proposing" "Run to Mummy", "Name of the game" och "Lies". 
Sämst är nog den ubersmöriga balladen "Rock n roll" som trots titeln är det minsta rock n´roll.


A:
"What You're Proposing" (Rossi, Frost) – 4:15
"Run to Mummy" (Rossi, Bown) – 3:08
"Don't Drive My Car" (Parfitt, Bown) – 4:30
"Lies" (Rossi, Frost) – 3:56
"Over the Edge" (Lancaster, Lamb) - 4:29

B:
"The Wild Ones" (Lancaster) – 3:53
"Name of the Game" (Rossi, Lancaster, Bown) – 4:26
"Coming and Going" (Parfitt, Young) – 6:20
"Rock 'n' Roll" (Rossi, Frost) – 5:23

Producent:
Status Quo

Skivbolag:
Vertigo

STATUS QUO:
Francis Rossi, gitarr, sång
Rick Parfitt, gitarr, sång
Alan Lancaster, bas, sång
John Coghlan, trummor
Andy Bown, keyboards

LP: Status Quo - Whatever you want! (1979)



"Whatever you want" från 1979. Konstigt omslag med en ivrig folkhop som väntar på ... wait for it...



... . en pingvin! Vad ska det här symbolisera?



Strävsamt och skäggigt gäng som här fortfarande är någorlunda bästa vänner.

 

A:
"Whatever You Want" (Parfitt, Bown) — 4:04
"Shady Lady" (Rossi, Young) — 3:00
"Who Asked You" (Lancaster) — 4:00
"Your Smiling Face" (Parfitt, Bown) — 4:25
"Living on an Island" (Parfitt, Young) — 4:48

B:
"Come Rock with Me" (Rossi, Frost) — 3:15
"Rockin' On" (Rossi, Frost) — 3:25
"Runaway" (Rossi, Frost) — 4:39
"High Flyer" (Lancaster, Young) — 3:47
"Breaking Away" (Rossi, Parfitt, Bown) — 6:44

Producent:
Status Quo

Skivbolag:
Vertigo

STATUS QUO:
Francis Rossi, gitarr, sång
Rick Parfitt, gitarr, sång
Alan Lancaster, bas, sång
John Coghlan, trummor
Andy Bown, keyboards

LP: Status Quo - If you can´t stand the heat... (1978)

 

Trodde du verkligen att jag hade slut på Quo-skivor? Nädu, inte riktigt än för här kommer "If you can´t stand the heat... från 1978, skivan där Quo flirtade med disco. Tack och lov bara på "Accident Prone".



En ganska schysst skiva om jag får säga det själv, har inget ont att säga om stänkare som "Again and again", "Long legged Linda", "Let Me Fly" och "Like a Good Girl". Men vi kan väl tala lite tystare om dansbandiga "I'm Giving Up My Worryin' " och smöriga balladen "Someone Show Me Home"?  Men annars en helt OK skiva.



Synd att inte Quo skriver ut det här på skivorna längre, var en kul idé.



På uppviket en rökig bild på Coghlans trumset bakom en massa tändstickor. Observera att det övre högra hörnet - nere till höger på omslagets framsida - är bortbränt.



Det heta temat fortsätter på innerpåsen där medlemmarna avbildas på varsin värmeplatta. Nuförtiden har ju alla induktionshällar så den där idén funkar inte längre men 1978 förstod alla vad dom menade.



"Like a good girl" har förresten världens absolut fetaste bas-ton. Vrid upp ljudet på din stereo till 11 efter gitarrsolot och lyssna på en mullrande "spräcka-pappen"-ton.
 

A:
"Again and Again" (Parfitt, Bown, Lynton) — 3:41
"I'm Giving Up My Worryin'" (Rossi, Frost) — 3:02
"Gonna Teach You to Love Me" (Lancaster, Green) — 3:11
"Someone Show Me Home" (Rossi, Frost) — 3:49
"Long Legged Linda" (Parfitt, Bown) — 3:29

B:
"Oh, What a Night" (Parfitt, Bown) — 3:46
"Accident Prone" (Williams, Hutchins) — 5:08
"Stones" (Lancaster) — 3:53
"Let Me Fly" (Rossi, Frost) — 4:25
"Like a Good Girl" (Rossi, Young) — 3:26

Producent:
Status Quo

Skivbolag:
Vertigo

STATUS QUO:
Francis Rossi, gitarr, sång
Rick Parfitt, gitarr, sång
Alan Lancaster, bas, sång
John Coghlan, trummor
Andy Bown, keyboards

LP: Status Quo - Rockin´ all over the world! (1977)



"Rockin´ all over the world" från 1977. En fläckvis ganska bra skiva och titellåten var en brottarhit, originalet gjordes som alla vet av John Fogerty.



Ganska schysst skiva som sagt med "Can't Give You More", "Lets Ride", "Rockers Rollin', "Rockin' All Over the World", "Dirty Water" och "Hold you back" på plus-sidan, resten av låtarna var lite sisådär tycker jag.

 
 Första skivan med Pip Williams i producentstolen, och dom verkade trivas ihop för han producerade sen en hel drös Quo-skivor. Pip hjälpte förresten finska Nightwish att få till alla maffiga orkesterarrangemang på senaste skivan "Endless forms most beautiful".
 

A:
"Hard Time" (Rossi, Parfitt) – 4:45
"Can't Give You More" (Rossi, Young) – 4:15
"Let's Ride" (Lancaster) – 3:03
"Baby Boy" (Rossi, Young) – 3:12
"You Don't Own Me" (Lancaster, Green) – 3:03
"Rockers Rollin'" (Parfitt, Lynton) – 4:19

B:
"Rockin' All Over the World" (Fogerty) – 3:36
"Who Am I" (Williams, Hutchins) – 4:30
"Too Far Gone" (Lancaster) – 3:08
"For You" (Parfitt) – 3:01
"Dirty Water" (Rossi, Young) – 3:51
"Hold You Back" (Rossi, Parfitt, Young) – 4:30

Producent:
Status Quo

Skivbolag:
Vertigo

STATUS QUO:
Francis Rossi, gitarr, sång
Rick Parfitt, gitarr, sång
Alan Lancaster, bas, sång
John Coghlan, trummor
Andy Bown, keyboards

2-LP: Status Quo - Live! (1977)



"Is there anybody out there who wants to rock?
Is there anybody out there who wants to roll?
And is there anybody out there who wants to boogie?
Tonight.
Live...
From the Apollo, Glasgow.
We have the number one rock´n roll band in the land!
Will you welcome...
The magnificient...
STATUS QUOOOOO"



Djävulskt bra livedubbel med Status Quo inspelad på Apollo i Glasgow den 27-29 oktober 1976.



Jojo, där skulle man ha varit.



Innerpåsarna pryds med en idolbild av respektiv medlem. Iiiiiiii, så söta dom är!



RIP Rick Parfitt.






 Förutom hits som "Roll Over Lay Down", "Rain", "Caroline" och "Is There A Better Way" finns här även en lång version av "Forty-Five Hundred Times" som sträcker över drygt halva B-sidan. Bra grejer det här!
 

A:
"Intro/Junior's Wailing" (White, Pugh), 5:16
"Backwater/Just Take Me" (Parfitt, Lancaster), 7:39
"Is There a Better Way" (Rossi, Lancaster), 4:30

B:
"In My Chair" (Rossi, Young), 4:00
"Little Lady/Most of the Time" (Parfitt, Rossi, Young), 7:00
"Forty-Five Hundred Times" (Rossi, Parfitt), 16:42

C:
"Roll Over Lay Down" (Rossi, Parfitt, Lancaster, Coghlan, Young), 5:59
"Big Fat Mama" (Rossi, Parfitt), 5:10
"Caroline/Bye Bye Johnny" (Rossi, Young, Berry), 12:50

D:
"Rain" (Parfitt), 4:48
"Don't Waste My Time" (Rossi, Young), 4:08
"Roadhouse Blues" (Morrison, Densmore, Krieger, Manzarek), 14:12

Producent:
Status Quo

Skivbolag:
Vertigo

STATUS QUO:
Francis Rossi, gitarr, sång
Rick Parfitt, gitarr, sång
Alan Lancaster, bas, sång
John Coghlan, trummor
Andy Bown, keyboard 

LP: Status Quo - Blue for you! (1976)



"Blue for you" från 1976. Hur bra som helst. Har för mig att jag läst nånstans att Status Quo vid den här tiden var sponsrade av Levi´s jeans, därav det blå temat på skivan.



Förutom de låtar som basisten Alan Lancaster är ensam kompositör till - "Blue for you" och "Ease Your Mind" - är det full fart framåt som gäller och här bjuds vi på de framtida Quo-klassikerna "Mystery Song", "Is There a Better Way", "Rain" och "Rollin´ Home".



Svettångande livebild på uppviket. Tänk om man fått se Quo live vid den här tiden. Troligtvis hade man headbangat till sig en hjärtattack.



Jag säger som jag gjort på alla de tidigare Quo-inläggen: bara kanonlåtar.



Blått, blått, blått.

 
"No I don't take a drink
No I won't take a drink
But I sure take some ups and some downs
She makes me so weary
She picks me up to put me down" ("Mad About the Boy")


A:
"Is There a Better Way" (Rossi, Lancaster) - 3:31
"Mad About the Boy" (Rossi, Young) - 3:31
"Ring of a Change" (Rossi, Young) - 4:15
"Blue for You" (Lancaster) - 4:08
"Rain" (Parfitt) - 4:24

B:
"Rolling Home" (Rossi, Lancaster) - 3:01
"That's a Fact" (Rossi, Young) - 4:20
"Ease Your Mind" (Lancaster) - 3:12
"Mystery Song" (Parfitt, Young) - 6:44

Producent:
Status Quo

Skivbolag:
Vertigo

STATUS QUO:
Francis Rossi, gitarr, sång
Rick Parfitt, gitarr, sång
Alan Lancaster, bas, sång
John Coghlan, trummor
Andy Bown, keyboards

LP: Status Quo - On the level! (1975)



Ännu en helt oumbärlig klassiker från Status Quo som alla definitivt borde ha hemma i hyllan! Innehåller förutom klassiska livefavoriten "Down down" även rockrökarna "Little Lady", "I saw the light", "Over and done" och Chuck Berry-covern "Bye, bye Johnny". Klurig omslagsbild knäppt i ett Ames-rum.



På baksidan är det Rick och Johns tur att stå längst fram. Rättvist ska det vara. Snygga stövlar på trummisen, såna måste jag skaffa mig.



På uppviket är det crazy bilder på bandet i badet, i sängen, på toa, iförda bara raklödder, på puben.. och så vidare. Vuxna män gör saker tillsammans helt enkelt!



Bara kalsalåtar.

 
"Get down deeper and down
Down down deeper and down
Down down deeper and down
Get down deeper and down" (Down Down)

Vem sa att det var svårt att skriva texter?
 

A:
"Little Lady" Parfitt 3:03
"Most of the Time" Rossi, Young 3:22
"I Saw the Light" Rossi, Young 3:40
"Over and Done" Lancaster 3:55
"Nightride"" Parfitt, Young 3:54

B:
"Down Down" Rossi, Young 5:25
"Broken Man" Lancaster 4:14
"What to Do" Rossi, Young 3:07
"Where I Am" Parfitt 2:45
"Bye Bye Johnny" Berry 5:21

Producent:
Status Quo

Skivbolag:
Vertigo

STATUS QUO:
Francis Rossi, gitarr, sång
Rick Parfitt, gitarr, sång
Alan Lancaster, bas, sång
John Coghlan, trummor

LP: Status Quo - Quo! (1974)



"Quo" från 1974. skivan där basisten Alan Lancaster klev fram i rampljuset, han har nämligen skrivit sex av de åtta låtarna på skivan, fem av dom tillsammans med gitarristen Rick Parfitt. Otroligt häftigt omslag.



Kommer ihåg att jag toknötte (och till slut lärde mig) solot på "Fine Fine Fine" då back in the days (30 år sen) när jag övade gitarr dagligen. Sen pajade gitarrförstärkaren och det blev trummor och akustisk gura istället.



Ett medföljande blad med alla texter plus informationen att "This stereo record can be played on mono reproducers provided either a compatible or stereo cartridge wired for mono is fitted. Recent equipment may already be fitted with suitable cartridge. If in doubt, consult your dealer". Visst var det bättre förr?

 

A:
"Backwater" Parfitt, Lancaster 4:22
"Just Take Me" Parfitt, Lancaster 3:31
"Break the Rules" Rossi, Parfitt, Lancaster, Coghlan, Young 3:37
"Drifting Away" Parfitt, Lancaster 5:00

B:
"Don't Think it Matters" Parfitt, Lancaster 4:48
"Fine Fine Fine" Rossi, Young 2:31
"Lonely Man" Parfitt, Lancaster 5:05
"Slow Train" Rossi, Young 7:55

Producent:
Status Quo

Skivbolag:
Vertigo

STATUS QUO:
Francis Rossi, gitarr, sång
Rick Parfitt, gitarr, sång
Alan Lancaster, bas, sång
John Coghlan, trummor

LP: Status Quo - Hello! (1973)


Första inlägget i en kommande låååång rad av inlägg om Status Quo. Säg till när du tycker det räcker med inlägg om dessa engelska boogiefantomer, personligen blir jag då aldrig less och kan lyssna hur mycket som helst på det här bandet. Det här är alltså deras "Hello" från 1973, deras sjätte fullängdare och såklart hur bra som helst, säger bara "Roll Over Lay Down", "Blue Eyed Lady", "Caroline", "Softer Ride", "And It's Better Now" och "Forty-Five Hundred Times". Första skivan med den numera klassiska Quo-loggan.



Jamen du ser ju själv. Bara kalaslåtar.





En maffig poster hänger med i fodralet.

 

A:
"Roll Over Lay Down" (Rossi, Parfitt, Lancaster, Coghlan, Young) — 5:38
"Claudie" (Rossi, Young) — 4:06
"A Reason for Living" (Rossi, Parfitt) — 3:46
"Blue Eyed Lady" (Parfitt, Lancaster) — 3:54

B:
"Caroline" (Rossi, Young) — 4:18
"Softer Ride" (Parfitt, Lancaster) — 4:02
"And It's Better Now" (Rossi, Young) — 3:20
"Forty-Five Hundred Times" (Rossi, Parfitt) — 9:53

Producent:
Status Quo

Skivbolag:
Vertigo

STATUS QUO:
Francis Rossi, gitarr, sång
Rick Parfitt, gitarr, piano, sång
Alan Lancaster, bas, sång
John Coghlan, trummor

LP: Slade - Till deaf do us part! (1981)



Helkul skiva med engelska Slade smockad med fotbollsrefränger. Här kan du skråla med läderhalsade sångaren Noddy Holder (en gång påtänkt till AC/DC efter Bons bortgång) till partylåtar som "Lock Up Your Daughters", "Ruby Red", "Till Deaf Do Us Part", "It's Your Body Not Your Mind" och "Knuckle Sandwich Nancy". Kul omslag.



Baksidesbilden visar den skojfriske gitarristen Dave Hill framför ett enormt publikhav, bilden förmodligen från Reading-festivalen 1980. Slade blev nämligen hastigt och lustigt panikbokade där när headlinern Ozzy Osbourne med kort varsel ställde in. Slade gjorde megasuperdupersuccé med sin allsångsvänliga rock´n´roll.



Wut? Innga stafvfäl pa låtittlarrna? 

 
Slade håller såklart fortfarande på och härjar med gitarristen Dave Hill och trummisen Don Powell som kvarvarande medlemmar. Noddy Holder och basisten Jim Lea har pensionerat sig. Det har dom såklart råd med då det är dom två som skrivit merparten av Slades klämmiga låtar, inte minst jullåten "Merry xmas, everybody" som spelas sönder i engelsk radio varje jul. Ett sönderspelande som ger de båda låtskrivarna ca £500,000 i royaltypengar att dela på. Varje år. 
 

A:
Rock And Roll Preacher
Lock Up Your Daughters
Till Deaf Do Us Part
Ruby Red
She Brings Out Devil In Me

B:
A Night To Remember
M'hat, M'coat
It's Your Body Not Your Mind
Let The Rock Roll Out Of Control
That Was No Lady That Was My Wife
Knuckle Sandwich Nancy
Till Deaf Resurrected

Producent:
Slade

Skivbolag:
RCA

SLADE:
Noddy Holder, sång, gitarr
Jimmy Lea, bas, keyboards, kör
Dave Hill, gitarr, kör
Don Powell, trummor

LP: Kraftwerk - Computer world! (1981)



"Computer world" med Kraftwerk från 1981. Ännu en fantastisk skiva från dessa tyska syntfantomer inköpt på HMV i London för ett par veckor sen.



Jamen du ser ju själv hur häftig den är.



På baksidan syns hela bandet som skyltdockor. Wolfgang Flür är visst med på den här skivan också men hans namn står inte på omslaget. Ovänner tro?



Kraftwer-bossen Ralf Hütter.



Texter till alla låtar...



... utom "Computer world" vars hela lyrik ryms på dessa två rader.







 

A:
"Computer World" Hütter Bartos 5:05
"Pocket Calculator" Hütter Bartos 4:55
"Numbers" Hütter Schneider Bartos 3:19
"Computer World 2" Hütter Schneider Bartos 3:21

B:
"Computer Love" Hütter Bartos 7:15
"Home Computer" Schneider Hütter Bartos 6:17
"It's More Fun to Compute" Hütter Schneider Bartos 4:13

Producent:
Ralf Hütter, Florian Schneider

Skivbolag:
Kling Klang

KRAFTWERK:
Ralf Hütter, elektronik, keyboards, röst
Florian Schneider, elektronik, synthesiser, röst
Karl Bartos, elektroniskt slagverk

2-LP: Scorpions - World wide live! (1985)



Livedubbel från Scorpions inspelad på deras mastiga världsturné åren 1984-85. Tycker faktiskt Scorpions är ett helt OK band, i alla fall fram till och med "Animal magnetism". Helt ok liveskiva men "Tokyo Tapes" är väldigt mycket bättre.





Var verkligen alla dessa människor där bara för att se Scorpions? Jag tror inte det.









Det följde med en stor poster i fordralet också och enligt turnédatumen som står längst ner så var alla spelningar från mars till juli -84 i USA. Alltså 5 månader på raken med spelningar bara i USA. Försöka slå igenom i USA, eller? 



Många godingar på A-sidan; "Coming home", "Blackout", "Bad boys running wild", "Loving You Sunday Morning", "Make It Real", "Rock you like a hurricane"...
 

A:
Countdown
Coming Home
Blackout
Bad Boys Running Wild
Loving You Sunday Morning
Make It Real

B:
Big City Nights
Coast to Coast
Holiday
Still Loving You

C:
Rock You Like a Hurricane
Can't Live Without You
Another Piece of Meat
The Zoo

D:
No One Like You
Dynamite
Can't Get Enough" Pt. 1
Six String Sting
Can't Get Enough Pt. 2

Producer:
Dieter Dierks

Skivbolag:
Mercury

SCORPIONS:
Klaus Meine. sång
Matthias Jabs, gitarr, kör
Rudolf Schenker, gitarr, kör
Francis Buchholz, bas, kör
Herman Rarebell, trummor, kör

RSS 2.0