2-LP: Watain - The wild hunt! (2013)



Watains nya skiva "The Wild Hunt", två feta 180-grammare i snyggt gatefold-omslag har jag såklart shoppat! Kusligt omslag målat av polacken Zbigniew M. Bielak som är en minst sagt talangfull kille som även gjorde omslaget till föregående "Lawless darkness".



Då jag tokdiggar "Lawless darkness" hade jag förhoppningar av bibliska mått på denna uppföljare, men när jag läste (innan jag lyssnat på skivan) i en recension att Watain gjort en "Metallica" och "utvecklat" sitt sound blev jag såklart lite orolig. Hur skulle nu det här låta? Och vad hör jag? En ballad? Ren sång av Erik? Kvinnosång? Körer? Fiol? Dragspel? MEN VAD ÄNDA IN I HELV....



Ödesmättat, svartvitt uppvik.



Alla texter på nästa uppvik.



Men nu när jag lyssnat lite mer och jag har lugnat ner mig ett par hekto låter det lite bättre. En fläckvis bra skiva som nog ska närmas med lite försiktighet. Varför skivan heter "The wild hunt"? Vad heter målningen på Bathorys skiva "Blood Fire Death" tror du? Jo, "The wild hunt" eller "Åsgårdsreien" på norska, ser ut så här och är målad av den norske konstnären Peter Nicolai Arbo. "The wild hunt" var i folktron ett följe av övernaturliga väsen som man trodde var Oden som nattetid var på jakt efter skogsrået genom skogar och över himlen.
 
A:
Night Vision 3:39
De Profundis 4:33
Black Flames March 6:21
All That May Bleed 4:36

B:
The Child Must Die 6:04
They Rode On 8:43

C:
Sleepless Evil 5:38
The Wild Hunt 6:21
Outlaw 5:07

D:
Ignem Veni Mittere 4:39
Holocaust Dawn 7:07

Producent:
Tore Stjerna

Skivbolag:
Seasons of Mist

WATAIN:
Erik Danielsson, sång, gitarr, bas
Håkan Jonsson, trummor
Pelle Forsberg, gitarr

Staffan Winroth, dragspel, fiol
Anna Norberg, sång på "They Rode On"

LP: Electric Light Orchestra - A new world record! (1976)





Året är 1976 och vad gör man om man vill ha en ringsignal, en amerikansk ringsignal alltså, i början av låten "Telephone line"? Jo, man ringer från studion i England till ett nummer i Amerika som man vet ingen kommer att svara på! Sen lyssnar man väldigt noga på signalen och återskapar sen den så exakt man kan med hjälp av en Moog-synth. Enkelt.



A:
"Tightrope" (Jeff Lynne) 5:03
"Telephone Line" (Jeff Lynne) 4:38
"Rockaria!" (Jeff Lynne) 3:12
"Mission (A World Record)" (Jeff Lynne) 4:25

B:
"So Fine" (Jeff Lynne) 3:54
"Livin' Thing" (Jeff Lynne) 3:31
"Above the Clouds" (Jeff Lynne) 2:16
"Do Ya" (Jeff Lynne) 3:43
"Shangri-La" (Jeff Lynne) 5:32

Producent:
Jeff Lynne

Skivbolag:
United Artists

ELECTRIC LIGHT ORCHESTRA:
Jeff Lynne, sång, gitarr
Bev Bevan, trummor
Richard Tandy, piano, keyboard
Kelly Groucutt, bas, sång
Mik Kaminski, violin
Hugh McDowell, cello
Melvyn Gale, cello
Louis Clark, dirigent




LP: Status Quo - Piledriver! (1972)

 


På omslagets baksida så står det "From the makers of..." och sen en bild på "Dog of two head"-hunden. Det där "From the makers of..." och en bild på föregående platta skulle Quo sen ha på alla sina skivor fram till och med 1983 års "Back to back", sen togs det bort. Undrar bara varför dom hoppat över de tre första skivorna "Picturesque Matchstickable Messages from the Status Quo", "Spare Parts" och "Ma Kelly's Greasy Spoon"?



 
A:
"Don't Waste My Time" (Rossi, Young) - 4:22
"Oh Baby" (Rossi, Parfitt) - 4:39
"A Year" (Lancaster, Frost) - 5:51
"Unspoken Words" (Rossi/Young) - 5:06

B:
"Big Fat Mama" (Rossi/Parfitt) - 5:53
"Paper Plane" (Rossi/Young) - 2:52
"All the Reasons" (Parfitt/Lancaster) - 3:42
"Roadhouse Blues (Morrison, Densmore, Krieger, Manzarek) - 7:26 

Producent:
Status Quo

Skivbolag:
Vertigo

STATUS QUO:
Francis Rossi, gitarr, sång
Rick Parfitt, gitarr, sång
Alan Lancaster, bas, sång
John Coghlan,trummor


LP: Don Dokken - Up from the ashes! (1990)



Don Dokkens första skiva under eget namn. Efter den bästsäljande "Back for the attack" var nämligen Don Dokken och hans gitarrist George Lynch så jävla less på varandra att dom helt enkelt la ner bandet. Lynch startade Lynch Mob och Don gjorde då denna soloskiva.



Om man är sångare måste man ju ha kompmusiker och Don har verkligen lyckats få tag på namnkunniga sådana, vad sägs om John Norum på gitarr, (då ex-Europe), basisten Peter Baltes (då ex-Accept) samt Mickey Dee på trummor (då ex-King Diamond). Till sist har han även fått med gitarristen Billy White i sättningen som jag efter lite efterforskningar upptäcker var en av ursprungsmedlemmarna i toktekniska Watchtower tillsammans med lika toktekniska gitarristen Ron Jarzombek.
 
 
"Crash 'N Burn" (Don Dokken, Billy White) 5:30
"1000 Miles Away" (Dokken, Norum) 5:00
"When Some Nights" (Dokken, Norum, White) 4:27
"Forever" (Dokken, Wyn Davis) 5:16
"Living a Lie" (Dokken, Norum) 4:38
"When Love Finds a Fool" (Dokken, Glenn Hughes) 5:34

B:
"Give It Up" (Dokken, White) 4:11
"Mirror Mirror" (Dokken, White, Mark Spiro) 4:36
"Stay" (Dokken, Brown) 4:28
"Down in Flames" (Dokken, White) 5:11
"The Hunger" (Dokken, White) 5:03

Producent:
Don Dokken, Wyn Davies

Skivbolag:
Geffen

DON DOKKEN:
Don Dokken, sång, gitarr
John Norum, gitarr
Billy White, gitarr
Peter Baltes, bas
Mikkey Dee, trummor

Gäster på skivan:
Glenn Hughes, kör på "When Love Finds a Fool"
Tony Franklin, basintro på "Stay"

RSS 2.0